L VARRUCS VOR eTARy LUTA UL INGU SAUUC VCIA: riligen önska den gode broder Jonathan lite 2 juisdre eniogen och iframlustg 1 sna srug 1 jhetiebety gel ser. . Mea dessa olater. naturliga om också e jursäktliga hos ett ungt och ännu ej öfgerför. i fänadt iv uppvägas mer än Uliräcklig! a dea verkliga godhet, den uaturiga bjeriighel Joch den öfverdodande välv som funnes tlootaen af det aweskanska loklynner Oak tad; alit hvad man hört om den grofva republikanismen, de råa folksederna, som nödgat Junmbära de förfinande inflytelsersa af hofetiil zetten med dess uniformer och livreer, frarastår, äfven med afräkning af de särskilda förhålianden under hvilka vår författarinna vi-jatades I Amerika, i hennes skildringar de Jarnerikanska umgängeslifvet såsom 1 hög grar både älskvärdt och förfinadt. Ett angerämarIbvardagskf kan knappast tänkas än det son författarinnan upplefde vid Newburgh, i Bo lIatonz, 1 Savannah e ier Vineville, och sor Dow ning3 villa på stranden af Hudson, der föralla nonan första gängen gästade ct ameri kanskt hem, skulle med sin dyrbara och saaek Jula imrittning, siva lära och vehagisa um 2ö seder och sin bildade konversator FAS llemna föga öfrigt at önska för den mes grannlaga europeiska diplomat. Huruvida ej de uadsntagsomstärdighete: under hvilka vär författarinua gjorde bekamskap med da amerikanska hemmen, den ut Mur sa välvilja och den lysande gäsittrihet hor mottaga, för henne försvårat rollen af e: kdomare, s åtminstone kunca gätie :ge. Den foikklass hvarmed bon kom : egemwbig beröring tillhörde uteslutande den hög ste, ädiaste och meet förfinade, den som ä nÖlver modet, above fashion, et vackert menikanskt utryck för dem som genom inr värde och yttre samhällsatilniog äro böjd. öfver ett zmäaktigt iakitagande af konvent.oneila sällskapsreglor, som kunna fri t och säga hvad de anse rätt och godt art behöfva foga sig inom skrankorna af et Uängennedt gällakepsccremonmel, Utan tvifve fiunes dock i Amerika, likeom i Eagiand och annorstädes, dfven eu klass med stora aorpråt på utmärkelse, men utan inre resurser a uppbära dem, slafsar af pedanteri och hvar engelsmännen kalla cauto, det ytliga, stel och häfdvunna. Den stora individuella friheten bide fräår lagstiitningens och opinionens sida är det stor grunddraget som skiljer den gacmla och der nya verldess sed:r. Om den konventionell: form, hvari allt ivklämrmes i det garla Europa, onekligen har några ganska bestämds och äfven betydliga fördelar, i det den nedtrycker och jemnar mycket öfverspöndt renommisicri, rycket groft Yavkee-shumbug-. så ger å andra siden den oinskränkta personliga friheten ej blott ät det amerikanske samhället en stor friskhet, omvexling och si att söga ett pittoreskt ointresse, uten äfven åt de enskilda personligheterna en karskterens ut prägling och sjelfstönd ghet, som är välgö rande för sionet och som äfven i det yur uttrycker sig i rena, suarka och skluingsvju dande gestalter, som äro lika välgörande för ögat. Visserligen förefaller det oss ej alldeles otroligt att författarinnan, såsom det heter. lagt sitt bjerta i sitt öga, så att hon der sett idel ijus och skönhet; enligt den allmänna före ställningen äro Yankees ett segt, benigt och muskulöst folk, men ej nägra Apollog-s:aiter. sisom författerinnan tycks haiva träffat si många. Men skulle än. den amerikanska förbiadligheten mot författarinnan hafva bidrsgi att ställa gestalterna i ett nog idealizeradt ljus. stör dock hufvudintrycket qvar af en frisk. saftfull och gedigen individushtet. Författarinnan har i nogra få drag tecknat många ganske ypperliga perzonligheter. Nästan hvarje mer: betydande amerikapare som kommit i bennss väg har bon med nagra få ord ställt Uifslef vande framför oss. Vi påminna om de för:räfflga skildringarne at Alcou, Emerson. den yngre Channicg, Fanny Kemble och åtskilliga andra amerikanska celebriteter. Till utvecklingen af den nyssnämnda stor: rikedomen at individualiteter bidrager, utom de allmänna serohällsiörhäjlandens, synnerhet der tidiga uppfostran och friheten från statekyrkliga inskränkniogar. Öfver det amerikanske lynnets öfverdäådiga bångstyrighet finnes er auktoritet hvarunder alla enstämmigt böja sig. Bibeln; men inom den fromma vördnader jr den heliga urkunden öppnas det mest oinskränkta utrymme för enhvar att efter bäste förstånd tolka och tillämpa dess innehåll. Vic sidan af den stränga puritanismen, den dogmatiska metodiemen, frodas i ungdomlig yppighet den halfhedsiska idealismexa, som representeras af den snilirika, kraftiga och sublime men tillika svulstiga och paradoxjagande natardyrkaren Waldo Emerson, författaren till Representative Men och en mängd genialicka mprovisationer eller Essays, den filosofisk: unitarismen, hvars förnämsta kämpe var de äfven i vårt land högt värderade Channing. och tusen andra mer eller mindre rättrogor denominationer, allt i den bästa och innerliigaste endrögt. Ja äfven den gamle Pythagoras räknar 1 det upgdomliga landet sina linneklädda, bönätande, köttskyende beundrare, säsom patriarken Alcott. I litteraturen armbåga sig djerfva, äfventyrliga och formföraktande andar fram genom hopen af imitatörer, icke utan det buller och bäng som betecknar der öfvermodiga och äbnu ej till full stadga uppväxte ynglingsåldern. I vetenskapen likaså; med det praktiska vetandete erfarenhet, der exakta kunskapens stränga bevisning, blandar sig i rikt mått den mystiska spekulationen. MOSTER SIR IOK AT ch dess Provinskontors lånerörelse, d. 27 Aug. 1853. Ule stå om dre d. 30 Juli till d. 27 Aug. 1853. 338,340: — — — 340,255: — — 3,500,000: — 856,798: 1. 1. — 896,797: