Slecie, berattar, att en Kommission, Saromansatt af vetengkapsmän från alla Europa: delar, skall ida under ordförande f a Vvetens psakr skap af pr Jur en af merinmåinistern afgifven rappor om marinens tillstånd och arvändasndet af de för det löpande äret a visade anslagen, herats vi följande detaljer: Budgeten för marinen och kolonierna var, inbegripet alla utomordentliga arbeten och alla utgifier för galerslafvarnes transport till Guyana, fastställd till 117,225,778 fr. för är 1852, och till 117,181,000 fr. för 1853. Dessa båda budgeter understiga med 40 millioner de för 1847 och 1848, hvilka voro fastställda till resp. 158 och 154 millioner. Detta oak: t.dt hafva de i det löpande ärets budget förutsedds arbeten och uppköp i följande delsr blifvit öfver skridna, utan att de af budgeten beviljade summorns blifvit ännu ens helt och hället medtagna: i ställe: för det i 1852 och 1853 ärs budget förutsedda utru stendet af 130 skepp hafva 161 skepp hällits i sjön och i stället för en bemanniog af 30,745 man för 1852 och 27,249 för 1853,hafva i medeltal under de bäda ären underhällits 33,675 man; i stället för en eskader af 8 linieskepp, förefinnas för närvarande två eskadrar om 14 linieskepp, utan att räkna ett i förhällande dertill stående förökadt antal af ängfregatter och korvetter. — Vid 1852 års början egde marinen ännu iotet fårdigt ånglinieskepp; — nu är deremot Napoleon fullbordadt och utgör en del at Medelhafseskadern; — vidare egde marinen inte: skepp efter blandadt segeloch skrufsystem; — der eger nu 4 skepp efter detta system och 9 andra äro under arbete, för att till sådana förvandlas, och påräknas blifva färdiga innan årets utgång. — Sex pyc ånglinieskepp, efter Napoleons mönster, stå på varf ;ven under byggnad. De skola vid slutet af det 1ö pände finansäret vara till hälften fulländade och mot slutet af nästa år kuvna sättas i sjön. De flest: bland de större ängfregatterna, hvilka varit aftacklade, bafva blifvit iständsatte och klargjorde att gö till sjös. — Straffanstalterna i Guyana äro inrättade och nära 3000 fängar hafva blifvit dittransporteråde. Hamnarbetena i Öherbourg ha bedrifvits med sto: verksamhet; : 1853 har för dem beviljats ett utomordentligt anslag a! 11,000,000 fr., och derigenom dex för dessa arbeten under loppet af detta är utgifnos totalsumman stigit till inemot 4 millioner. De utomordentliga arbetena i Castigneau, hvilka skola fullända Toulons hamn, hafva bedrifvits med vanlig: bjelpmedel, och först i Jaousri 1853 beviljades för dem ett belopp af 1 million fr. — I Rochefort sak nades en plats för skeppsreparationers verkställande; man har företagit nordnandet af en sådan plats och 200,000 ir. ha för ändamålet blifvit af budgeter: vanliga medel anvisade. — Oaktadt all denoa tillväs i marinens styrka och alla dessa utomordentliga ärbeten, erbjuder finansäret 1852 ett öfverskott af 10 mil lioner, af hvilka ministern föreslår kejsaren att äterställa 5 millioner till skatttammaren och öfverföra de öfriga 5 millionerna till 1853 års finansär., Bland rykten som i Paris voro gängse i sammanhbarg med de orientaliska angelögenhetern: var äfven det, att en utmärkt läkare skull: afsändas till Afrika för att biträda vid bildarndet af em till Orienten bestimd expeditions kår. Den korrespondent som anför detta rykt: tillägger visserligen att ben anzer det sakno all grund, men tillägger, att om det skull: komma i fröga att skicka Turkiet någon bjelp. sändning, skulle det blifva från Afrika trup perna komme att tagas. Äfven var ett rykte gängse, att kejsaren vio sin återkomst från Complegne skulle efterskänka alla under loppet al året för pressförbrytelser ådömda straff. De flesta större Pa risertidvingarne och en mängd provinsbiad b: fått varningars och indregning sväfvar derföre ständigt öfver dem. TYSKLAND. ; Preussen. Konungen begaf sig den 22 på jernvägen till Magdeburg. i Den 21 d:s lades med mycken högtidlighet grundstenen till vattenlednipgen i Berlin. I spetsen för företaget stå Charles Fox och Crampton. Frankfurt. Förbundsdagens president, Pro kesch v. Osten, har å:erkommit hit och man torde derföre med det första kunna emotse öppnandet af förbundsdagens sessioner. ÖSTERRIKE. Ryska kejsaren har nyligen låtit tillställa de grekiska kyrkorna i Ungern en xoöängd dyr: bara presenter af kärl, skrudar, kyrkoböcker m. m. RYSSLAND. Från Petersburg skrifves den 16 Oktober: Fyra af de mest betydande här etablerade engelska köpmännen voro häromdagen uppkallade till finensministern, gom meddelade dem följende: Sedan H. M. Kejsaren ur de engelsk: tidningarne fått kunskap om de bekymmer som yppats för engelska undersåter och egendom i Ryssländ i händelse att fiendtligheter skulle utbryta, har H. M. arbefallt minister att försäkra de fremrmande köpmännen, ati hvad som än kan inträfta, koromer likväl enelska undersåter och engelsk egendom at såväl till lands som, sjös respekteras. Utomdess är allt hopp förhanden att freden skal; kunna bibehållas, och isynnerhet hyser man den öfvertygelse, att huru än förhållandena : Orienten komma att gestalta sig, något krig Ne Ryssland och England icke är att beara. Den 10 denres öppnades uti kejs. konstakademiens salonger den årliga expositlonen. Antalet af de utställda konstprodukterna utgjorde 233, deribland en utrigt på ön Wela: mo, sf Davidoff, belönad med första guldmelaljen. . . Ett kologsalt monument 1 brons af storfursten i Kiew, Wladimir den Helige, har i medet af sistförflutbe Augusti anländt till och blifvit uppstöldt i Kiew. Dagligen ser mar skaror at menpniskor bestorma Aiexandersberget för att beundra monumentet. Den heige Wladimir är framställd, höjande sina tacksägelser till bimlen i det ögonblick då folket vid hans kallelse. i massa tillströmmar för at andfå det heliga dopet i floden. I början af denna månad afled i Montpeljer, efter längvarig sjukdom, statsrådet baro: FP. F. Korft, bekant inom ryska litteraturer senom sina talrika skrifter. Några af han: comedier hafva med stort bifall gått öfve: ;iCenen. i PP OM MÅ AQ må had mR4 Ne 2 AM C0 tr PR KK Ac Fm PA AA GREKLAND. Säväl deputeradekammaren som senater rade blifvit inkallade till den 20 dennes.