gifvande drycken blefve dyrare, så att dess öfverfö-
diga njutning medförde en kännbar kostnad, helst om
tillika, i sammanhang dermed, antalet af försäljnings-
och utminuteringsställen betydligt nedsattes, så att
frestelsen till öfverdådig förtäring jemväl äfven ifrån
det hället minskades, och sä att nödig uppsigt och
tillsyn öfver utminuterings-- och skänkningsställena
blefve möjlig att handhafva.
En ganska väsendtlig och ytterst maktpåliggande
omständighet kunna vi likväl härvid icke förbise, på
hvilken vi utbedja oss att få fästa Eders Kgl. Maj:ts
synnerliga omtanke, på det att icke ett ondt må bo-
tas med ett annat, och ett kännbart, högst orättvist
lidande, ett verkligt straff tillfogas den nyktre och
flitige arbetaren, till rättande och förekommande af
andras vanart, hvilka icke äro det. Otvifvelaktigt
mäste, såsom redan underdänigst blifvit anfördt, derest
ändamälet med den önskade reformen skall uppnås,
afgifterna för tillverkning och försäljning af bränvin
icke för lågt bestämmas; och då tillverkarne och för-
säljarne naturligtvis lägga dessa afgifter på varan,
så blifver det förbrukaren som mäste betala den be-
tydliga skatten. - Men denna skatt kommer i sädant
fall, såsom en ytterligare högst kännbar tunga, huf-
vudsakligen att drabba de arbetande klasserna, och
icke blott de lyckligtvis färre medlemmarne af dessa
klasser, hvilka äro drinkare, utan den storå mängden,
som inskränker sig till en måttlig och, hofsam hvar-
ken för helsa eller sedlighet skadlig förtäring; och
på detta sätt kan bränvinsskatten, derest icke Eders
Kongl. Maj:t af landsfaderlig omsorg sädant förhin-
drar, lätteligen blifva en utväg för de lyckligare lot-
tade, mera bemedlade klasserna, att vältra sin andel
af samhällsbördorna på de minst bemedlade, hvilkas
lott i samhällets fördelar är så ringa och hvilkas enda
och hela egendom oftast icke utgöres af annat än
deras arbetskraft.
Vi-anse oss så mycket mera befogade att i dju-
paste underdänighet anhälla om Eders Kongl. Maj:ts
landsfaderliga omsorg och kraftiga mellankomst till
förhindrande af en sädan orättvisa, som beskattnings-
åtgärderna under de sednaste tiotalen af år omisskän-
neligen synts hafva haft den syftningen, att, genom
de direkta skatternas nedsättning och förbruknings
afgifternas ökande, lyfta samhällets bördor ifrån dem
som äga något, och lägga desamma på deras axlar,
som föga eller intet hafva att skatta för. Bevillnin-
ens minskning åä ena sidan och tullinkomsternas
ökande å den andra med fera millioner, vitsördar
omdömets sanning. Tullintraderna hafva på detia
sätt uppsvällt med millioner, icke blott genom de i
sednare tider ökade, så höga tullafgifterna a socker
och tobak, hvilkas förbrukning här säsom i andra ci-
viliserade länder till följd-af en stigande odling blif-
vit behof äfven för de arbetande klasserna särdeles i
städerna, utan.jemväl genom de dryga tullafgifterna
som tid efter annan blifvit lagde på de oumbärliga-
ste lefnadsförnödenheterna, på allt -hvarutaf arbetaren
skall lifnära sig, på allt hvarmed han skall skyla,
värma och lysa sig, och på allt hvarutaf och hvar-
med han skall arbeta: på spanmäl, potates, salt, sal-
tad och torr fisk, slagtkreatur, kött, fläsk, smör, ost,
hudar, skinn, humla, ull, lin, garn, talg, ved, verk-
tyg, m. m. mänga bäckar små göra en stor än, sä-
ger. det gamla ordspräket, och det är dessa snart sagdt
oräkneliga afgifter och de derigenom höjda priserna
på alla lifsförnödenheter, arbetsmaterialier, rä- och
beredningsämnen, som haft till verkan att lefnads-
kostnaden i Sveriges städer och serdeles i hufvud-
staden blifvit till den grad hög för arbetaren, att
sistnämnda ort kanske nu är en af de dyraste i Eu-
