TILL SALU. I dag har utkommi; I Bokhandeln: Tjugoråeandra häftet af Held och Corvins ILLUSTRERADE VERLDS-HISTORIA, Fjerde delen; utgörande Åttionde häftet af hela verket. Priset för Subskribenter 16 sk. bko för sex ark hög qvart, med talrika illustrationer. Innehåll: Sydamerikanska frihetsstriden (forts.). Colurabja. Fribetsbjelten Bolivars strider. Spaniorernas grymhater i Venezuela. Bolivar flyr för spanska lönnmör dare (med planch). Morillo i trångmål. Vapeshvilan Tr ;xillo. General Merales. Bolivars seger vid Caraboleo Repobliken Colambias konstitation. . Bolivar diktater. År gentinska republiken Dess konstitution. Rodrigaer. Cis platina. Kriget med Brasilien. Englands bemedling. Fre den i Rio Janeiro. Paragaay. Doktor Francia. Hanssty relsesystem. Chile. San Martin och OHiggias Spanio rernas nederlag vid Chaeabico och vid Maypo. Freire. Antonio Pinto. Chiles koostitution. Pera. 8an Martin och lord Cocbrane Kongressen i Lima, San Martins af sked från sitt protektorat: Cochranes förvisning. Pervs konstitution. Boliva diktator... Bolivia. Spanionernas ne derlag genem Bolivar och Sucre vid Jazin ech vid Aja cucbo. Slaget vid Tamasla, Bolivias konsttaton Bolivar protektor. Öfversigt af frihetestriden. Partierna i 8ydamerika. Generalkongressen i Panama Bolivars död. — Kejsardömet Brasilien. Joban VI Revolutionen i Rio Janeito. Pedro I. Brasiliens konstitotion. Republiken Hayti Benrik I Petbiön. Boyer. — FJERDE TIDSKIFTET: Från falirevelutionen tillutbrottet af den eorepeiska frihetsrörelsen (1830—41848). Öfversigt. Stormakterna. Frankrike. Carl X och Polignac. Tidningspressen Skatteväg riogsföreningen. Expeditionen mot Algier. Depnterace kams srevs ajournering. Algiers intagande. Förändring? jacm mminsiören. Jäerdonnuanserna. Revsotiocea Der 27 JH 1830. Oppresitionsbladens manifest. Tumultvariska uppträden. Casimir Perier. Barrikaderna. Striden i Pa ris den 28 Juli (medvplanch). Deputationen under Casi mir Perier och Lafitte. Lafayettes ankomst till Paris Striden den 29 Jali. Louvrens stormning. Polignacs flykt Municigalkommiiteen. Carl X:s deputatism. Lafitte oct bertigen af Orleans. De ideputerades egeamäktighet. Er fransk riksföreståndare. Hertigen al Orleans första upp trädande. Lafaysttes tillgöranden. farl X:s landsflykt oci slatliga öde. z fllustrerade Verldshistoriebs utgifrande fortgår nu caf brutet, så att ett häfte utkommer hvarannan eller hvar tredje vecka. ä Det klara och populära sätt att berätta och bedöm böndelserna, som vtmärker detta verk; det största hittill på svenska språket utkomna arbete i allmänna historien jemie dem: begagnade methodeny att i en särskild, jemt texten fortlöpande följetongsafdelning upptaga anekdotisk: skidringar m..m. gifva åt innebållet ewintresse, hvilke ökas i samma mån som bändelserna komma närmare de; tid Saren sjelf genomlefvat Den nw pågående fjerde de lea, som innefattar den nyaste historien från och med för sta franska revolotonens början, kan äfven betraktas så som ett historiskt verk för sig, och subskrption derå ka ske, utan förbindelse att köpa de föregående delarva. Ca Ames Ra Ro