väg ockh landsteg kort derefter på en öiöppn hafvet, , som af honom erhöll namnet Garry. Det vanr vid uppstigandet på denna öde strand som owpphörligt piskas af polarstormarna, sor den oförskräckte engelsmannens följeslagar blefvo vittnen till en af sällsamma omständig heter åtföljd scen. De sågo honom plötslig med handen fatta och höja en flaggstång från hvars spets en med Englands vapen rik broderad duk utbredde sig. Men vid denn i sig sjelf föga märkliga handling var han panna blottad, hans öga tärfyldt och han ansigte stämpladt på en gång af en glödand entusiasm och religiöst lugn. Om hvilka hän delser erinrade väl denna fana, som kunde till den grad uppröra denna man, som de förfärligaste faror alltid funnit lugn och kall? Att besvara denna fråga är att vidröra ett af de messt framstående dragen i haws stoiska lif. Dåå Franklin skulle lemna sitt fädernesland föör att utgå på denna sammza expedition, hade man haft att bestå en svår kamp emellan sina känslor och sin pligt. Hans hustru, med hviikem han ännu ej i två år varit gift, låg dödligt sjuk och var ännu utan hopp dagen före den då han måste gå till segels. Men med denna heroiska fasthet, som han förstod att ingifva allt som omgaf honom, besvor hon honom vid sitt lugn i sin sista timma och vid has egen ära att ej förändra den för afresan estämda dagen, och gaf honom derpå vid deta sista farväl en silkesduk, som hon sjelf med döende händer stickat och utsirat, bedjande honom att ej utveckla den förr än han landstigit på en hitrills okänd strand i polarhafvet. — Man kan sålunda lätt föreställa sig, om också ej beskrifva, de känslor som upprörde Franklin, då han på Garryöns klippor uppfyllde den högsinta makans önskan, som han ej härnere skulle återse. Från denna punkt förde honom en månads segling, under beständiga bekymmer och svårigheter af alla slag, längs amerikanska kusten, iinemot 400 mil vester om Mackenzie. Men då han var nära att uppnå den 150:e gradem v. om Greenwich, nödgade honom isen och stcormarna, jemte den fullkomliga frånvaron af alla spår efter Beecheys fartyg, att tänka på återfärden; en så mycket beklagligare omständighet som, då han från höjden af Cap Back, hans vestligaste upptäckt, förgäfves rådfrågade den för hans blickar slutna horizoaten, han endast var på 50 lieues afstånd från de båtar som hans förra löjtnant utsänd stt möta honom. — poditionen tog följaktligen vägen tillbaka till Fort Franklin, )d som den utan alltför stora svårigheter uppIf nådde den 21 September. Den fann der KiB chardson före sig, som redan flera veckor ino väntat den, sedan han lyckligt anknutit denna )p resas arbeten till den föregåendes. Ifrån den 1e 4 Juli till den 8 Augusti hade den outtrötttå lige doktorn tillryggalagt en sträcka af mer än 500 mil, at hvilka han måst färdas en del till fots, släpande efter sig sin proviant och sitt bagage. — Den vinter, som Franklin nu hela dess längd nödgades tillbringa ofvanom polkretsen, i det vinterqvarter som ännu bär lans mamn, utmärkte sig för sin utomordentiga stränghet. Mer än en gång föll Fahreneits termometer ända till 589 under nollounkten; men de resande, som denna gång oro väl försedda med kläder oeh lifsmedel tt skydda sig mot luftens stränghet, och desstom gynnades af en god helsa, uthärdade tan alltför stora lidanden en temperatur, hvarinder spriten och qvicksilfret fröso. För flera nånaler innestängda i en koja af jord och s ocl förlorade i stormarnas och polarnätteras nörker, sökte de modiga enslingarne hos etenskapen dessa förströelser och njutningar om a20n kan skänka åt den ödsligaste beläenhe. Doktor Richardson föredrog för sällkape en fullständig kurs i geologien, och rr Dummond beskref för dem mer än 1500 äxte och 240 arter af fåglar och däggdjur, om aan samlat under sina långa exkursioner ll Klippbergen. (Forts.) S——Ä— Beorgareståndet. Dieliuesion Am Jeintraestnsunnenuncln net