Beorgareståndet. Diskussion om krigsrustningsanslaget. Hr Stolpe öppnade öfverläggningen med att til hemliga utskottets ledamöter ställa den uppmaning att de i första rummet mätte yttra sig i frågan oci att i följd deraf de ledamöter som kunnat före den ha begärt ordet måtte åt hemliga utskottets ledamö. ter afstå sin tur. Motiverna till denna sin begäran ansåg tal. ligga så nära till hands att ban ej vidare behöfde utveckla dem. Tal. var öfvertygad att hvad dessa herrar nu komme att yttra, skulle stå i sam. klang med den mening de biträdt i utskottet, och deras yttrande kunde derför ej undgå att utöfra ett väsendtligt inflytande på äsigterna inom bergareståndet. Talmannen tillkännagaf att en af hemliga utskottet: ledamöter, hr Wern, hade begärt ordet, men då före honom flere andra talare vero anteeknade, ansåg han sig icke kunna göra nägon rabbning i ordningen dem emellan. Hr Björck, som derefter fick ordet, trodde ej att hemliga utskottets ledamöter hade någon företrådesrätt. Han värderade deras åsigt, men trodde ej att deras meddelande kunde komma att sträcka sig utöfver hvad de blifvit bemyndigade att förut för ståndsledamöterna tillkännagifva. Han begagnade sig derför af sin rätt att nu yttra sig och öfvergick till äm net. Till en början vore då visserligen att anmärka det utskottet tillåfit sig att afgifva utlåtande, oaktadt 37 S riksdagsordningen bjuder, att statsktskottet ej är berätigadt att upptaga andra ämnen än de från Plena remitterade, såvida ej konungens proposition, enligt 27 S, till detsamma emedelbarligen öfverlemnas; men han ville dock afhälla sig från att härom vidare yttra sig, endast beklagande, att grundlagen kan så missförstås bäde af regeringen och en ständernas delega tion. I afseende på sjelfra saken äter, företedde sig den omständigheten, att utlåtandet ej var motiveradt på annat sätt än den kongl. skrifvelsen. Vid riksdagens öppnande oroades ständerna af yttranden derom att rikets ära och sjelfbestånd vore hotade. Man lognades dock af den kongl. propositionen om statsverkets tillständ och behof. Betydlige anslag voro der äskade för försvarsverket, men de voro beräknade att utgå först under loppet af flera år. Snartväcktes emellertid ny oro genom begäram om tillsättandet af ett hemligt utskott, men åter lugnades man då man erfor, att regeringen förbehållit sig neutralitet i händelse kriget skulle utbryta. Tal. var af den äsigt, att en sådan torde ha bordt förberedas i lugna tider, men han fann emellertid detta tillkännagifvande om neutiralitet ej öfverensstämmande med den kengl. skrifvelsen om anslag till försvarsverket. För en neutralitet hade visserligen nägon del af flottan kunnat komma i fråga att utrustas för konvojfart och haudelsflottans skydd, men här äskas deremot anslag till utrustning för krig. Den enskilde representanten kan väl ej intränga i politikens hemligheter; men det är hans pligt att så vidt han förmär söka göra sig reda för ställningen. För sin del ansåg tal. att om någon öfrerhängande fara ej vore för handen, berde man afslå de äskade anslagen till dess att konungen omgifvit sig med rådgifvare som ega landets förtroende. Och nägon öfverhängande fara kan svårligen förefinnas, då det väl ej kan komma i fråga att börja ett anfallskrig, och ett anfall deremot ej kan väntas från nägot annat håll än Ryssland. Det är visserligen möjligt att Ryssland kan hota, men att hota är ett och verkställa ctt annat. Att landsätta en arme i Sverige, skulle vara dumdristigt af Ryssland, om det ej vore herre öfver Östersjön, och ett sådant steg kan ej väntas af den måktigaste af verldens herrar, ty utan att vara djupt invigd i politikens konst, kan dock hvarje förnuftig man inse, att den som är klok i ett äfven bör vara det i ett annat. Ryssland — — Talmannen: Hr Björck, jag ber få påminna herrn om ett stadgande i var regerinsform, deri säges att rikets förhållande till utländska makter äro :7 en så ömtålig beskaffenhet, att konungen ej belh ver ens för alla statsråden meddela hvad deräll ? ver. Ia hemställer derföre till hr Björek, om ej 1 orrns SE insigt bör säga herrn, att den inledning hvarmed jt herrn vu börjat sitt fö är olämplig., 1 Tr Bjö : j ta regeringsforId ; i är det derföre Talmannen: aPå gr åliggandat sor, Uppron hl till änmet, oc mig i annat fall föranlaten att lemna ordet åt en an uän talare. s Hr Björck (återtagande sin läsning): Ryssland —