tolket.
Skråtvång och fabriksdrift.
De som intressera sig för en återgång till
skråtvång i vårt land hafva buätvadesbligen
från Tysklands exempel velat hemta stöder
för sina åsigter; men oaktadt skråtvång ännu
eger rum i det uti så många hänseenden illa
anordnade Tyskland, lemna förhållandena der
för ingen del någon uppmuntran till efterföljd.
Också höja sig i Tyskland ständigt upplysta
röster emot skadan af de skråmässiga inskränk-
ningarne i arbetets frihet; men i ett land der
för närvarande allt hvad frihet heter är så
godt som bannlyst samt ansedt såsom en re-
volutionär styggelse, är det klart att skråtvån-
get också har höga och mäktiga gynnare,
oberäknadt de enskilda, egennyttiga intressen,
som tro sig kunna skörda vinst af inzkränk-
ningarne.
Då emellertid handtverkerierna, gynnade af
skråinskränkningarne, icke vilja blomstra, hvar-
emot fabriksdriften, egande större frihet, är i till-
vext äfven i Tyskland, ha försvararne af skrå-
bandtverkerierna der börjat väcka förslag, att
äfven fabrikerna borde pålöggas några skråbojor,
på det de icke skola kunna konkurrera med de
af skråtvånget nedtryckta handtverkerierna.
Det ena tvånget föranleder naturligtvis alltid
det andra, och har man skrålsgar för handt-
verkerierna, blir man slutligen tvungen att an-
taga sådana i någon mån äfven för fabrikerna,
emedan dessa sednare eljest uttränga handt-
verkeriertia, men med detsamma förstöres in-
dustrien i det land som följer ett så bakvänd:
system. Det kan omöjligen uthärda någor
konkurrens med andra länder, njutande nä-
ringsfrihet. Denna är den kraftigaste sporre
för industriens utveckling och verkar för den-
samma ungefär såsom jernvägarne och ång-
båtarne för handeln och den stora varuomsätt-
gingen och rörelsen. Tag bort dessa häf-
stänger; återgå till de gamla förhållanderna;
blir det väl då möjligt att konkurrera med
dem som draga fördelen af de nya hjelp-
medlen för rörelsen? Lika, litet är det möj-
ligt för ett land som tryckes af skråtvång att
i handtverkerier och industri töfla med dem
som äro befriade från berörde för våra dagars
företagsamhet och civilisation skadliga tväng.
I detta ämne ha vi fuanit en uppsats uti ett
af de sista numrorna af ett i Stuttgart utkom-
mande :Gewerbeblatt,, hvarifrån vi, då skrå-
mästarne hos oss vilja bygga sin framtid på
de tyska föredömena, här intaga följande:
Med anledning af de ogynnsamma resultater som
Preussens Allmänna Näringsordning af den 19 Fe-
bruari-1849 (svenska skräpetitionärernes ideal) framkal-
lst, har den frögan blifvit väckt, huruvida det vore i
allmächet möjligt att genom lagar cch författningar
i längden understödja bandt. erksståndet, och om ickt
den nyare tidens näringsförhällanden snarare inom
kortare eller längre tid alltmera närmade.sig fabriks-
industrien. — Den äsigten att skrähandtverkaren, som
tasthäller vid sina gamla handtverksmetoder, icke
mera kan konkurrera med fabrikerna, är temliger
allmän; och deraf borde följa en noggravn undersök
nipg om orsakerna hvarföre fabrikerna äro i konkur
rens öfverlägsna bandtverkerierna, i sammasharcg
hvarmed borde pröfvas om icke de fördelar som stå
febrikerna till buds äfven kunde beredas ät bandt-
verkerierna, hvarigenom dessa naturligtvis skulle sät-
tas i ständ att lättare kunna konkurrera med de förra.
Men i stället finner msn ett alldeles motsatt sätt att
gä till väga; vida omkring utbreder sig den äsigt, att
det icke är handtverkaren som skall till mönster för
en förändrad verksamhet se på de nyare framsteger
inom fabrikerna, utan att det tvärtom är fabrikanten
som skall återföras till och bindas vid de gamla skrö-
bandtverkstäderoas system; Tfabriksrörelsen skall un-
derkastas samma föreskrifter som haudtverkerierna;
och fabrikanten skall icke: tillätas att idka någon rö-
relse i hvilken icke han sjelt- eller åtminstona bens
verkmästare aflagt slegligen bestämda mästareprof.
Genom att dritva fabrikanterna och äfven grossband-
tarne under skrätvängets ok, hoppas man ändtligen
att kunna lyfta handtverkerierna: :
Sälunda skulle lagstiftaren: förkasta de anordningar,
som enligt allmän erfarenhet burit goda frukter, samt
i stället utbreda sådana inrättningar, som i alla med
en-mera utbildad industri försedda länder visat sig så
söm alldeles obrukbara under den nuvarande tekniska
bildningen och -handelstrafiken, ja till och med såsom
högst förderfliga. a
Man är mycket benägen att se orsaken till fabri-
kernas öfvervigt uti den större kapitalstyrkan, i den
högre - intelligensen eller ock i föreningen af flera
yrken, och man förbiser dervid belt och hället, att
den större frihet -som fabrikanten ätnjuter i jemfö-
relse med den under skrätvänget nedböjde handtver-
karen, högst väsendtligt- bidrager dertill, att företag-
samhetsanda, intelligens och kapital kunna i större
mätt vända sig till fabriksrörelsen: man förbiser att
ett tvunget sammanförande af olika krafter aldrig
; kän, vare sig för hvad ändamäl som helst, gifva ett
: fördelaktigt resultst, utan att dervid snarare den ene
med den andra störtas: man förbiser, att det just är
vid sidan af de mest blomstrande stora fabriker som
de minire handtverkerierna frodas lyckligast, att skrä-
tvänget just derföre sä lärge tillbakahällit bandtver-
kerierns, emedan i de samma personer af de mest
olika grader af vetande och förmäga ställts tillsam-
mans under enahanda tvängsband, hvarvid den oskick-