maste underhållas för inbördes brefvexlingen emellan
närmare stationer, dels utan någon och dels utan vä-
sendtlig tillökning i befordringsutgiften, tillika kunna
medtaga till aflägsnare stationer bestämde bref, fal-
Jler sig klart att brefbefordringen emellan aflägsnare
Sorter ofta för postverket medför mindre transportkost-
-Ånad, än den emellan nära hvarandra belägne statio-
, I ner, och att de bref, som efter afståndsprincipen äro
underkastade de högre portosatserne, få vidkännas en
del af den afgift, som efter transportkostnadens för-
delning, om den vore möjlig, borde drabba de i af-
seende å portobeloppen mera gynnade brefven. Af-
ståndssystemet har dessutom emot- sig, att svårligen
kan utfinnas nägon tillfyllestgörande regel hvarefter
portot må bestämmas; ty hvarföre skall, säsom nu är
fallet, ett bref som måste befordras enfjerdedels, 1-
3 mil längre än ett annat, vara underkastadt högre
I porto, då i motsats härmed bref som skola fortskaf-
II fas 9, 14 a 19 mil längre än andra, få afgå för lika
porto; hvarjemte, för rätta tillämpningen af detta sy-
istem, om bref emellan samma orter befordras ena
I postdagen ä en, och andra postdagen å en annan
väg, eller afgä den ena delen af året land- och den
andra delen af äret sjövägen, hvarigenom afstånden
emellan samma orter blifva olika, olika gänger, por-
tot för dessa bref borde upptagas olika den ena gäån-
gen mot den andra; äfvensom derest, genom nya vär
gars anläggande, afståndet orter emellan förkortas,
sådant alltid borde gifva anledning till revision och
förändring, der sädant påfordrades, af posttaxorna, ej
allenast för dessa orter, utan möjligtvis äfven för flere
Fandra. -
2:0. Att likformigt porto skulle medföra högsta
grad af enkelhet för portoafgifternes erläggande, upp-
bärahde och redovisning samt kontrollen dervid, äf-
vensom lätta förhällandet emellan korrespondenterne
joch postväsendet, genom att undanrödja behofvet af
iserskilde, för hvarje postkontor utfärdade taxor, med
;Idess mänga olika portosatser, som nu förorsaka be-
Isvär och tidspillan att riktigt inlära och tillämpa
jsamt ofta göra korrespondenten tveksam, om han
blifvit behörigen taxerad.
3:o. Att ett lågt medelporto och tillfället att kunna
få erlägga detsamma genom frimärken, samt, säsom
jen följd deraf, få afiemna dermed försedde bref äf-
ven på andra ställen än der egentliga postanstalter
finnas, otvifvelaktigt bör framkalla en litigare bref-
vexling och bereda en tillökning deri, som med nu
gällande portosystem icke kan vara att förvänta, ty
om ock inrikes portotazan, efter det system, hvarpå
iden nu är bygd, i allmänhet icke kan sägas vara för
hög, torde likväl deri stadgade högre portosatser för
bref emellan aflägsnare orter finnas vara ett band
på korrespondensens emellan dessa orter fria och na-
turliga utveckling, .enär det är utom tvifvel, att den
mindre bemedlade eller den hushällsaktige korrespon-
denten, till följd af det högre portot, nu ej sällan
uppskjuter, eller inställer aflätandet af bref, eller
ock för dess befordran begagnar privatlägenheter,
hvilket ej skulle hafva skett om portot varit lägt;
hvarjemte, då korrespondenten blifver mindre bunden
vid tid och rum för brefs aflemnande, sådant bör
föranleda till afsändandet af många bref, som under
andra förhällanden ej kommit i fråga.
