L VARRUCS VOR eTARy LUTA UL INGU SAUUC VCIA:
riligen önska den gode broder Jonathan lite
2 juisdre eniogen och iframlustg 1 sna srug
1 jhetiebety gel ser. .
Mea dessa olater. naturliga om också e
jursäktliga hos ett ungt och ännu ej öfgerför.
i fänadt iv uppvägas mer än Uliräcklig! a
dea verkliga godhet, den uaturiga bjeriighel
Joch den öfverdodande välv som funnes
tlootaen af det aweskanska loklynner Oak
tad; alit hvad man hört om den grofva repu-
blikanismen, de råa folksederna, som nödgat
Junmbära de förfinande inflytelsersa af hofeti-
il zetten med dess uniformer och livreer, frara-
står, äfven med afräkning af de särskilda för-
hålianden under hvilka vår författarinna vi-
-jatades I Amerika, i hennes skildringar de
Jarnerikanska umgängeslifvet såsom 1 hög grar
både älskvärdt och förfinadt. Ett angerämar-
Ibvardagskf kan knappast tänkas än det son
författarinnan upplefde vid Newburgh, i Bo
lIatonz, 1 Savannah e ier Vineville, och sor Dow
ning3 villa på stranden af Hudson, der för-
alla nonan första gängen gästade ct ameri
kanskt hem, skulle med sin dyrbara och saaek
Jula imrittning, siva lära och vehagisa um
2ö seder och sin bildade konversator
FAS
llemna föga öfrigt at önska för den mes
grannlaga europeiska diplomat.
Huruvida ej de uadsntagsomstärdighete:
under hvilka vär författarinua gjorde bekam-
skap med da amerikanska hemmen, den ut
Mur
sa välvilja och den lysande gäsittrihet hor
mottaga, för henne försvårat rollen af e:
kdomare, s åtminstone kunca gätie
:ge. Den foikklass hvarmed bon kom :
egemwbig beröring tillhörde uteslutande den hög
ste, ädiaste och meet förfinade, den som ä
nÖlver modet, above fashion, et vackert me-
nikanskt utryck för dem som genom inr
värde och yttre samhällsatilniog äro böjd.
öfver ett zmäaktigt iakitagande af konvent.o-
neila sällskapsreglor, som kunna fri t
och säga hvad de anse rätt och godt
art behöfva foga sig inom skrankorna af et
Uängennedt gällakepsccremonmel, Utan tvifve
fiunes dock i Amerika, likeom i Eagiand och
annorstädes, dfven eu klass med stora aorpråt
på utmärkelse, men utan inre resurser a
uppbära dem, slafsar af pedanteri och hvar
engelsmännen kalla cauto, det ytliga, stel
och häfdvunna.
Den stora individuella friheten bide fräår
lagstiitningens och opinionens sida är det stor
grunddraget som skiljer den gacmla och der
nya verldess sed:r. Om den konventionell:
form, hvari allt ivklämrmes i det garla Eu-
ropa, onekligen har några ganska bestämds
och äfven betydliga fördelar, i det den ned-
trycker och jemnar mycket öfverspöndt re-
nommisicri, rycket groft Yavkee-shumbug-.
så ger å andra siden den oinskränkta per-
sonliga friheten ej blott ät det amerikanske
samhället en stor friskhet, omvexling och si
att söga ett pittoreskt ointresse, uten äfven åt de
enskilda personligheterna en karskterens ut
prägling och sjelfstönd ghet, som är välgö
rande för sionet och som äfven i det yur
uttrycker sig i rena, suarka och skluingsvju
dande gestalter, som äro lika välgörande för
ögat. Visserligen förefaller det oss ej allde-
les otroligt att författarinnan, såsom det heter.
lagt sitt bjerta i sitt öga, så att hon der sett idel
ijus och skönhet; enligt den allmänna före
ställningen äro Yankees ett segt, benigt och
muskulöst folk, men ej nägra Apollog-s:aiter.
sisom författerinnan tycks haiva träffat si
många. Men skulle än. den amerikanska för-
biadligheten mot författarinnan hafva bidrsgi
att ställa gestalterna i ett nog idealizeradt ljus.
stör dock hufvudintrycket qvar af en frisk.
saftfull och gedigen individushtet. Författarin-
nan har i nogra få drag tecknat många ganske
ypperliga perzonligheter. Nästan hvarje mer:
betydande amerikapare som kommit i bennss
väg har bon med nagra få ord ställt Uifslef
vande framför oss. Vi påminna om de för-
:räfflga skildringarne at Alcou, Emerson.
den yngre Channicg, Fanny Kemble och åt-
skilliga andra amerikanska celebriteter.
Till utvecklingen af den nyssnämnda stor:
rikedomen at individualiteter bidrager, utom de
allmänna serohällsiörhäjlandens, synnerhet der
tidiga uppfostran och friheten från statekyrk-
liga inskränkniogar. Öfver det amerikanske
lynnets öfverdäådiga bångstyrighet finnes er
auktoritet hvarunder alla enstämmigt böja sig.
- Bibeln; men inom den fromma vördnader
jr den heliga urkunden öppnas det mest oin-
skränkta utrymme för enhvar att efter bäste
förstånd tolka och tillämpa dess innehåll. Vic
sidan af den stränga puritanismen, den dog-
matiska metodiemen, frodas i ungdomlig yppig-
het den halfhedsiska idealismexa, som repre-
senteras af den snilirika, kraftiga och sublime
men tillika svulstiga och paradoxjagande na-
tardyrkaren Waldo Emerson, författaren till
Representative Men och en mängd genialicka
mprovisationer eller Essays, den filosofisk:
unitarismen, hvars förnämsta kämpe var de
äfven i vårt land högt värderade Channing.
och tusen andra mer eller mindre rättrogor
denominationer, allt i den bästa och innerlii-
gaste endrögt. Ja äfven den gamle Pythago-
ras räknar 1 det upgdomliga landet sina linne-
klädda, bönätande, köttskyende beundrare, sä-
som patriarken Alcott. I litteraturen armbåga
sig djerfva, äfventyrliga och formföraktande
andar fram genom hopen af imitatörer, icke
utan det buller och bäng som betecknar der
öfvermodiga och äbnu ej till full stadga upp-
växte ynglingsåldern. I vetenskapen likaså;
med det praktiska vetandete erfarenhet, der
exakta kunskapens stränga bevisning, blandar
sig i rikt mått den mystiska spekulationen.
MOSTER SIR IOK AT
ch dess Provinskontors lånerörelse,
d. 27 Aug. 1853.
Ule stå om dre
d. 30 Juli till d. 27 Aug. 1853.
338,340: — — — 340,255: — —
3,500,000: — 856,798: 1. 1. — 896,797: