(en engelskaj, som med den anglosaxiske
qvinnans på en gång storartade, omfattande
och strängt praktiska blick redogör för sir
uppfattning af den nya mekaniska uppfin
ningen. S
Denna redogörelse förtjenar att en stund
sysselsätta våra läsarinnors och läsares upp-
märksamhet, . och vid meddela den derföre :
öfversättning.
Det intresse som drottningen och prins. Alber
visa för hvarje uppfinning af betydenhet för det dag:
liga lifvet är väl bekant. Den sista som blifvit före
visad för dem är sannolikt lika såvigtig som hägon;
med hvilken hennes msj:t sedan sin tronbestigning
gjort bekantskap. Symaschinen synes för den tank
löse vara en temligen simpel affär, men för tvä ä
sedan betraktades den med stort intresse af dem son
kände något om dess verkningar i Amerika, hvarest
den nägon tid varit i vidsträckt användning. I detta
unga och lyckliga land är det qvioliga arbetet stäld
under nästan lika missgynnande förhållanden på ar.
betsmarknaden som här, och under det de fattiga
Londonsömmerskornas belägenhet bragtes inför all
mänhetens ögon i afsigt att framlocka verldens med
lidande, funnos sömmerskor i Bostons vindskamrar.
som på skjortsömnad förtjente från 6. pence till 1
shilling (frän 14 till 28 sk. bko) om dagen: - Sedan
kom symaschinen, syende med efterstygn halfannan
aln i minuten, såsom en resande nyss sagt oss. Först
skref man sömmerskornas däliga vilkor på maschi-
nens räkning, derpä blef det bevisadt att de vari
lika däliga från urminnes tider, sedan väntade mar
att de skulle försämras genom rmaschinen, och slut
ligen upptäcktes att det fanns mänga sysselsättninga!
som kunde öppnas för qvinnan, bättre för henne och
för samhället än att arbeta med nälen. I Förenta
Staterna är maschinuppfinningen på god väg att be
spara qvinligt arbete, och en afde sista uppfinningai
som blifvit införda i allmänt bruk är en tvättinrätt
ning med änga, som befrisr tusentals qvinnor frär
slapet med ett ohelsosamt arbete. Samma förändrin:
gar börja att få insteg i andra länder, hvarest en
gelsmän och amerikanare på sina ärliga lustresor för
arga sig öfver att se qvinnor belastade med de tyng
sta sysslorna vid åkerbruket. Till och med i Tysk
land börja arbetsbesparande maschiner att komma
bruk, och haudskmakarne i Grånoble hafva med fram
gäng slagit sina kloka hufvuden tillsammans för at!
frambringa en maschin att ersätta menniskofingrar
hvilken endast behöfver styr2s af en konstförfarer
Dessa händelser inträffa i en tidpunkt då allmänn:
uppmärksamheten är allvarligt riktad på helsovärden
angelägenheter. Längt innan Hood gaf oss sin be
kanta Skjort-säng (song of the shirt) fanns det
England mänga utom läkaren som visste attverknin
garne af mycken sömnad på den engelska qvinnan:
helss väl voro egnade att väcka allas uppmärksamhet,
som önskade att Englands medel- och lägre klasse:
icke skulle vanslägtas i afseende på fysisk kraft. Det
vore ett stort misstag om man trodde att de upprö
rande skildringarne i Hoods visa äro nödvändiga at
bevisa sysselsättningens skadliga verkningar på hel
san. Den instängda vindsskrubben, det nattliga trä
landet, den väldsamma sinnesoron, skulle vara för
derfliga i hvilket yrke som helst, men utom allt detta
är det nägot i arbetet med nälen som gör det för.
derfligt, äfven för en förnäm dam i sin salong, vid
fullt dagsljus, med en god middag i köksspisen och
utan nägra bekymmer på sinnet. Det är ingen obe-
tydlig tilldragelse i tidehvarfvet om denna anledning
till ohelsa blir undanröjd genom uppfinningen af ma-
schiner som uträtta hvad som alltid var så pätagligen
mekaniskt, att man endast kan förundra sig öfver at!
