penningar; och skulle valörerna å frimärkena blifva
2 och 5 sk., kunde dermed både med silfvermynt
och sedlar alla skillingsliqvider, bäde jemna och udda,
verkställas, med undantag endast af 1 sk: och 3 sk.
Hittills har uteslutande framhällits den ifrägaställda
reformens ljusa sida; men den har äfven sin mörka.
Postförvaltarne, hvilka allmänligen klaga öfver 1849
ärs lönereglering, hvarvid dem, emot då beräknad
ersättning, fråntogs afgiften för rekommenderade bref,
emotse:vmed oro införandet af frimärken, enär de-
samma sannolikt skulle föranleda till upphörande af
eller ätnftägtone högst väsentlig förminskning i de
portoräkningar, som postförvaltare nu hälla med kor-
respondenter emot arfvode, hvilket utgör postförvalta-
rens förnämsta sportel-inkomst.
Postförvaltarnes inkomster bestå nå dels af be-
stämda anslag från postverket, nemligen till alla post-
kommissarier och postinspektorer, utom den i Öster-
sund, och till postförvaltarne i Norrköping och Söder-
telge, lön 600 rdr samt till kontorshyra och expenser
400 rdr, med minskning deri för dem som hafva bo-
ställsrum; säsom i Ystad, Jönköping, Upsala, Hapa-
randa och Grislehamn; hvarjemte för postinspekto-
rerne i Upsala, Nyköping, Wisby, Calmar, Carls-
krona, Jönköping, Halmstad, Wenersborg, Mariestad,
Örebro, Carlstad och Westeräs utgå 400 rdr för hvar-
dera till skrifvarebiträde; samt för postkommissarien
i Helsingborg särskildt 600 rdr, intilldess posthus der
kan erhållas; fill postinspektoren i Östersund och
postmästarne vid kontor af 2:dra klassen, lön 400 rdr
och ersättning för kontorshyra och expenser 400 rdr;
till dem vid kontor af 3:dje klassen, lön 300 rår
samt för köntorshyra och expenser 166 rdr 32 sk.;
och till postexpeditörer, lön eller arfvode af 266 rår
32 sk. banko; dels af sportlar, som bestå af: afgift
för lösbref, 1 sk. stycket utan afseende å vigt; arf-
vode å posträkningar, hvilket utgår med 16?; proc.,
om räkningen -ej öfverstiger 50 rdr; med710 rår i ett
för allt för räkning emellän 50 och 75 rdr; med 12
rår för dito emellan 75 och 100 rdr; med 15 dr
emellan 100 och 150 rdr; med 20 rdr emellan 150
och 200 rdr; med 25 rdr emellan 200 och 300 rdr
och med 5 procent för det öfverskjutande; allt, så
vida postförvaltaren förskjuter portot, men med hälf-
ten mindre om korrespondenten sjelf i förskott lem-
nat penningar till portot; arfvode för tidningar af
alla slag; arfvode af dem som-hafva egna lösväskor
öch för expedition af bref, för personer, som hvarken
hålla räkning eller hafva egna lösväskor; såsom att
brefven till hvarje korrespondent samlas och afläggas,
utan att korrespondenten behöfver efterse dem å kar-
torna. Enligt de för löneregleringen år 1849 infor-
drade uppgifter utgjorde 1846 lösbrefsafgiften 7253
rdr 25 sk.; arfvodet för räknings hållande med dem,
som ej hade egna lösväskor, 24,056 rdr 44 sk. 3rst.;
arfvodet för postväskor och posträkningar med deras
egare 26, 208 rdr 10 sk. 9 rst. och arfvodet för ex-
pedition af bref för personer, som hvarken hafva lös-
väskor eller hälla räkningar, 4367 rdr 24 sk.,- till
hopa 61,886 rdr 8 sk.; hvilket belopp, enär brefvex-
lingen sedan 1846 betydligen stigit, väl också något
ökat sig och således för närvarande utgör mer än ?,
så mycket som det belopp, hvilket frän postverket
ntgär till postförvaltare i-lön; arfvoden samt Kontors-
hyra och expenser, som sistlidet är utgjorde 90,183
rdr 16 sk.-banko. Blefve nu lösbrefsafgiften indra-
gen till postverket, frimärken införda till portots er-
läggande, så att behof af posträkningar minskades;
bref-emottagnings- oeh utlemningsställen inrättade;
hvarigenom behofvet af lösväskor jemväl minskades
och, såsom styrelsen ämnar föreslå, namnkartor ä
orekommenderade bref ej vidare upprättade, och an-
kommande bref, säledes icke såsom nu, ordnade efter
postkontoren, utan efter alfabet och således kunde
utbekommas vid uppgift å adressatens namh, utan
serskildt arfvode för afläggming, skulle af förenämnde
sportelinkoraster en del helt och hället och en deltill
stor del försvinna. Postförvaltarnes inkomster äro till
följd af sportlarne serdeles ojemnt fördelade. Som-
