a ——
Preussen (enligt Medicinalkalender fär de
preustigchen Staat auf das Jahr 1853) Pp
16,690,253 invånare räknar 344 krets-phycic
och 3707 promoverade läkare, utom 1051 tält
skärer af första och 933 af andra klassen
samt i Frankrike (enligt Annuaire Mödic:
pour 1853), på en befolkning af 35,781,62
invånare: 11,217 medicine doktorer och 722
officiers de sante.. I förbållande till folk
mängden var således i Preussen en praktise
rande läkare på 4020 och i Frankrike på 193
personer (i södra Frankrike till och med
på 1619), då man i Sverige endast räknar
läkare på 11.666 personer. Ungefär enahand
är förhållandet med apotekens antal, som
Sverige utgör endast 146 eller 1 på 23,97
personer, men i Preussen 1515 — ett på 11,01
- och i Frankrike 5175, eller ett på 6914 invå
nare. Äfven i Danmark är sjukvården i dett
afseende ordnad på ett mera tillfredsställand
sätt. Man räknar nemligen der en läkare p
4000 och en pharmaceut på 14,300 persone:
Provincialläkarnes berättelser äro i allmän
het af stort intresse och bära godt vittne or
andan och beskaffenheten af en kär, som
alla landsorter kan ega så värdiga represen
tanter. — Blott skulle vi önskat något störr
jemnhet och Jikformighet i planen för dess
rapporter, af hvilka några äro ytterst knapp
händiga, medan andra innehålla rikhaltiga oci
intressanta beskrifningar öfver orternas lokal
förhållanden samt folkets seder, helsotillstån
och näringsutvägar m.m. Isynnerhet har mal
skäl att beklaga det vissa hufvudorter, såsoD
Göteborg, Carlskrona och de båda universi
tetsstäderna, blifvit helt och hället förbigäng
na, då en mängd mindre betydande städe
blifvit ganska fullständigt skildrade; men des
brister torde väl, hoppas vi, till ett annat å
blifva afhulpna.
Af de från länelasaretterna, kurbusen oc
hospitalen inkomne rapporter bar kollegiun
meddelat ett sammandrag, hvaraf inhemtas
att hela antalet å förstnämnde inrättningar un
der är 1851 vårdade sjuke utgjort: på lasaret
terne 6394 och å kurhusen 3009, eller till
sammans 9403 personer;
att mortaliteten, jemförd med de vårdade
antal, utgjort på lasaretterna 7,6 och på kur
husen endast omkring 1,7: procent;
att medeltalet af underbållsdagar för hvarj
sjuk varit: på lasaretterne 41 och på kurhuse!
517, dagar,
samt att utgiften för sjukvården vid samtlig:
Jasaretten och kurhusen uppgått till 169,36:
rdr 7 sk. 5 set. bko, hvilken summa, fördelac
på hela antalet underhållsdagar — 419.358 —
visar en medelkostnad för hvarje sjuk af 1!
ek. 4 rat. dagligen.
rikets samtliga hospitaler f) voro unde;
året vårdade 1109 pergorer, hvaraf unde
samma år blifvit utskrifne: botade 85, obo
tadE 12 ock döde 87. - Af hela antalet vår
dade Hade således endast 7,6 procent blifvi
utskrifne såsom botade, hvilket är en särdelei
ofördelaktig proportion i jemförelse med för.
bållandet vid de bättre engelska dårhugen
t. ex. vid Betblem Hospital, under åren 1820—
1849 icke mindre än 48,1 procent (3655 a
7595) samt, under åren 1840—1844, i Bri
stols (S:t Peters) hospital 20,3, i Exeter 47,
och i Liverpoolg hospital ända till 62,7 pro-
cent utgingo friska eller förbättrade, äfvenson
vid det i Sverige väl bekanta hospitalet i S!es-
vig, hvarifrån uvder åren 1820—1845: 51.s
procent (625 ef 1239) utgått såsom mer elle
mindre botade. Utan tvifvel är också vårder
af sinnessvaga den svenska sjukvårdens sva-
gaste sida.
I sammanhang med redogörelsen för helso-
vården wid de civila sjukinrättningarne har
gundhetskollegium äfven meddelat åtskilliga
intressanta underrättelser om våra förnämsta
helsobrunpnar och bad, och kollegium lofvar
att ett kommande år, sedan flere nu saknade
berättelser från dylika inrättningar inkommit,
lemna mera fullständiga redogörelser för dessa
i vårt land så allmänt förekommande och an-
litade helsomede!. Då det emellertid för åt-
skilliga af-våra Jäsare icke turde sakna m-
tresse att se den olika freqvensen vid de
brunng- och badorter, som upptagas i denna
berättelse, meddela vi följande öfversigt öfver
antalet af dem, som under år 1851 begagnat
dessa inrättningar.
Antal brunns-
eller badgäster.
Djurgårdsbrunn . . 170.
Medevi . . . e e oo e 1001.
Loka. . . so 6 2 e c 137.
Porla, . 0 ss tt 455.
Adolfsberg (i Nerike) . -. . 130.
Römlösa. . . 0 s . 771.
Ronneby se ös. ov v 1038,
Södra Wi (i Calmar län) . -. . 325.
Fshlun . . s s s so s sv 41.
Gustafsberg (i Bohus län) . . . 310.
Warberg - . 284,
Flertalet af våra helgokällor hafva således
icke 400 besökande om året — eit mindre
antal än som ofta på en dag ankomma till de
större tyska brunns- eller badorterna.
(Forts. följer.)
) Bland dessa är likväl icke Danviks höspital uppta-
get, utan att berättelsen doek omnämner af hvad
orsak detta blifvit förbigänget.
En blick på kolerans vandringshistoria.
1
Den allvarsamma karakter och vidsträckta ut-
brednirg, som koleran denna gång inom värt
Isnd erhållit, äfvensom de ihärdiga försök.