STOCKHOLE, åecn 19 Oktober.
Uti engelska tidningen Daily Newer, som
under bela den ryskt-orientaliska förvecklin-
gen på ett skarpt och träffande sött karaktc-
viserat Rysslands handiingssätt mot sina sva-
gere grannar, finna vi följande artikel, som, med
undantag af några smärre lätt anmärkta cegent-
ligheter, på ett ganska slående vis sammean-
ställer Ryeslands besättande al Finland
med eckupationea al Don
1853. Samma bjertsjupna u
för nödvändigheten, samma sken
om tillbakaträdande så sr
ech säkerhet skulle tilåte
ganska tänkvärd för dem co
hvarje tillfälle böja knä för ya!
gom religionens, ordningers ochi
såsom det ordnade borgerliga sem
förare mot våldet och revolutionerac.
Den ofvannärnde tidningen yttrar sig på
följande vis: i
På en tid då Europas fred synes hufvud-
sakligen bero på den grad af öfvermod hvar-
raed en enda despotisk makt kan åsidosötia
andra makters rättigheter och upprättelsesn-
språk, kan det icke vara origtigt eller utar
intresse att undersöka om denna makts fysi-
gka öfverlägsenhet motsvarar desz politiske
anspråk, och om i händelse af en strid på li
och död den verkligen är så trygg mot efter-
räkningar som dess kreatur äro vana att påstå.
Ryssland utmålag ideligen som en långmodig
och storsinnad jette, hufvudsakligen belåter
med ait fredligt lefva vid sidan af telrika gran
nar, af hvilka den kunde krossa en och två
stöten, och många hvilka han kunds upp
sluka i en enda munsbit. Man ber oss at
ständigt ae på kartan och jemföra det mosko.
vitiska väldets ofantlighet med de största r:
kena i vestra eller mellersta Europa, och hvarj:
dag bedja oss den stora monarkiens föresprö
kare inom pressen komma ihög, ett dee:
;jydiga vasaller räkna icke mindre än soxti
millioner, och att konskriptionen bortiage:
all grävs för antalet af raän som den kan kull:
under vapen, Men innan den civiliserade ver)
den börjar rätt våldsamt bäfva inför denn:
kolossala makts grymma miner, och innan v
begluta oss att på knä anropa NSiberiens be
herrskare att bafva misskund med oas, kar
det ej vara ur vägen att framsiälla eit pe
simpla frågor angående hans verkliga styrks
och den verkliga osårbarheten af hans ofant-
liga välde,
Är det, i händelse af ett krig med Frankrike
eller England, alldeles gifvet att dessa state
nödvändigt mäste inskränka siva krigsrustnin-
gar till det simpla och ingen ära erbjudande
värfvet att jaga de ryska flottorna in uti Cron:
stadts eller Sebastopois befästade hamnear, elle:
lägga embargo på dess köpmansflotta? Vi tre
att det finnes få militärer, hvilka genom sin:
kunskaper äro i stånd ait bilda sig ett om
döme i frågan, och ännu färre politici af dem.
som historiskt och statistiskt äro bekanta mer
sammansättningen och utsräckningen af denn:
olikartade och illa sammanhängande masse
zon kallas ryska väldet, som icke skola mec
oss instämma i det påståendet, att med un:
danteg af Österrike finnes det ingen af Euro
pes större stater, som är mera särbar för an
fall af en tillräckligt stark sjömakt än just der
stolle czarens. Vi hönsyfta ej här på de cir.
kassiska cller georgiska provinserna, hvilka:
ouitömliga mod endast behöfver upprätthållas
och uppmuntras genom usderstöd af vaper
och penningar, som några få bevärade skepE
äro nog at. utan svårighet landsätta på deros
obevakade kuster. Bebellionen i Kaukasus:
till slut endast ormens tand i jetteng h:
Sjelfva strupen ligzer öppen. Isom tjugo
från Peter den Stores hufvudstad ligger grör
sen ar en provins, för ej längre än ferm och
syratio är sedan förvärfvad genora sacms
blandning af vild och list som utmärker hel:
historien om Rysslands eröfringar, och befot
kad af ena menighet mer än en och en half millio:
til antalet, arbetsam, frisinnad och tapper
som med förminskad värma i sitt hjeria be
varar harmen öfver den trolöshet för hvilte:
landet föll eit offer, och hatet till förtryckaren
under bvilken den är en tvungen undersåte
Vi mena den vidsträckta och vigtiga provin
sen Finland, från hvars härdiga befolkning
Ryssland tar fyra feratedelar af bemanninge:
på sin Östersjöflotta, och utan hvars tjenste
1 närvarande ögonblick icke ett enda af des:
krigsskepp skulle kunna gå till sjös.
Före 1808 utgjorde Finland en ingredie-
rande del af det gamla skandinaviska sam:
böllsförbundet, hvilket, politiskt taget, det ör
riga Europa var vandt ait bebondis såsor
konungariket Sverige. Under sekler bade fio-
narne varit förenade med svenskarne unde:
samma krona, och fastän egande et särsk
språk, en egendomiig forntida litteratur, visar
landsträckor som mera liknade Norge än d
mellansekjutande Sverige, och slutligen en re
presentativ förfaiming, lämpad efter dere:
enkla seder och vanor, hade finska folket un:
der otaliga generationer troget dselat sina sven
ska bröders öden och tappert följt samma fx
nor under en räcka af hjeltemodiga konungar
Skiljda från deras vestra bröder af böljorna
den hafsvik som bär deras namn, synas de
alla tider hafva varit med dem förenade ge
nom religionens starka band, och ända til
nyare tider uppfostrades båda folkens luthersk:
ungdom vid samma universiteter och gymna
Im ms ARK AA oo 4 PP oo RR