TARA PIETER SSETSPORATAETTG
; ett ord i sinom tid Jrådplögande och beslutande församlingar har
m tullreformen. det likväl varit på sådant sätt som reformer
; - slutligen genomdrifvits, nemligen att opinio-
ch andra häftet. nen till deras förmån småningom vext i följd
(Forts: fråå gårdägsbl.) laf deras inre sanning. Exemplen härpå äro
n föregående artikeln öfver legio och behöfva således ej anföras, och att
bör ofvanstående titel, attdetta just varit ställningen hos oss med tull-
cket skurit öfver en kam reformen, det har förf. sjelf, benöget dragit
. de förslag eller bemödan- försorg om att bevisa genom den sanna skil-
A våra riksdagar skett tilldring han uppdragit af de maktegande intres-
rm i tullväsendet. senasg riktning vid riksdagarne.
ndra häfte har författaren . Men vi uppehålla oss icke längre vid denna
; birpå och likasom söktanmärkning, helst det nog blir tillfälle att
lägt genom framställande framdeles få se huruvida det praktiska af
anska riktiga frågan, huru- fr system till alla delar håller stånd - eller
det offentliga: lifvet, likakan erfordra någon modifikation. Vår egent-
nskilda, har skäl att kalla jan afeigt har också icke varit att polemisers
ntast, som vid ifrande för med förf., utan fastmer att framdraga och på-
amål åsidosätter nödig ur-peka för allmänheten åtskilligt af hvad vi ut:l
på sättet eller medlen hvar-den ifrågavarande skriften funnit godt och
all uppnås. Vi taga osslanvändbart.
etta, icke för att klandra; Ibland det lärorikaste som denna skrift in-
såsom måhända innefat- av och för hvilket man. bör tacka för-
ighet från författarens sida; fattaren, är en jemförelse emelian vissa delar
å suramariskt omdöme öf-laf den under konung Gustaf II:s regering att
1 innebär, att det ssätt, och )den utmärkte statsmannen Liljencrantz (farfar
n stränge domaren sjelftill nuvarande landshöfdingen i, Stockholmsj
de af en reform, hvilkenlän) uppgjorda, år 1782 utfärdade tulltaxa och
eelyckats för andra i följd) den nu gällande, nemligen på importafgifterna
delar, att, söga vi, detlför åtskilliga nödvändighetsvaror. Författaren
han föreslår ej allefiasthar härvid lemnat en rättvis gärd åt Liljen-
ra att de icke med skällcrantzs minne såsom statsman, och. tillika
utan också måste kunna lämpligt framhållit det anmärkningsvärda deruti.
d. v. s. lyckas att blifve latt då förstnämnde taxa utfärdades, var riket
han icke sjelf skall hem-likväl belastadt med en betydlig utländsk skuld,
hårda domslut som hansom erfordrade dryga årliga räntor, från hvil-
a. Det har ock synts osskas erläggande staten nu är qvitt, samt att
s förbigå dessa förf:s all-Jå andra sidan banken. då icke, genom vinsten
emedan vi i det hela ansepå en landsförderflig dizkontrörelse mot bor-
så ej alldeles utan grund,gen, hade en nettobebållning af 7 å 800,000
1 innefatta den förvillelsen rdr (i nuvarande mynt) att använda till all-
ag misslyckande i allmän-männa behof. Detta utgör ett slående bevis
en af ett felaktigt sätt eller på den egoism, hvarmed possessionatintresset
och urskiljning hos dempå den sednare tiden begagnat sig af sin makt
ma, då detta misslyckande på riksdagarna för att tillskansa gig fördelar
edt sig derifrån, att hvarje på mängdens bekostnad; och man kan ej an-
kulle hafva strandat emotnat än önska, att den eklatanta belysning, som
; öfvermakt, om också för-förf. härigenom åstadkommit, måtte vid en
arbetadt af vår Herre sjelf.kommande riksdag bära en helsosam frukt till
förf. då hafva rätt, som det minskning af beskattningen. på de första lifs-
tt försöka något hvaromförnödenheterna. Vi anse det icke vara utan
rukta att det för den gån- gagn att här reproducera nyssnämnde jemfö-
as; men i alla stater med relse, sådan som förf. uppställt den:
1782 års tariff. 1851 års tarif.
Rdr specie. Rdr banko.
ern och Wismar ).
a 4 sk. 9 rst. (i nuvar. myntvärde 12 sk. 8 rst.) . . . — 1: 24.
dio2. 5 (dito 6 sk, d!, rst.) oc vo RER 1:
d:0o3 — 5 Y(dito8 sk. —) . s . . 0 EE SE sn Säj JE kad
d:0 1.2: 18--v; (dito 4:ek. by it) EA ng 2
d:0 3 proc. saf.. värdety te wie i. - one Rs Rs ee 0 2 16.
la slag utom turkiska, pr tunna 24 sk. (i nuvar. myntvärde 1 rår 16 sk.) pr — 2.
