orörd och framskred vidare, såsom ville den
alldeles lemna trakten. Men efter några vec-
kor eller månader kom sjukdomen åter hastigt
tilibaka, tog då bloi få offer i de förut här-
jade trakterna, men rasade nu så mycket häf-
Ttigare just i de orter, som den förut hade för-
skonat. Stundom hände det, att sedan den
framskridit en längre sträcka på ena stranden
af Ganges, den plötsligen tvärstannade, lika-
som om den blifvit hejdad af någon obekant
makt, och anställde i stället de förskräckli-
gaste härjningar på den motsatta stranden af
den stora floden.
Från Bengalen drog sig farsoten följande
låret såväl på ena sidan till kusten af Coro-
I mendel, det inre af ostindiska balfön, och
vidare ända till Ceylon, som på den andra
sidan öfver Benares till Lahore, Delhi och
.INepal i nörr, der dess vidare framskridande
i denna riktning hämmades genom Himalaja-
bergen.
Redan år 1819 vandrade koleran öfver från
Bengalen österut, härjade hos Birmanerna, ;
Siam och efter hela kusten af Malacca. Här-
ifrån sökte sig farsoten på ena sidan en väg
öfver Tonkin och Cochinehina till det sydliga
Kina, och på andra sidan åter öfver Sumatra
och Java till Celebes, Molucherna och Filip-
pinerna.
I Vid persiska viken visade sig koleran först
li Juli 1821, och hörifrån framträngde hon efter
Ide stora karavanvägarne till Bagdad och Aleppo
doch till Schiras. Mot slutet af sommaren 1822
bade hon hunnit till Tauris. Båda dessa år
syntes hon upphöra med den sednare hösten,
men uppträdde ånyo i sattbina trakter de på-
följande vårarne. I Maj 1823 uppnådde hor
den under rysk höghet stående provinsen
ISchirvan, framträngde till Kaspiska hafvet,
utbröt i September i Astrachan, men försvann
Iderpå utan att lemana något spår efter sig inom
Ide ryska gränsorna i slutet af Oktober.
Till det inre af Kina framträngde koleran
redan 1821 ifrån Canton. Under sommaren
samma år kom hon till Peking och rasade der
med få afbrott i 3 år. Hon anställde i denna
utomordentligt folkrika stad, i synnerhet 1822
och 1823, gå störa härjningar, att man icke
bann begrafva alla döda på annat sätt, än att
kejsaren måste låta begrafva de fattiga på sta-
tens bekostnad. Farsoten öfversteg den ki-
nesiska muren och förorsakade 1826 stor död-
lighet i Mongoliet. Man uppskattar antalet
af de genom koleran förorsakade dödsfall i
Kina ensamt till 1—1!, million. Afven hör
följde farsoten isynnerhet handelsvägarne med
de stora karavantågen.
Från 1824 till 1829 könner roan icke medl
säkerhet att koleran Can annorstädes än i
Indien uck Kino Men 18290 hop
äter i en mycket elakartad gestalt i östra och
norra Persien, och samma år kom hon till
Ryssland på tvenne särskilta vägar, neroligen
dels ifrån Buchariet och China genom Kirgis-
steppen till Orenburg, dels ifrån Persien fill
Astrachanp. På åtskilliga ställen inom Oren-
burgskå guvernementet fortfor koleran under
vintermånaderna vid en köld af 18 till 30
grader. Under sommaren 1830 hann farsoten
till Tiflis, hvars invågare betogos af en sådan
förskräckelse, att mer än två tredjedelar af
dem flydde till bergen, så att folkmängden
inom kort förminskades från 30,000 till 8,000
menniskor. Icke desto mindre sjuknade och
dogo ett stort antal, zom likväl uppgifves myc-
ket olika, från en femtedel ända till hölften at
den qvarblifna befolkningen. Farsoten gick
snart derpå öfver Kaukasus och utbredde sig
i de Donska kozsakernas land. Följande der-
jemte stränderna af Kaspiska batvet uppträdde
den i Juli nämde år för tredje gången i Astra-
chan, och anställde nu derstädes ännu svårare
härjningar än den gjort de båda föregående
gångerna. Härifrån följde den nu Wolgas
lopp och utbredde sig vidt omkring i detinre
af Ryssland. Trots de ströngaste spärrningar
utbrast den slutligen i senare hälften af Sep-
tember äfven i sjelfva Moskau. Nästan sam-
tidigt utbredde den sig i vestlig riktning ända
till Ukraine och Odessa, samt något senare
vidare till Podolien, Wolhynien, Bessarabien
Moldau och ända till Silistra i Bulgarien.
Vid kolerans utbrott i Moskau blef förskräc-
kelzen bland dess 300,000 invånare desto större,
ju säkrare man hade trott sig till följe af de
stränga spärrningarne. En stor del begaf sig
på flykten. När underrättelsen härom kom
till Petersburg, beslöt kejsar Nikolaus att sjelf
begifva sig till sin af sjukdorsen angripna an-
dra bufvudstad, för att personligen öfvertyga
sig om de anbefallda åtgärdernas punktliga
utförande och för at genom sin närvaro in-
gifva befolkningen mod. Detta exempel ver-
kade högst välgörande på hela befolkningen
och uppväckte särskildt bland de högre klas-
serna den ädlaste täflan att lemna hjelp och
bistånd åt de behöfvande. Adel och borger-
skap utrustade sjukhusen på det rikligaste
med alla förnödenheter. Ett sundhetsråd bil-
dades för tillfället, bestående af 18 läkare,
och i spetsen för detta råd stod furst Ga-
litzin, Oo. 8. v.
Intet land har hyllat spärtningssystemet så
ibhördigt, i så stor skala, och med så oerhörda
uppoffringar som Byssland vid denna tid.
Hela krigshärar användes härtill: Gränsen mot
Persien hade bhöllits spärrad medelst tvenne
militärkedjor, för hvilka hvarje beröring med
Persiens befolkning var på det strängaste för-
bjuden. Likväl hoppade farsoten på en gång
öfver båda kedjorna och stora landsträckor,
samt utbröt längt bortom dem inne i Ryss-
land. Uti det inre landet sökte man sedan
genom spärrningar hindra farsotens vandrin-
gar; men lika förgäfves. Sedan den trots
alla spärrningar hade utbrutit i Moskau, om-
slöts äfven icke allenast denna stad, utanl
hela guvernementet, räed en mMilitärkordong. !
Endast på fyra ställen tilläts genomfart ge-l
nöm dehna kordong under strängaste kon-)
troll. Ala andra landsväger och bivägarli
,spärradeB, bryggorna upprefvos, förjorna för-
stördes. Ingen fick vid lifsstraf genombryta!lt
L
i
j
j
1
j
j
;
4
-
(
4
4
(
6
I
!
s
t
j
(
f
1
t
:
8
I
1
I
e
t
G
l
Ls
s
!
1
g
I
j
l
: