STOCKHOLM, den 11 Oktober. Utrikes Korrespondens-artikel. Paris den 3 Okt.) Samma brist på allmänna nyheter; — växande intresse för den orientaliska frågan; vexlingar af trygghet och oro, utan att man rätt klart kan inse orzakerna vare sig till det ena eller det andra; finansiella fluktuationer i samband med de5na sinnesstämning, men emellertid, och oaktadt en och annan tillfällig ryckning uppåt, en herrskande tendens till fatande i alla valutor; de kombinerade orientaliska och börsfrågorna för öfrigt absorberande all uppmärksamhet; — sådant är tillståndet för ögonblicket inom alla klasser der man mer eller mindre spekulerar. Massan sysselsätter eig endast med den föga tillfredsställande skörden, den allmänna dyrheten och deutsigter till bekymmer och umbäranden, hvarmed dessa l: omständigheter hota under den annalkande vintern. ; Om man undantager några olikheter,i dej! underrättelser de meddela om de orientaliska angelägenheterna, äro tidningarne endäst en eftersägning, den ena af den andra, och de visa sig lika fattiga på reflexioner som på fakta. Den engelska pressen håller oss emellertid i någon mån skadeslösa. Timeso artikel för den 1 Oktober, hvar denna tidning tog i betraktande Österrikes ställning, och med lika mycken klarhet som noggrannhet utvecklar det stora och särskilda intresse som denna makt har utien fredlig lösning af den orientaliska krisen, har i härvarande politiska kretsar vunnit mycket bifall. Man har isynnerhet fästat sig vid dessa rader: : Ungern återfordrar sin gamla konstitution. Italien begär frihet och enhet, I Galizien råder en tilltagande jäsning. Af alla Österrikes besittningar finnes ingen, med undantag af städerna i Tyrolerbergen, på hvilken det kan räkna. Det första utbrottet af ett krig, hvilket dess orsak och föremål än må vara, skall bringa på benen det revolutionära Europa, och de mest eldfängda delarue af det revolutionära Europa befinna sig i det Österrikiska kejsaredömet. Jag upprepar det denna skildring här vua-l. nit allmänt bifall och gillasde af alla som känna ställningen i Europa. Man har tyckt den innebära skäl som borde tagas 1 betrak-l. tande af dem saken närmast rörer, och mani. har deraf tagit sig anledning till ännu några förhoppningar på fredens upprätthållande. Ni ser således att det ännu, äfven blandj. personer som äro mäktiga en egen åsigt, fin-l! nes personer som tro på freden. Annu mer. Men båller vad; och stora vad, på freden. För min del känner jag i detta afseende ett vadl på 50,000 fr. mellan ef engelsman och en fransman. Det är den förstnämnde som häöllit på kriget. Båda hafva tillhört diplomatien. Hvilkendera skall vinna? Jag tillåter mig för eger del ingen förutsägelse. Emellertid syszselsätter vadet de båda vadhållarnes vanliga umgängeskrets och gifver inom densamma ett synnerligt lif åt pröfningen af alla omstägdigheter som synas tala för och emot. Till förmån för fransmannea sade man i dag, att underrättelserna från Omitz voro fulikomligt fredliga; att czaren der hade varit glad, öppen och tydligen ådagalsgt sitt förtroende till en uppgörelsei godo. Man anförde. till och! med nägra ord i denna syftning, hvilka han zkulle hafva yttrat, men som just icke synas mig fullkomligt autentika. Ytterligare stöd för fredsåsigten hemtade man naturligivis äfven fråa czarens direkta återvändande till Petersburg, utan att passera öfver. Odessa, den befalinicg som säges ha afgått tilldetill Warzchau afsända trupperna att stadna på de orter hvarifrån de hade aftågat då man trodde dem bestämda att gå till. Donau. Men krigspartiet (alltjemt uti den kreta--om hvilken jag talar) var ännu mindre. i saknad af argumenier. Oberäknadt de krigsanledningar hvilka hvar man vet förefionas, anförde man äfven följande mindre allmänt bekanta: 1:o Påstodo de som tro på kriget, att kejsaren sedan några veckor visar sig mer bekymrad och tankfull än vanligt. Jag lemnar detta första skäl helt och hållet i sitt värde. 2:0 Till Toulon, till Perigueux, och troligen till alla garnisoner har genom telegraferna befalining blifvit meddelad att vägra all permission så väl åt officerare som manskap och att ögonblickligen under fanorna inkalla alla frånvarande militärer. Denna uppgift synes vara grundad. 3:o Säkra underrättelser låta förmoda, att en del af den engelska eskader gom lemnat Qaeenstown satt kurs norrut. Ni torde förr än vi erfara huru härmed sig rätteligen förhåller. Sådana voro skälen för krig. . Jag antecknar dem här för att visa er att vi ännu icke veta något fullkomligt afgörande. Hvad de inre förbållanderna. angår, är ställningen oförändrad. Axbetsföretagen fortgå i Paris i samma ofantliga utsträckning som tillförene. : Regeringens organer och anhängare inom mm pa ESS TS ) Våra läsare fiana af detta brefs innehåll, att, när det skrefs, man ännu icke kände de öfver Wieningångna uaderrättolser om divanens beslut att förklara Ryssland krig, hvilka vi i gärdagsbladets ut-; rikesafdelning meddelade våra läsare. Vi anse oss; emellertid böra framlägga det för vära läs resäsom en skildring af-sinnesstämningen och äsigterna på en af Europas hufvudplatser näst före detzigö: rande ögonblick som nu synes hafva inträdt. j pa tankar. kände jag åtminstone en glad rörelse