system mot sådana bestämmelser, som kunde
emna rum för en laglikmätig, med lämpliga l ri
fgifter belagd handel. Med synnerligt af-
ende å artiklarne jern och väfnader af alla
lag, tillstyrkte hr Gripenstedt således, atteniq
veciel och noggrann pröfning af de i nu gäl-1y;
ande tulltaxa förekommande förbuden, äf-la
ensom af de i många fall otvifvelaktigt allt-i1
ör höga tullsatserna måtte företagas och ettjl
örslag till nödiga jemkningar i dessa hänse- iP
nden till rikets ständer framställas. Han an- is
äg sig så mycket heldre böra tillstyrka detta,
om han eljest befarade att de föreslagna tull-
edsättningarna för åtskilliga bland jordbru-
cets förnämsta produkter, såsom smör, ost,
sött ved ete., ehuru i sig sjelfva högst bil-
iga, dock vid detta tillfälle, såvida ingen
indring bereddes äfven å andra näringsgre-
vars alster, torde anses såsom en nog ensi-
lig rubbning af det bestående förhållandet.
öfrigt tillstyrkte hr Gripenstedt, att tullen å
nachinerier och redskap af alla slag måtte
jestämmas endast till 5 procent, samt för
artygs förnödenheter och inventarier likale-
les till 5 procent; i följd hvaraf han föreslog
edsättning i tullen för ankare till 2 rdr 24
sk. per skeppund, kettingar med diametern
sfver 34 till och mel 157 tum 2 rår 12 sk.,
draggar, armbultar, rodderjern, skeppsknän 3
rdr, oförtenta plåtar med 6 lisp. vigt 3 rdr
16 sk., öfver 6 lisp. vigt 2 rdr; lin, ohäck-
ladt, 6 sk. pr lisp., häckladt 12 sk.; tåg-
virke 8 sk.; linne- och hampsegelduk 2 sk.
pr skålp.; zink, arbetad och i plåtar, 2 sk.
r lisp.
Uti sistberörde del af hr Gripenstedts re-
servation har utrikesministern friherre Stjerneld
förenat sig.
Statsrådet Wallensteen ansåg nu gällande
förbud mot införsel af flera slags väfnader
böra, utan afseende å chefens för finansde-
partementet framställda betänkligheter, utby-
tas mot sådana tullafgifter, som, utan att ut-
göra direkta förbud, lemna nöjaktigt skydd
för den inhemska tillverkningen, och åbero:
pade han i öfrigt de motiver, som finnas an-
förda i chefens för civildepartementet Fåhrai
yttrande till statsrådsprotokollet den 27 Okt.
1847 — ett yttrande, hvilket hufvudsakligen
öfverensstämde med K. M:ts i detta ämne då
aflåtna nådiga proposition.
Denna sålunda inom konseljen försiggångna
votering i en så vigtig fråga, som den om tull-
tariffen, är, i och för sig sjelf och utan af-
seende på skiljaktigheten i statsekonomiska
åsigter, af en icke ringa politisk betydelse.
Den visar nemligen att våra ministrar allde-
les icke draga 1 betänkande att sitta qvar,
oaktadt de befinna sig i strid med pluralite-
ten inom konseljen, äfvensom med konungen
sjelf. Den vwisar tillika huru lösligt hela den
makbåliggande frågan blifvit, äfven å mino-
riteters sida, behandlad, så att det snart sagdt
ser ut, som man reserverat sig endast för
syns skull och för att möjligen kunna i viss
mån fritagas från den allmänna ovilja, den
man troligen förutsåg skola komma att blifva
resultatet af den af pluraliteten voterade pro-
positionen. Att det konstitutionella styrelse-
sättet, såsom ett oundgängligt vilkor, af en
minister fordrar öfverensstämmelse i alla huf-
vudgrundsatser, aldraheldst vid framställnin-
gen if konungens förslag till representatio-
nen, tyckes man knappt hafva låtsat sig veta,
än mindre begripa, och slutligen förnimmer
man med en grad af förvåning, som knappt
låter sig beskrifva, att samma ministrar, som
den ena dagen förklarat sig icke anse någre
betänkligteter möta vid afskaffande af förbuds:
bestämmelserna i tulltariffen, utan afvaktan a
några förändringar i den civila lagstiftningen
den andra dagen deltaga i ett förslag till ri
kets ständer, hvars motiver tydligen innebär:
att borttagande af samma förbud icke kan a
K. M:t medgifvas, med mindre än att sjelfv:
grundlagen ändras och ett det mest abnorm:
stadgande deri införes, åsyftanda den lik:
stora orimligheten att göra tullsatserna oför
uänderiga under en tidrymd af icke mindrc
än hda 10 år. Det kan man kalla ministrar
som lafva en hög föreställning om sin kon
stitutionella pligt, eller ens om den simpl:
logiska konseqvensens fordringar !!
m————
mm VA MD Me
HJ
AA
