Handtverksarbetarnes motpetition i närings-
frågan.
(Slut fr. gärdagsbl.)
Hvad slutligen avgär den omständigheten stt mänge
sjelftörsörjare, i brist af tillgång, fött sina kronout
skylder afskrifne, så bevisar detta icke, att de hade
haft större förmäga att betala samma utskylder, om
de icke haft rätt att försörja sig; Snårare är det an-
tagligt att de i sädant fall varit ännu mindre i stånd
deriill. Men väl kan det bevisa obilligheten af att
lägga en inkomstskatt pä den som medelst blott egna
händers arbete och utan biträde af främmande per-
soner, svårligen kan förtjena mera än som. ätgär till
en nödtorftig lifsbergning, på sin höjd till afläggande
derutöfver af en ringa besparing. att användas närar-
bete tillfälligtvis sakvas, eller vid sjukdomstall. Det
synes utgöra en antaglig slutsats, att hvad staten vin-
ner ä ena sidan genom äläggande afen sädan beskatt-
ning, förloras ä den andra genom att taga i skatt er
del af det för blotta lifsbergningen nödvändiga,
Underteckpvade tveka på grund af. alla dessa skäl
icke i den förhoppningen, att E. K. M:t skall ogilla
sökandernes begäran om upphäfvande af eller in-
skränkning i försörjningsrätten.
Undertecknade fördrista sig i sammanbarg härmed
äfven till E. Kgl. M:ts visa bebjertande tramställa
den underd. anhållan, att det i 5 momentet af ifri
gavarande 12 4 befintliga förbud, innebällande, att
flere försörjningsmän icke må förena sig om gemen
saroma verkstäder, må utur författningen boritagas.
Dei är omöjligt för oss att inse, hvad staten, det all-
männa eller nägon. enskild kan förlora dervid, om tvi
eller flere personer arbeta i samma rum, för att kunna
dels på ett ändamälsenligt sätt fördela ett arbete sins
emellan efter hvars och ens olika skicklighet för oliks
delar. deraf, dels också biträda hvarandra der flere
krafters anlitande erfordras. MNägot inträng sker deri-
genom icke i. de borgerliga privilegierna, dä sädane
arbetare icke kunna göra anspråk på de särskilda
kommunala eller politiska rättigLeter; som åtfölja bur-
skapet; men väl blir det för samhället i det hela er
vinst, om ett större antal personer genom sädsna före-
nipgar kan finna sin bergniovg och bidraga till arbets-
flitens utvecklipg. Det synes ock sannolikt, att sädans
förenipgar mellan arbetare, alla med lika intresse,
skola till stor nytta alstra en ömsesidig kontroll inom
föreningens medlemmsr, på hvarderas uppförande sär-
skildt, hvilken koutroll icke ficnes der hvar- och en
arbetar. för sig; och detta, jemte det ömsesidiga bi-
ständ, som medlemmarna. af sådana föreningar lemnä
bvarandra, skall ästadkomma ett sedligt band och en
anda för arbetsklassens lyftning och förkofran,. som
bör lånda till styrka för. det rn
I afseende på sökandernes framställning. vid 4 13,
om arbetens förfärdigande i föngelser och korrektions-
iorättniogar m. m. anse undertecknade sig icke kunna
bedöma i hvad män sökandernes framställning är rätt-
vis eller ledande till allmän nytta, uian ause pröf-
nisgen deraf bäst öfverlemnas ät. E. K. M:ts egen
vishet, utan behof af nägot anförande ä vär sida:
I händelse. den af sökanderne begärda föräsdring
i 6 3 af författniogen, enligt hvad vi förmoda, ogillas,
sä torde det följa af sig sjelf att deras anhällän om
ändring af 14:de t:n jeraväl förfaller:
Deöa skärpta föreskrift sökanderne begära i . I5
i äfseende på handt. erksvarors stämpling, och i följa
hvaraf alla handtverksvaror, å hvilka stämpel utav
skada, kan avbringas, borde. med sidan. förses, och
denna. förut vid vite hos stadecs bandtverksförerisg
uppvisas, är af sådan beskiffeshet redan med afse:
ende på blotta möjligheten: att alltid verkställa deb-
samma, att den torde best vederlägga sig sjelf utin
behbof af ytterligare skäl. Det synes i anledning aj
detta yrkande vara nog att fäste uppmärksem-
heten derpå, Luusom sökanderng i sin. snart ssgdt
blinda ifver för förmynderskap oc; inskränkningar. at
aila slag icke ens vars vit, att.det tungasöliggan-
de, som. skulle uppstå sf detta förstags avtagande,
egentligen och företrädesvis komme att drabba dem
sjeliva, det vili siga den kia:s, bvars falån dö snöctt
sig föra, ceh delta utsuvbögga antag lig motsvarande