ropa; att tillgängarne endast räcka för dagen, och
att ingen besparing, intet afläggande för ålderdomen
blifver möjligt; — utom det att dessa skatters orätt-
visa så tillvida att de hufvudsakligen ined sin tyngd
träffa de minst bemedlade, jemväl äro högst skadliga
i det hänseendet att de genom höjda arbets- och till-
verkningskostnader sätta svenska arbetaren och indus
striidkaren utur stånd att täfla i pris med den ut-
ländske, hvilken icke drabbas af dylika skatter, hvar-
igenom naturligtvis införseln af utländska fabriks- och
handtverksvaror befordras och arbetsförtjensterne ryc-
kas ifrån den inhemska idogheten. Behjertande
dessa sanningar hafva de förmögnare klasserna i an-
dra länder frivilligt ålagt sig inkomsttaxor för att
kunna befria arbetsklassen ifrån slika tryckande, icke
mindre skadliga än orättvisa bördor. Så längt sträc-
ker sig emellertid icke vår begäran, ehuru mycket
stöd derför skulle kunna hemtas ifrån billigheten och
exemplet af Europas mest upplysta och fria nation;
vi anhälla blott, att då en ökad bränvinsskatt gifver
mångfaldig tillgång till ersättning åt statsverket för
de tullmedel som nu inflyta genom införselsafgifterna
å lifsmedel, arbetsmaterialier, rå- och berednings-
ämnen, Eders Kongl. Maj:t, i sammanhang med in-
förande af en sådan ökad bränvinsbevillning och den
dryga afgift som derigenom ålägges arbetande klas-
serna, täcktes deremot i nåder befria dessa klasser
ifrän sistnämnde skatter och betydligt nedsätta eller
alldeles afskaffa nyss uppräknade införselsafgifter,
samt nådigst tillse att bränvinsbevillningen i första
rummet användes att betäcka statsverkets genom dessa
tullars afskaffande minskade inkomster.
Stormäktigste, allernådigste Konung!
Ett hårdt är synes förestå. Om ock en allmän-
nare missvext kan undgås, sä tyckes dock en ganska
svag tring vara oundviklig. Brist och stor dyrhet på
lifsmedel blifva deraf de gifna följderna, hvilka icke
blott skola drabba de arbetande klasserna direkte och
i så måtto göra dessas belägeahet nödstäld och olyck-
lig, utan äfven indirekte derigenom att arbetstillfällen
och förtjenster minskas. Aldrig var derföre en in-
skränkning af bränvinsbränningen mera påkallad el-
ler tidpuskten mera lämplig för en grundlig förbätt
ting af hela lagstiftningen rörande detta ämne, på
det att icke tillgångarne för folkets brödföda åter må
förstöras i bränvinspannorna, och på samma sätt lära
ej heller, för att lindra dyrheten och nöden, omstän-
digheterna någonsin kunna blifva mera egnade för
utförande af den andra stora förbättringen, eller af-
skaffandet af de tullar på lifsförnödenheter, rå- och
beredningsämnefi, som uppstegra priset på alla varor,
omättligt höja arbetarens lefnadskostnad och hämma
och förlama idogheten. Likasom det är bekant att
-Eders Kongl. Maj:t ingenting mindre än gillar den
nuvarande olycksbringande bränvinslagstiftningen, så
har Eders Kongl. Maj:t också ädagalagt att Eders
Kongl. Maj:t lika litet i handel och näringar hyllar
ett prohibitift tvång, hvilket allraminst kan rättfärdi-
gas och hvars verkningar blifva ojemförligt förderf-
liga, då hämmad införsel och prisernas uppstegring
på de nödvändigaste lefnadsbehofverne derutaf föran-
ledas. -
På grund utaf dessa Eders Kongl. Maj:ts kända
uppköjda tänkesätt, väga vi ock hoppas att Eders
Kongl. Maj:t skall nådigst Bebjerta de arbetande
sklassernas betryckta ställning och med landsfaderlig
mildhet anse vår nu i djupaste underdånighet fram-
förda bön.
Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit
framhärda vi ;
Stormäktigste, allernädigste Konung
Eders Kongl. Maj:ts
-underdänigste undersåter.
Je nn
Kongl. General-Poststyrelsens und: utlåtande
till Konel. Majst i fråga om ett medelporto