4:0. Att afgifterne för befordran inom landet af
Sveriges utrikes brefvexling icke utgå efter den väg-Å
längd - denna brefvexling befordras, utan numera äro
fastställde till i allmänhet läga portomedel-belopp;
hvadan äfven i detta hänseende nu gällande inrikes
portotaxa tarfvar förändring och .jemkning, ty då in-
rikesportot är, utan afseende ä afgängs- eller desti-
nationsorten i landet, bestämdt för ryska och finska
brefvexlingen till. 10 sk., för brefvexlingen på och
öfver Stor-Britanien, dä-den afgäår i sluten brefsäck
öfver Danmark, till 8 sk., för brefvexlingen på Dan-
mark till 6 sk. (med undantag endast för den del
af denna brefvexling, som är emellan Helsingborg,
Malmö oeh Landskrona ä ena, samt Köpenhamn och
Helsingör å andra sidan, samt emellan Ystad och
Bornholm, för hvilken del af brefvexlingen Svenska
portot utgör allenast 3 sk.), och för den öfriga
utrikes brefvexlingen till 7:;, sk. bko, per enkelt
bref om 1 lod och säledes ett till Danmark från
Haparanda adresseradt bref ej kostar för befor-
dran hela landet igenom (öfver 170 mil), mer än
6 sk., mäste för inrikes bref, enligt nu gällande
taxa, erläggas t. ex. till och från Malmö: från och
till Norrköping (en väglängd af 45 mil) 7 sk.; från
och till Stockholm (62! mil) 8 sk., från och till Sö-
derhamn (83 mil) 9 sk. från och till Sundsvall (97 7,
mil) 10 sk., från och till Umeå (125 7, mil) 11 sk.,
och från och till Haparanda 12 sk., således dubbelt
mot hvad ett till Danmark samma väg befordradt
bref kostar, hvilket torde finnas så mycket mer obil-
ligt och rättsvidrigt, som den utländska brefvexlingen
for postverket medför högre utgifter än den inländ-
ska och den sednare väl företrädesvis bör omhuldas,
underlättas och befrämjas, samt —
5:0. Att assuransafgiften för i rekommenderade
bref slutne medel, som med--posterne försändas, är
fastställd till lika belopp för alla afstånd och utan af-
seende å det större äfventyr, som för postverket kan
ega rum, då sådane bref befordrasen längre än en
kortare väg, så att Principen, att afgiften ej bör rät-
tas efter väglängden, utan vara enformig, följaktligen
redan blifvitaf Kongl. Maj:t och rikets ständer så-
som riktig erkänd.
Om nu antages, att det Rowland-Hillska systemet
har många företräden framför det i-Sverige för in-
rikes brefvexling nu gällande och å denna brefvex-
ling tillämpadt skulle komma att i väsendtlig mån
lätta och befrämja densamma samt af sådane skäl bör
här införas, så uppstår frågan om ändamålsenligaste
sättet derför och först till hvilket belopp medelportot
torde böra bestämmas.
Vid portoreformen i England nedsattes inrikes por-
tot, såsom kändt och ofvan nämndt är till 1 penny,
(22,-sk. bko) för frankerade och 2 pence för ofran-
kerade bref af 1 lod.
Franska inrikestaxan, hvarunder ock bref emellan
Frankrike och Corsica samt Algeriet äro innefattade,
är jemväl enformig och utgör 20 centimer (43); sk.
bko) för en vigt af 7, grammer (, lod). I Ryss-
land och Finland infördes år 1844 ett medelporto för
inrikes bref intill 1 lod, af 10 kopek (9 sk.) men blef
detta porto för Finland år 1849 i så måtto ändradt,
att endast 5 kopek skulle betalas för bref befordrade
till och med 125 werst (12; mil).
I Spanien gäller ett likformigt porto af 24 mara-
vedis (4?), sk.) för frankerade och 1, real för ofran-
kerade bref.
Den Nordamerikanska brefportotaxan deltes först i
2 såkallade Rayonsporton, neml. 5 cent (6 sk. bko)
för alla afstånd inom 300 mil, (cirka 65 geografiska)
och 10 cent för alla afstånd utöfver 300 mil; men är
au mera enformig och bestämmer 5 cent för alla af-
tänd.
I Belgien blef från och med år 1849 inrikes portot
vestämdt för cirka ?, lods vigt inom 30 kilometres
cirka 2?, mil) till 10 gent (2?; sk. bko) och öfver
30 kilometres till 20 cent. samt för ofrankerade bref
ill 10 cent. mer, men numera lärer äfven der en-
last ett medelporto af 10 cent. för alla inrikes fran-
;obref vara gällande. t
Den danska inrikesportotaxan nedsattes från och
ned April månad år 1851 till 6 riksbanksskillingar
ör hvarje enkelt bref om 1 lod, som vid inlemnan-
let kontant betalas eller afsändes ofrankeradt, och till
riksbanksskillingar för hvarje bref om samma vigt,
om förses med frimärke, (Forts.)
Ärekometntemtnssa— ti
RIKSDAGEN.
Sedan de ofrälse stånden sistlidne lördag
;mottagit sina riksdagspolletter sammanträdde
le för första gången denna riksdag i sina
EEE
4 Re 0
RM KH AA