ofvar något handtverk; medelklassen anvander sitt lilla kepital till inköp af en landtegendom! eller achiferi (hvuket alltid kan och bör ska : kompam), scd va penningar 1 bo I skap, som utfodras mot ränta; och sluttigen. för utvandrauda medlemmar af de högre ständen erbjuder Australiea äfven goda utsigter. De böra endast draga försorg om att de lemna sin siolihet qvar hemraa, ty rang och titlar; hafva inga retelser för antipodernan. Sist omnämnes bristen på fruntimmer, nemligen pflitiga, skickliga och sedliga unga flickor; till och med om de icke ega alltför stor skönhet, men icke fina damer, som kanhända icke förstå sig på annat än att sköta sina nöjen och sin toiletty. I 2:dra kapitlet lemnas en kort berättelse om upptäckten af Australien; i det 3:dje en öfversigt af dess hamnar cr foder; i det 4:de en skildring af Nya Sö ra Waleg med Sidney till hufvudstad, hvilket forisöttes i klimatologiskt och statistiskt hänseende i det I:te; 1 det 6:te genomgås guldirakierna i denna provins, jemte en historik af guldets upptäckt i Australicez, och anvisning huru man bör söka guld. I det 7:de kapitlet behandlas kolonien Victoria med Port Philip och Meibourne; i det 8:de dess guldregioner, och slutligen i det 9:de praktiska räd till emigranter, huru de på bästa sätt kunna fortskaffa sig till australiska kolonierna, hvartill äro fogade tvenne bihang: 1) Vägvisare från Portland tul Melbourne, och 2) dito från Sidney till Melbourne. Hvar och en som är närmare angelägen att veta något utförligt om alla dessa ämnen skulle säkert icke ätnöja sig med något torftigt utdrag, utan gå tll sjeltva boken, hvars 101 sidor egenart äro genomsedda. Och de råda vi ock hvar och en deri intresserad au göra; fy så vidt vi kunnat fana är hvad som deri uppgifves fullkomigt öfverensstämmande med sanningen och sålunda ganeks pålitligt. D2 på många ställen förekommande tryckfeien störa dock ej väsendtligen meningens sammanhang. Skulle vi tillåta oss en anmärkning så vore det den, att författaren tyckes nästan alltför mycket hafva gripits af sitt glindrande ämne och, om vi så få säga, framhållit det i nog förgylld glans. Vi frukta nästan att uppgifterna om den utomordentliga rikedomen på guld som funnite och trobgen ännu finnes snart sagdt allestädes i Australiens jord skall alltför mycket blända ögonen på skumsigtigt, mindre betänksamt folk. Vi ville så gerna att man bredvid de tjuzande, lockande tafiorna hölle upp de bjert deremot afstickande hemska motgångar, försakelser, nöd, elände och undergäng, som så ofta verkligheten framställer i sin ohyggliga sanning. Vi ville att man ännu allvarligare än författaren i allmänhet gjort på det innerligaste afrådde hvar och en emigrant att utflytta till kolonien för att bli en uslig guldgrätvare; vi ville att han hänvisades på Jordbruket, boskapsakötseln, bergshandteringen och fsbiikerna, och ganska ogerna hafva i denna bok saknat fullständiga uppgifter hörom. Vi kunnas, i händelse en ny upplaga i framiiden skulle ansez behöflig, till genomseende rekomreendera bland andres eit arbete af Wilkinson, sSouth Australia, its advantages and its resources. London 18482. I allmänhet tro vi att man gör, orätt att numera så uteslutande fästa sig vid Nya Södra Wales. Det är de andra provinserna, hvilka hafva en mera lysande framtid, dit emigrationens flod för närvarande bredare hvälfver sig, och som desföre mera tarfva beskrifningar och utläggningar. Författaren meddelar under den närmare beskrifningen af guldtrakterna flera bref från diverse personer, hvilka skildra tillståndet i ganska vexlande dagrar. Vi för vår del troiallmänhet bra litet på sådana bref; vi hafva talat med personer, som verkligen icke gjort det ringaste, (som det heter att förtjena något), och hvilka ändå nästan alltid haft svårt att bekänna ora sig, att de drifvitg af dåraktiga inbillningar, eller rättare, kviika detta oaktadt ingalunda velat öfvergifva den ovissa handteringen och slå sig på något annat mer verkligt lönande. Emellertid tjena dessa bref ganska väl till att mera lefvande framställa ufvet vid diggins, och i detta hänseende äro de intressanta att läsa, På mera än ett stölle rosas Australien allleles för mycket i jembredd med Kalifornien, och vi skulle vara frestade att tro förf. vara särdeles monarkiskt-konservativ af hans täta 1tfall mot prepublikanismen i Nya Verldenx. Nog är det sannt att Australien redan eger pjemförligt flera resurser än Kalifornien, att förhållandena der i allmänhet äro mera ordnade; men så fasligt ynkligt står det dock cke till deruppe på vestkusten af Nordameika hvarken med rättstillståndet, guldfynden ller jordens alstringsförmåga. — Vi bålla dock uideles med förf. då han tillråder emigranter utt förr vända sig till Australien än Amerika. vare sig på denna eller andra sidan af de klippiga bergen, både för landets egen skull, och för sjöresans större lätthet. Då förf. i sitt företal säger: Ej är det vår afsigt, att genom skildringar af dessa rikedomar locka våra landsmän till att utvandra; tvärtom är vår åsigt den, att ingen bör utvandra, som är i stånd att bereda sig och sin jamilj en tarflig utkomst i det älskade fäderneslandets — så hålla vi honom stor räkning närför. Det är sannt att i vårt land arbetar mången mot vidriga omständigheter; mången redlig man mödar här sitt hufvud och sin hand att Uppresa ett bergadt hem för sig och de sina, och ser motgängar ställa sig ivägen för alla hans ansträngningar, hinder uppreser sig på alla håll. Vi ämna icke underkasta detta förhållande någon närmare granskning, om orsakerna härtill äro att söka i oproportionerliga skatter, i hämmande skråförfattningar, i en dålig medborgerlig anda som står arbetaren emot hvarhelst han vill tränga sig fram — men vi påstå att så är. Man får då ej undra om det hos en och annan uppstår tanken att l J f ; i L S ; ov Rn oo UV et CC PR MW OÖ sd MD OM st A CA pt BR UN Ks Jr ÖR KA KK SA Cu mm OR DM FR 0 oo Om HiIE-lokil olicka lol sb-l--E