Beorgareståndet.
Diskussion om krigsrustningsanslaget.
Hr Stolpe öppnade öfverläggningen med att til
hemliga utskottets ledamöter ställa den uppmaning
att de i första rummet mätte yttra sig i frågan oci
att i följd deraf de ledamöter som kunnat före den
ha begärt ordet måtte åt hemliga utskottets ledamö.
ter afstå sin tur. Motiverna till denna sin begäran
ansåg tal. ligga så nära till hands att ban ej vidare
behöfde utveckla dem. Tal. var öfvertygad att hvad
dessa herrar nu komme att yttra, skulle stå i sam.
klang med den mening de biträdt i utskottet, och de-
ras yttrande kunde derför ej undgå att utöfra ett
väsendtligt inflytande på äsigterna inom bergarestån-
det.
Talmannen tillkännagaf att en af hemliga utskottet:
ledamöter, hr Wern, hade begärt ordet, men då före
honom flere andra talare vero anteeknade, ansåg han
sig icke kunna göra nägon rabbning i ordningen dem
emellan.
Hr Björck, som derefter fick ordet, trodde ej att
hemliga utskottets ledamöter hade någon företrådes-
rätt. Han värderade deras åsigt, men trodde ej att
deras meddelande kunde komma att sträcka sig ut-
öfver hvad de blifvit bemyndigade att förut för stånds-
ledamöterna tillkännagifva. Han begagnade sig der-
för af sin rätt att nu yttra sig och öfvergick till äm
net.
Till en början vore då visserligen att anmärka det
utskottet tillåfit sig att afgifva utlåtande, oaktadt 37
S riksdagsordningen bjuder, att statsktskottet ej är
berätigadt att upptaga andra ämnen än de från Plena
remitterade, såvida ej konungens proposition, enligt
27 S, till detsamma emedelbarligen öfverlemnas; men
han ville dock afhälla sig från att härom vidare yttra
sig, endast beklagande, att grundlagen kan så miss-
förstås bäde af regeringen och en ständernas delega
tion. I afseende på sjelfra saken äter, företedde sig
den omständigheten, att utlåtandet ej var motiveradt
på annat sätt än den kongl. skrifvelsen. Vid riks-
dagens öppnande oroades ständerna af yttranden der-
om att rikets ära och sjelfbestånd vore hotade. Man
lognades dock af den kongl. propositionen om stats-
verkets tillständ och behof. Betydlige anslag voro
der äskade för försvarsverket, men de voro beräknade
att utgå först under loppet af flera år. Snartväcktes
emellertid ny oro genom begäram om tillsättandet af
ett hemligt utskott, men åter lugnades man då man
erfor, att regeringen förbehållit sig neutralitet i hän-
delse kriget skulle utbryta. Tal. var af den äsigt,
att en sådan torde ha bordt förberedas i lugna tider,
men han fann emellertid detta tillkännagifvande om
neutiralitet ej öfverensstämmande med den kengl. skrif-
velsen om anslag till försvarsverket. För en neutra-
litet hade visserligen nägon del af flottan kunnat
komma i fråga att utrustas för konvojfart och hau-
delsflottans skydd, men här äskas deremot anslag till
utrustning för krig. Den enskilde representanten kan
väl ej intränga i politikens hemligheter; men det är
hans pligt att så vidt han förmär söka göra sig reda
för ställningen. För sin del ansåg tal. att om någon
öfrerhängande fara ej vore för handen, berde man
afslå de äskade anslagen till dess att konungen om-
gifvit sig med rådgifvare som ega landets förtroende.
Och nägon öfverhängande fara kan svårligen före-
finnas, då det väl ej kan komma i fråga att börja
ett anfallskrig, och ett anfall deremot ej kan väntas
från nägot annat håll än Ryssland. Det är visserli-
gen möjligt att Ryssland kan hota, men att hota är
ett och verkställa ctt annat. Att landsätta en arme
i Sverige, skulle vara dumdristigt af Ryssland, om det
ej vore herre öfver Östersjön, och ett sådant steg kan
ej väntas af den måktigaste af verldens herrar, ty
utan att vara djupt invigd i politikens konst, kan dock
hvarje förnuftig man inse, att den som är klok i ett
äfven bör vara det i ett annat. Ryssland — —
Talmannen: Hr Björck, jag ber få påminna herrn
om ett stadgande i var regerinsform, deri säges att
rikets förhållande till utländska makter äro :7 en så
ömtålig beskaffenhet, att konungen ej belh ver ens
för alla statsråden meddela hvad deräll ? ver. Ia
hemställer derföre till hr Björek, om ej 1 orrns SE
insigt bör säga herrn, att den inledning hvarmed jt
herrn vu börjat sitt fö är olämplig., 1
Tr Bjö : j ta regeringsfor- Id
;
i
är det derföre
Talmannen: aPå gr
åliggand- at
sor, Uppron
hl till änmet, oc
mig i annat fall föranlaten att lemna ordet åt en an
uän talare. s
Hr Björck (återtagande sin läsning): Ryssland —