(i nuv. myntv. 10 sk. 8 rst.) -. . . s — 0 s 1: 16.
ändsk och Frisländsk, kummin-, samt Holsteinsk ost) pr LE 2!, rst.
(i nuv. myntv. 6?7, rst. 1: 12.
FI RSK
oxar pr st. 8 — —
slag; v, procent af värdet eller 6 sk. för 100 är for och upgnöt EE
svin kö
a 28 sk. — (i nuv. myntv. 1 rdr 26 sk. 8 rst.) vr FE TE
. 2sk. Grst. ( dito dito— 6 sk. 8 rat.) . - .— 32, —
Tpr 8 Bret. ( dito dito I sk. 9Y,; rst) vo so sc sv — 8 —
4 rst. x( dito sodito—L — p 1077 rst.) sp — 2. —
eller så kalladt moscovadespr I 2 rat. (i nuv. myntv.5!,-rst.) . a 2 3
8 och hvitt pudersocker pr 9 rst.d( dito dito: 2 ski-—) oo. -— 2: 3
1 sk. 7!; rst. (i nuv. myntv. 4 sk: 4 rst.) . - - a 7 —
— 49, (dito dito 1 By)... ss vo HK —
—: Yo or ( dito dito — Ps) a. ss . -— 8 —
alla orter -— , ( dito dito —4 Yi Pe ss 2 —
; 2, — (dito dito 5 sk. 4 rst.) . . - . bh 8 —
0 I 6 ( dito dito. 4, I ) ss ae FIN EE
it, otvinvadt pr I 1 sk. 4 rst. ( dito — dito 2 Bg r) . oc A — 24, —
oberedda, !7g proc. . - ole ss FA RR pr ktorra — 1. 10
Dito andra slag . ER ER
skinn, barkade, alla slag samt sul- och blankläder: pr V ski 9 rat.
(i nuv. myntv. 4 sk. 2?7, rst.) — 12.
dra skinn till öfverläder pr 2 sk. (dito Fdito 8 Rp os
nska fartyg, pr Lisp. 3 sk. 8 ret. ( dito dito 9 9, )— 24. —
dska dito 52100 ( dito dito 15 67, ) — 24, —
slfisk och skäl- pr fat 16 sk. (i nuv. myatv. 42 sk. 8 ret.) pr L4 alla slag) — 6.
sägs Sverige den tiden med sitt spanmålsbehof ifrån Finland samt Pomern och Wis
svextär kom egentligen nägon spanmälsinförsel från andra länder i fråga; men då
mälstull, för att icke höja priset på -brödfödsn för de fattige. Tullen på spanmöäl
erföra blott nominell; den utgjorde ä Hvete 18 ek., ä Räg och Ärier 8-sk., ä Korn
Hafre 6 sk. pr tunnsa.. Äfven idenns. endast nominella tull var säledes vida lägre
Öfzigt bör anmärkas, att säval i -1799 ärs tulltaxa,-som i de efter 1860 utfärdade
paomälstullen ända till Pomerus jafträdatde är. 1815, finnes altid en sädan ytterligt
ifrän införd spanmäl. I sjeilva verket vars den aldeles fri frön jerläggandet af den
lens, ty hved hör är vpptaget: säsomptull; var endast Licenten och dermed för-
och ifrän 1810 till 1818-all ifrän Finland införd spanmål var tullfri och endast
pLandtullsafgiften med nägra runstycken pr tunna. Förf:s not.
ed denna tablå frambållerdar sitt hopp attnnwmera än förr kupna ge-
nbladska tulltariffen af-år! nomdrifva. en så komplett, eftergift från det
era prohibitiv än den Lilsmöktiga possessionatintressets side som han
t fört. anser vara en följd lafser 1 sitt radikala reformförsleg.
äl utmärker sig fördelak. Väl kan det vid förstå påseetde synas att
a trettio årens tulltexor ge: i sjelfva saken icke ligger något större hin-
lar på lifemedel; råömnenider emot en redsätining af tullen på lifs-
fe förnödenheterba här, EniEngland, hvars jord-
ytterligare de skäl, på grund laristokrati af alla krafter, och med de rika
er antagligt, att all anled medel gom stedo densamma till buds, moter-
farbågor för landtbrukein. betade sir Rubert Peels tullsystem; ej heller
nemligen de förut bekants fnnes det något skäl, hvarföre arbetaren,
kiualietullärnas afsksffende handtverkaren och konsumenten i allmänhet
eda en stadig merknad för! borde, beböfva, betala en högre: skatt för sin
er Sverige bör knnua töflabrögföda eller andra lifeförnödenheter och rå-
nh emigrationen. Däta atfämnen nu, än i konucg Göstaf III:s tid! Men
en md MR ARI TKR NAR Arforankat Ann fenitan olla vjttare