denna uppfinning så länge lätit vänta på sig. Denna
händelse har dock tydligen länge varit i görningen. De
är mänga är sedan förbättringar i strumpväfveriet ledde
till användning af denna slags väfnad äfven för amdra
kläder än strumpor, och frän den stund blefvo vi för-
troliga med möjligheten att tillskapa klädespersedlar
medelst maschineri. Derpå töljde Mackintosh-fabri-
kationen, hvarigenom vi fingo lära huru man kap
hjelpa sig utan sömmar och skartvar. Allt detta vår
lika mänga förberedelser för den nya symaschinen,
hvarigenom den mest mekaniska och mest tröttande
delen af hela förrättningen, nemligen stickningen,
verkställes på det mest fullkomliga sätt. Hvar och
en af oss erinrar sig Carlisles öfverraskande uppgift,
att ingenting likt en god sömmerska stod att erhäl-
las bland alla de massor af fattiga qvinnor som föra
nälen hela sitt lif igenom; och man hör ständigt de
gamla engelska damerna beklaga sig öfver att man
numera aldrig får se en sädan slätsöm som de fingo
lära 1 sin ungdom, och att denna konst slutligen sy-
nes hafva inskränkt sig till Tyskland. Och nu, un-
der det vi utskeppa vära fattiga sömmerskor till Au-
stralien, utskeppar Tyskland till Förenta Staterna
hundra tusental af hustrur och systrar som föra nä:
len, hvilka till följe at symaschinen icke behöfva sy
i Amerika, medan saknaden af dem skall föranleda
symaschinens införande i Tyskland, i ändamäl att få
nationens kläder färdiggjorda. Det visar sig klar!
att tiden har kommit att öfverflytta sömnadsarbetet
från de lefvande krafterna på den liflösa maschinen.
Det är icke i följd af nägon blott tillfällighet som
dessa praktiska uppfinningar uppstå under beundrans
värdt gynnande omständigheter. Under. en läng tid
tillbaka hafva alla tecken päpekat en oundviklig tör-
ändring i användningen af qvinligt arbete, nästan öf-
verallt i den civiliserade verlden. De länga krigen
för ett halft sekel tillbaka förorsakade en så opropor-
tionerlig öfvervigt af qvinlig befolkning i Frankrike,
att qvinnor utan motsägelse och till det allmännas
bätnad öfvertogo sysselsättningar, hvarmed Englands
qvinnor högst sällan befatta sig. Säsom minuthand-
lare och bokförare, och äfven i andra affärsgrenar,
är det i Paris föga skillnad mellan man och qvinna.
I Nya Englands stater i Amerika har samma förhäl-
lande inträdt till följe deraf att stora massor af unga
män begifva sig ut ät den aflägsna:vestern, sä snart
de äro vuxna nog att draga ut för att söka lyckan.
De unga qvinnorna der följa mer det engelska exemp-
let än det franska — arbeta i tysthet i sådana illa
betalta yrken som de kunna finna, och framställa eo
sådan ledsam proportion af ogifta fruntimmer som
icke ses nägonst utom i England. De genom
höga tullsatser beskyddade manufakturerna i Nys
Englands stater äro en stor källa till arbete för dem,
och då vi förundra oss öfver huru det i ett land som
Amerika kan löna sig att sätta upp stora bomulls
och andra manufakturer, sä är det derföre att viicke
gifrit akt på det ofantliga belopp af: disponibelt ar-
bete i denna del af landet; som kommer frän mänpg-
den af unga qvinnor, hvilka qvarlempas af sina till
vestern utvandrande bröder; Med nägon erfarenhet
at fattigdomen hafva dess: qvinnor känt och uttryckt
djupt medlidande för sina engelska systrar, dä vära
sömmerskor: elände nyligen lades deras ögon:
Nu har tiden inträffat för en- häpnadsväckande för-
ändring. Arbetets värde af hvarje slag stiger dag-
ligen med välständets uppblomstring och med floden
a mintiningar Inet när nAvinnar hahöfras såsam