TARA PIETER SSETSPORATAETTG ; ett ord i sinom tid Jrådplögande och beslutande församlingar har m tullreformen. det likväl varit på sådant sätt som reformer ; slutligen genomdrifvits, nemligen att opinioch andra häftet. nen till deras förmån småningom vext i följd (Forts: fråå gårdägsbl.) laf deras inre sanning. Exemplen härpå äro n föregående artikeln öfver legio och behöfva således ej anföras, och att bör ofvanstående titel, attdetta just varit ställningen hos oss med tullcket skurit öfver en kam reformen, det har förf. sjelf, benöget dragit . de förslag eller bemödanförsorg om att bevisa genom den sanna skilA våra riksdagar skett tilldring han uppdragit af de maktegande intresrm i tullväsendet. senasg riktning vid riksdagarne. ndra häfte har författaren . Men vi uppehålla oss icke längre vid denna ; birpå och likasom söktanmärkning, helst det nog blir tillfälle att lägt genom framställande framdeles få se huruvida det praktiska af anska riktiga frågan, hurufr system till alla delar håller stånd eller det offentliga: lifvet, likakan erfordra någon modifikation. Vår egentnskilda, har skäl att kalla jan afeigt har också icke varit att polemisers ntast, som vid ifrande för med förf., utan fastmer att framdraga och påamål åsidosätter nödig ur-peka för allmänheten åtskilligt af hvad vi ut:l på sättet eller medlen hvar-den ifrågavarande skriften funnit godt och all uppnås. Vi taga osslanvändbart. etta, icke för att klandra; Ibland det lärorikaste som denna skrift insåsom måhända innefatav och för hvilket man. bör tacka förighet från författarens sida; fattaren, är en jemförelse emelian vissa delar å suramariskt omdöme öf-laf den under konung Gustaf II:s regering att 1 innebär, att det ssätt, och )den utmärkte statsmannen Liljencrantz (farfar n stränge domaren sjelftill nuvarande landshöfdingen i, Stockholmsj de af en reform, hvilkenlän) uppgjorda, år 1782 utfärdade tulltaxa och eelyckats för andra i följd) den nu gällande, nemligen på importafgifterna delar, att, söga vi, detlför åtskilliga nödvändighetsvaror. Författaren han föreslår ej allefiasthar härvid lemnat en rättvis gärd åt Liljenra att de icke med skällcrantzs minne såsom statsman, och. tillika utan också måste kunna lämpligt framhållit det anmärkningsvärda deruti. d. v. s. lyckas att blifve latt då förstnämnde taxa utfärdades, var riket han icke sjelf skall hem-likväl belastadt med en betydlig utländsk skuld, hårda domslut som hansom erfordrade dryga årliga räntor, från hvila. Det har ock synts osskas erläggande staten nu är qvitt, samt att s förbigå dessa förf:s all-Jå andra sidan banken. då icke, genom vinsten emedan vi i det hela ansepå en landsförderflig dizkontrörelse mot borså ej alldeles utan grund,gen, hade en nettobebållning af 7 å 800,000 1 innefatta den förvillelsen rdr (i nuvarande mynt) att använda till allag misslyckande i allmän-männa behof. Detta utgör ett slående bevis en af ett felaktigt sätt eller på den egoism, hvarmed possessionatintresset och urskiljning hos dempå den sednare tiden begagnat sig af sin makt ma, då detta misslyckande på riksdagarna för att tillskansa gig fördelar edt sig derifrån, att hvarje på mängdens bekostnad; och man kan ej ankulle hafva strandat emotnat än önska, att den eklatanta belysning, som ; öfvermakt, om också för-förf. härigenom åstadkommit, måtte vid en arbetadt af vår Herre sjelf.kommande riksdag bära en helsosam frukt till förf. då hafva rätt, som det minskning af beskattningen. på de första lifstt försöka något hvaromförnödenheterna. Vi anse det icke vara utan rukta att det för den gångagn att här reproducera nyssnämnde jemföas; men i alla stater med relse, sådan som förf. uppställt den: 1782 års tariff. 