ofvar något handtverk; medelklassen anvander
sitt lilla kepital till inköp af en landtegendom!
eller achiferi (hvuket alltid kan och bör ska
: kompam), scd va penningar 1 bo I
skap, som utfodras mot ränta; och sluttigen.
för utvandrauda medlemmar af de högre stän-
den erbjuder Australiea äfven goda utsigter.
De böra endast draga försorg om att de lemna
sin siolihet qvar hemraa, ty rang och titlar;
hafva inga retelser för antipodernan. Sist om-
nämnes bristen på fruntimmer, nemligen pfli-
tiga, skickliga och sedliga unga flickor; till
och med om de icke ega alltför stor skönhet,
men icke fina damer, som kanhända icke
förstå sig på annat än att sköta sina nöjen
och sin toiletty.
I 2:dra kapitlet lemnas en kort berättelse
om upptäckten af Australien; i det 3:dje en
öfversigt af dess hamnar cr foder; i det
4:de en skildring af Nya Sö ra Waleg med
Sidney till hufvudstad, hvilket forisöttes i kli-
matologiskt och statistiskt hänseende i det
I:te; 1 det 6:te genomgås guldirakierna i
denna provins, jemte en historik af guldets
upptäckt i Australicez, och anvisning huru man
bör söka guld. I det 7:de kapitlet behandlas
kolonien Victoria med Port Philip och Mei-
bourne; i det 8:de dess guldregioner, och
slutligen i det 9:de praktiska räd till emi-
granter, huru de på bästa sätt kunna fortskaffa
sig till australiska kolonierna, hvartill äro fo-
gade tvenne bihang: 1) Vägvisare från Port-
land tul Melbourne, och 2) dito från Sidney
till Melbourne.
Hvar och en som är närmare angelägen att
veta något utförligt om alla dessa ämnen
skulle säkert icke ätnöja sig med något torf-
tigt utdrag, utan gå tll sjeltva boken, hvars
101 sidor egenart äro genomsedda. Och de
råda vi ock hvar och en deri intresserad au
göra; fy så vidt vi kunnat fana är hvad
som deri uppgifves fullkomigt öfverensstäm-
mande med sanningen och sålunda ganeks
pålitligt. D2 på många ställen förekommande
tryckfeien störa dock ej väsendtligen menin-
gens sammanhang.
Skulle vi tillåta oss en anmärkning så vore
det den, att författaren tyckes nästan alltför
mycket hafva gripits af sitt glindrande ämne
och, om vi så få säga, framhållit det i nog
förgylld glans. Vi frukta nästan att uppgif-
terna om den utomordentliga rikedomen på
guld som funnite och trobgen ännu finnes
snart sagdt allestädes i Australiens jord skall
alltför mycket blända ögonen på skumsigtigt,
mindre betänksamt folk. Vi ville så gerna
att man bredvid de tjuzande, lockande taf-
iorna hölle upp de bjert deremot afstickande
hemska motgångar, försakelser, nöd, elände
och undergäng, som så ofta verkligheten
framställer i sin ohyggliga sanning. Vi ville
att man ännu allvarligare än författaren i all-
mänhet gjort på det innerligaste afrådde hvar
och en emigrant att utflytta till kolonien för
att bli en uslig guldgrätvare; vi ville att han
hänvisades på Jordbruket, boskapsakötseln,
bergshandteringen och fsbiikerna, och ganska
ogerna hafva i denna bok saknat fullständiga
uppgifter hörom. Vi kunnas, i händelse en
ny upplaga i framiiden skulle ansez behöflig,
till genomseende rekomreendera bland andres
eit arbete af Wilkinson, sSouth Australia, its
advantages and its resources. London 18482.
I allmänhet tro vi att man gör, orätt att nu-
mera så uteslutande fästa sig vid Nya Södra
Wales. Det är de andra provinserna, hvilka
hafva en mera lysande framtid, dit emigratio-
nens flod för närvarande bredare hvälfver sig,
och som desföre mera tarfva beskrifningar
och utläggningar.
Författaren meddelar under den närmare be-
skrifningen af guldtrakterna flera bref från di-
verse personer, hvilka skildra tillståndet i gan-
ska vexlande dagrar. Vi för vår del troiall-
mänhet bra litet på sådana bref; vi hafva ta-
lat med personer, som verkligen icke gjort
det ringaste, (som det heter att förtjena nå-
got), och hvilka ändå nästan alltid haft svårt
att bekänna ora sig, att de drifvitg af dårak-
tiga inbillningar, eller rättare, kviika detta oak-
tadt ingalunda velat öfvergifva den ovissa
handteringen och slå sig på något annat mer
verkligt lönande. Emellertid tjena dessa bref
ganska väl till att mera lefvande framställa
ufvet vid diggins, och i detta hänseende äro
de intressanta att läsa,
På mera än ett stölle rosas Australien all-
leles för mycket i jembredd med Kalifornien,
och vi skulle vara frestade att tro förf. vara
särdeles monarkiskt-konservativ af hans täta
1tfall mot prepublikanismen i Nya Verldenx.
Nog är det sannt att Australien redan eger
pjemförligt flera resurser än Kalifornien, att
förhållandena der i allmänhet äro mera ord-
nade; men så fasligt ynkligt står det dock
cke till deruppe på vestkusten af Nordame-
ika hvarken med rättstillståndet, guldfynden
ller jordens alstringsförmåga. — Vi bålla dock
uideles med förf. då han tillråder emigranter
utt förr vända sig till Australien än Amerika.
vare sig på denna eller andra sidan af de
klippiga bergen, både för landets egen skull,
och för sjöresans större lätthet.
Då förf. i sitt företal säger: Ej är det vår
afsigt, att genom skildringar af dessa rikedo-
mar locka våra landsmän till att utvandra;
tvärtom är vår åsigt den, att ingen bör utvan-
dra, som är i stånd att bereda sig och sin
jamilj en tarflig utkomst i det älskade fäder-
neslandets — så hålla vi honom stor räkning
närför. Det är sannt att i vårt land arbetar
mången mot vidriga omständigheter; mången
redlig man mödar här sitt hufvud och sin hand
att Uppresa ett bergadt hem för sig och de
sina, och ser motgängar ställa sig ivägen för
alla hans ansträngningar, hinder uppreser sig
på alla håll. Vi ämna icke underkasta detta
förhållande någon närmare granskning, om
orsakerna härtill äro att söka i oproportioner-
liga skatter, i hämmande skråförfattningar, i
en dålig medborgerlig anda som står arbetaren
emot hvarhelst han vill tränga sig fram —
men vi påstå att så är. Man får då ej undra
om det hos en och annan uppstår tanken att
l
J
f
;
i
L
S
;
ov Rn oo UV
et CC PR
MW OÖ sd MD OM st A CA pt BR UN Ks Jr ÖR KA KK SA
Cu
mm OR DM
FR 0
oo Om
HiIE-lokil olicka lol sb-l--E-