tolket. Skråtvång och fabriksdrift. De som intressera sig för en återgång till skråtvång i vårt land hafva buätvadesbligen från Tysklands exempel velat hemta stöder för sina åsigter; men oaktadt skråtvång ännu eger rum i det uti så många hänseenden illa anordnade Tyskland, lemna förhållandena der för ingen del någon uppmuntran till efterföljd. Också höja sig i Tyskland ständigt upplysta röster emot skadan af de skråmässiga inskränkningarne i arbetets frihet; men i ett land der för närvarande allt hvad frihet heter är så godt som bannlyst samt ansedt såsom en revolutionär styggelse, är det klart att skråtvånget också har höga och mäktiga gynnare, oberäknadt de enskilda, egennyttiga intressen, som tro sig kunna skörda vinst af inzkränkningarne. Då emellertid handtverkerierna, gynnade af skråinskränkningarne, icke vilja blomstra, hvaremot fabriksdriften, egande större frihet, är i tillvext äfven i Tyskland, ha försvararne af skråbandtverkerierna der börjat väcka förslag, att äfven fabrikerna borde pålöggas några skråbojor, på det de icke skola kunna konkurrera med de af skråtvånget nedtryckta handtverkerierna. Det ena tvånget föranleder naturligtvis alltid det andra, och har man skrålsgar för handtverkerierna, blir man slutligen tvungen att antaga sådana i någon mån äfven för fabrikerna, emedan dessa sednare eljest uttränga handtverkeriertia, men med detsamma förstöres industrien i det land som följer ett så bakvänd: system. Det kan omöjligen uthärda någor konkurrens med andra länder, njutande näringsfrihet. Denna är den kraftigaste sporre för industriens utveckling och verkar för densamma ungefär såsom jernvägarne och ångbåtarne för handeln och den stora varuomsättgingen och rörelsen. Tag bort dessa häfstänger; återgå till de gamla förhållanderna; blir det väl då möjligt att konkurrera med dem som draga fördelen af de nya hjelpmedlen för rörelsen? Lika, litet är det möjligt för ett land som tryckes af skråtvång att i handtverkerier och industri töfla med dem som äro befriade från berörde för våra dagars företagsamhet och civilisation skadliga tväng. I detta ämne ha vi fuanit en uppsats uti ett af de sista numrorna af ett i Stuttgart utkommande :Gewerbeblatt,, hvarifrån vi, då skråmästarne hos oss vilja bygga sin framtid på de tyska föredömena, här intaga följande: Med anledning af de ogynnsamma resultater som Preussens Allmänna Näringsordning af den 19 Februari-1849 (svenska skräpetitionärernes ideal) framkallst, har den frögan blifvit väckt, huruvida det vore i allmächet möjligt att genom lagar cch författningar i längden understödja bandt. erksståndet, och om ickt den nyare tidens näringsförhällanden snarare inom kortare eller längre tid alltmera närmade.sig fabriksindustrien. — Den äsigten att skrähandtverkaren, som tasthäller vid sina gamla handtverksmetoder, icke mera kan konkurrera med fabrikerna, är temliger allmän; och deraf borde följa en noggravn undersök nipg om orsakerna hvarföre fabrikerna äro i konkur rens öfverlägsna bandtverkerierna, i sammasharcg hvarmed borde pröfvas om icke de fördelar som stå febrikerna till buds äfven kunde beredas ät bandtverkerierna, hvarigenom dessa naturligtvis skulle sättas i ständ att lättare kunna konkurrera med de förra. Men i stället finner msn ett alldeles motsatt sätt att gä till väga; vida omkring utbreder sig den äsigt, att det icke är handtverkaren som skall till mönster för en förändrad verksamhet se på de nyare framsteger inom fabrikerna, utan att det tvärtom är fabrikanten som skall återföras till och bindas vid de gamla skröbandtverkstäderoas system; Tfabriksrörelsen skall underkastas samma föreskrifter som haudtverkerierna; och fabrikanten skall icke: tillätas att idka någon rörelse i hvilken icke han sjelteller åtminstona bens verkmästare aflagt slegligen bestämda mästareprof. Genom att dritva fabrikanterna och äfven grossbandtarne under skrätvängets ok, hoppas man ändtligen att kunna lyfta handtverkerierna: : Sälunda skulle lagstiftaren: förkasta de anordningar, som enligt allmän erfarenhet burit goda frukter, samt i stället utbreda sådana inrättningar, som i alla med en-mera utbildad industri försedda länder visat sig så söm alldeles obrukbara under den nuvarande tekniska bildningen och -handelstrafiken, ja till och med såsom högst förderfliga. a Man är mycket benägen att se orsaken till fabrikernas öfvervigt uti den större kapitalstyrkan, i den högre intelligensen eller ock i föreningen af flera yrken, och man förbiser dervid belt och hället, att den större frihet -som fabrikanten ätnjuter i jemförelse med den under skrätvänget nedböjde handtverkaren, högst väsendtligtbidrager dertill, att företagsamhetsanda, intelligens och kapital kunna i större mätt vända sig till fabriksrörelsen: man förbiser att ett tvunget sammanförande af olika krafter aldrig ; kän, vare sig för hvad ändamäl som helst, gifva ett : fördelaktigt resultst, utan att dervid snarare den ene med den andra störtas: man förbiser, att det just är vid sidan af de mest blomstrande stora fabriker som de minire handtverkerierna frodas lyckligast, att skrätvänget just derföre sä lärge tillbakahällit bandtverkerierns, emedan i de samma personer af de mest olika grader af vetande och förmäga ställts tillsammans under enahanda tvängsband, hvarvid den oskick