1851 års tarif. Rdr specie. Rdr banko. ern och Wismar ). a 4 sk. 9 rst. (i nuvar. myntvärde 12 sk. 8 rst.) . . . — 1: 24. dio2. 5 (dito 6 sk, d!, rst.) oc vo RER 1: d:0o3 — 5 Y(dito8 sk. —) . s . . 0 EE SE sn Säj JE kad d:0 1.2: 18--v; (dito 4:ek. by it) EA ng 2 d:0 3 proc. saf.. värdety te wie i. one Rs Rs ee 0 2 16. la slag utom turkiska, pr tunna 24 sk. (i nuvar. myntvärde 1 rår 16 sk.) pr — 2. (i nuv. myntv. 10 sk. 8 rst.) -. . . s — 0 s 1: 16. ändsk och Frisländsk, kummin-, samt Holsteinsk ost) pr LE 2!, rst. (i nuv. myntv. 6?7, rst. 1: 12. FI RSK oxar pr st. 8 — — slag; v, procent af värdet eller 6 sk. för 100 är for och upgnöt EE svin kö a 28 sk. — (i nuv. myntv. 1 rdr 26 sk. 8 rst.) vr FE TE . 2sk. Grst. ( dito dito— 6 sk. 8 rat.) . .— 32, — Tpr 8 Bret. ( dito dito I sk. 9Y,; rst) vo so sc sv — 8 — 4 rst. x( dito sodito—L — p 1077 rst.) sp — 2. — eller så kalladt moscovadespr I 2 rat. (i nuv. myntv.5!,-rst.) . a 2 3 8 och hvitt pudersocker pr 9 rst.d( dito dito: 2 ski-—) oo. -— 2: 3 1 sk. 7!; rst. (i nuv. myntv. 4 sk: 4 rst.) . a 7 — — 49, (dito dito 1 By)... ss vo HK — —: Yo or ( dito dito — Ps) a. ss . -— 8 — alla orter -— , ( dito dito —4 Yi Pe ss 2 — ; 2, — (dito dito 5 sk. 4 rst.) . . . bh 8 — 0 I 6 ( dito dito. 4, I ) ss ae FIN EE it, otvinvadt pr I 1 sk. 4 rst. ( dito — dito 2 Bg r) . oc A — 24, — oberedda, !7g proc. . ole ss FA RR pr ktorra — 1. 10 Dito andra slag . ER ER skinn, barkade, alla slag samt suloch blankläder: pr V ski 9 rat. (i nuv. myntv. 4 sk. 2?7, rst.) — 12. dra skinn till öfverläder pr 2 sk. (dito Fdito 8 Rp os nska fartyg, pr Lisp. 3 sk. 8 ret. ( dito dito 9 9, )— 24. — dska dito 52100 ( dito dito 15 67, ) — 24, — slfisk och skälpr fat 16 sk. (i nuv. myatv. 42 sk. 8 ret.) pr L4 alla slag) — 6. sägs Sverige den tiden med sitt spanmålsbehof ifrån Finland samt Pomern och Wis svextär kom egentligen nägon spanmälsinförsel från andra länder i fråga; men då mälstull, för att icke höja priset på -brödfödsn för de fattige. Tullen på spanmöäl erföra blott nominell; den utgjorde ä Hvete 18 ek., ä Räg och Ärier 8-sk., ä Korn Hafre 6 sk. pr tunnsa.. Äfven idenns. endast nominella tull var säledes vida lägre Öfzigt bör anmärkas, att säval i -1799 ärs tulltaxa,-som i de efter 1860 utfärdade paomälstullen ända till Pomerus jafträdatde är. 1815, finnes altid en sädan ytterligt ifrän införd spanmäl. I sjeilva verket vars den aldeles fri frön jerläggandet af den lens, ty hved hör är vpptaget: säsomptull; var endast Licenten och dermed föroch ifrän 1810 till 1818-all ifrän Finland införd spanmål var tullfri och endast pLandtullsafgiften med nägra runstycken pr tunna. Förf:s not. ed denna tablå frambållerdar sitt hopp attnnwmera än förr kupna genbladska tulltariffen af-år! nomdrifva. en så komplett, eftergift från det era prohibitiv än den Lilsmöktiga possessionatintressets side som han t fört. anser vara en följd lafser 1 sitt radikala reformförsleg. äl utmärker sig fördelak. Väl kan det vid förstå påseetde synas att a trettio årens tulltexor ge: i sjelfva saken icke ligger något större hinlar på lifemedel; råömnenider emot en redsätining af tullen på lifsfe förnödenheterba här, EniEngland, hvars jordytterligare de skäl, på grund laristokrati af alla krafter, och med de rika er antagligt, att all anled medel gom stedo densamma till buds, moterfarbågor för landtbrukein. betade sir Rubert Peels tullsystem; ej heller nemligen de förut bekants fnnes det något skäl, hvarföre arbetaren, kiualietullärnas afsksffende handtverkaren och konsumenten i allmänhet eda en stadig merknad för! borde, beböfva, betala en högre: skatt för sin er Sverige bör knnua töflabrögföda eller andra lifeförnödenheter och rånh emigrationen. Däta atfämnen nu, än i konucg Göstaf III:s tid! Men en md MR ARI TKR NAR Arforankat Ann fenitan olla vjttare