lige hafva större inkomster än, hvad i förhållande till
beskaffenheten af deras tjenster och andra tjenste-
mäns aflöning, skäligt är. Andra åter, och deras
antal är. störst, äro så svagt aflönade, att de, så
framt de ej ega serskildte inkomster, såsom pensioner,
egen förmögenhet eller biförtjenster, draga sig fram
i bekymmer och fattigdom; och de täla således icke
vid den ringaste förknappning i inkomster. Att helt
och hållet bestämma en fast aflöning utan sportlar,
synes icke fullt lämpligt, enär en sådan aflöning, för
att vara tillräcklig, skulle blifva för dryg för post-
verket samt göromålen dessutom äro på olika kontor
synnerligt olika och icke eller jemnt fördelade på alla
dagar och tider å dagen, utan sammanhopade på vissa
dagar ocK tider deraf, på somliga ställen äfven omt
nätterne, så at. postförvaltaren ej kan ensam uträtta
allt, utan måste skaffa sig biträde mot vedergällning,
den han sjelf får bekosta. Det synes således lämp-
ligast att, såsom nu eger rum, en del af inkomsten
I består i fast lön, så att postförvaltaren ätminstone eger
något att med säkerhet påräkna, och att en del består i
sportler: hvilka i det närmaste rätta sig efter. göro-
målens mängd. Om nu, till följd af en blifvande
reform, förenämnde sportler helt och hället, eller till
större delen, frångå postförvaltarne,- skulle styrelsen
således tro, att ersättning derföre borde lemnas post-
förvaltarne genom en viss uppbördsprocent, som ökade
deras inkomst i samma mån korrespondensen och
uppbörden stiger. Genom provision å försäljning af
frimärken kunna postförvaltarne likväl ej erhålla er-
sättrlingen, ty en hvar vore alltid oförhindrad att upp-
köpa frimärken på ett ställe och använda dem på ett
annat, då provisionen ej tillföll den, som hade be-
sväret med korrespondensen och i allt fall kommer,
åtminstone till en början, icke allt inrikes porto och
ganska ringa utrikes porto att utgå i frimärken, utan
en del erlägges kontant; äfvensom det kunde blifva
obeqvämt för allmänheten, om frimärken icke funnos
att köpa på andra ställen än hos postförvaltaren, som,
huru mycket han än uppassar å kontoret, likväl icke
oafbrutet kan, endast för försäljning af frimärken,
vara der tillfinnandes. Styrelsen skulle således anse,
att ersättningen till postförvaltaren borde utgå genom
en viss procent af all uppbörd: såväl inrikesssom ut-
rikes porto, rekommendationsafgift och assuransafgift.
Denna procent kan likväl icke lämpligen blifva lika
för alla postkontor, enär den då skulle blifva allt för
stor för några och för ringa för andra. Af de för
1849 ärs. lönereglering infordrade uppgifter visar sig
nemligen, att i förhållandet emellan hvarje kontors
hela uppbörd och de sportlar, som för hvarje kontor
skulle helt och hället eller till större delen gå förlo-
rade,. är sädan olikhet, att de sednare: utgöra emot
uppbörden ifrån endast en — till och med 10 pro-
cent. Genom införandet af likformigt porto, måste
dock i viss mån inträffa, att ä somlige kontor, der
för större delen af brefvexlingen portot blefve högre
än den varit förr, uppbörden stiger, då den af mot-
satt skäl på andra kontor minskas. Följaktligen
skulle ieke nu genast kunna med full rättvisa bestäm
mas hvarje kontors upphbörds provision; men om i
sammanhang med reformen i öfrigt stadgades, att en
viss procent af hela uppbörden finge af styrelsen på-
räknas för ersättningen till postförvaltarne och samma
procents belopp: dem emellan fördelades, med ledning
af förhällandet 1846, kunde efter ett eller två års
erfarenhet, styrelsen uppgöra och Eders Maj:s pröf-
ning och godkännande underställa: ett förslag tillpro-
centens bestämmande för hvarje kontor; hvilken pro-
cent sedermera, allt efter uppbördens stigande, be-
stämde kontorets ersättning för de förlorade sport-
larne. )
För år 1851 utgjorde hela uppbörden i- porto för
in- och utrikes brefvexlingen, assuransafgift och re-
konmmendationsafgift tillhopa 709,761 rår 10 sk. 2
rst. För år 1852 utgör den omkring 710,700 rdr och
således, oakt orlot för brefvexlingen öfver Dau-
tv frem M MM an PR S RR rn Kg er
bd om VI AL FR ft AR RO AS lr - RR Ar
nd Pt pe bh murt och och