UTRIKES
Vi ha i dag erhållit danska blad af den 3
dennes samt en dags utländska blad som dock
äro atäöldre dato än de med ;Nagler, i går emot-
tagna. Äfvenledes ha vi viå Danmark erhål-
lit engelska blad och tidskrifter.
Times meddelar nu texten till det Portens
memorandum, som tillika med de äskade mo-
difikationerna den 19 Aug. blifvit tillställt de
fyra stormakternas representanter. Det öfver-
ensstämmer helt och hållet med hvad viförut
efter ;Journal des Debats, meddelat och har
följande lydelse :
Det förslag till not, som nyligen blifvit affattadt
i Wien och meddeladt den höga Porten, har blifvit
föredraget och -pröfvadt inom ministerrådet. Det som
förut uppsattes i Konstantinopel och meddelades stor-
makterna under en ferm, egnad att göra slut på den
tvist, som nu finnes mellan den höga Porten och
Ryssland, gaf hopp om ett lyckligt resultat. Ocksä
bar det varit smärtsamt för H. M. Sultanens rege-
rivg att se, det detta förslag icke blifvit taget i be-
traktande. Ehuru Portens förslag till den not, som
skulle öfverlemnas till furst Mentschikoft blifvit lagdt
till grund för den paragraf i Wienernoten, som- rör
de religiösa privilegierna, har frågan icke blifvit be-
gränsad inom detta omfäng, utan då man tillagt nå-
gra paragrafer, som både äro öfverflödiga och oför-
enliga med Sultanens regerings heliga rättigheter, ser
sig den böga Porten, ehuru med smärta, nödsakad
att framställa sina anmärkningar dervid. Den kej
gerliga styrelsen är, sedan läng tid tillbaka, vand att
mottaga vänskappbevis af de höga makterna, sina
upphöjda allierade. Den är särdeles erkänsam för
sä mänga välvilliga bemödanden, som de icke upp-
hört ait göra allt sedan närvarande fråga blifvit väckt.
Det är derföre uppenbart att den, med afseende på
dess synnerliga aktning för dessa makter, mäste görs
väld på sin känsla, dä den nödgas hysa betänklighe-
ter mot en punkt, som vunnit deras gemensamma bi-
fall. Men H. M. Sultanens regering, som frän bör-
jan blifvit förklarad för den enda kompetente doma-
ren i frögorna om dess rättigheter och oberoende, och
som tyvärr icke blifvit rädfrägad vid uppsättvingen al
nämnda förslag, befinner sig derigenom i en svär
ställning. Man kan söga att jemväl ryska regerin-
gen icke blifvit rädfrögad vid förslagets redaktion,
men de rättigheter, som man söker försvara, äro der
höga Portens, hvilken äfven skall underteckna der
not, som deröfver skall utfärdas. Det tillhör stor-
maktersa att bedöma, med deras allmänt kända bil-
lighetskänsla, om det är rättvist att i denna fråga
behandla bäda parterna efter samma måttstock, och i
följd deraf bar man ansett lämpligt att icke inläta
sig på att värmare bebandla detta ämne.
Den första af de punkter, som väcker tvekan hos
Porten, är följande påragraf:
Dä i alla tider Rysslands kejsare bafva ädagalsg!
sin kraftiga omsorg för bibehällandet af den grekisk-
ortodoxa kyrkans fribeter och privilegier inom Oito-
manniska riket, hafva Sultanerna åldrig vägrat at:
änyo stadfästa dem genom bögtidliga akter.,
Att Rysslands kejsare visa omvärdnad om den kyr-
kas och den religions välgäng, till hvilka de bekänna
sig, är naturligt, och derom är ingenting att stiga.
Men af ofvan citerade parsgraf skulle man draga der
slutsats, att den grekiska kyrkans privilegier inom den
höga Portens stater endast biifvit vidmakthällna ge-
pom ryska kejsarens verksamma omvärdnad. Emel
lertid bör anmärkas, att en paragraf, sådan som den
ofvannämnda rörande de religiösa privilegier, hvilka
alltifrån sultanen Mehemed eröfrarens regering, äro-
full i åminnelse, blifvit intill denna. dag oktrojerade
och viimakthållna, utan deltagande af någon, eho det
vara må — skulle, om den infördes i en not, som
afgäfres at höga Porten, innefatta och erbjuda före
vändniogar för ryska regeringen att inblavda sig i
dylika ärenden. Iogen skulle gå in på att ädraga
sig framtidens och efterverldens förebräelser och ta-
del, genom att tilläta uppkomsten af ett sädant för
hällande, lika skadligt för det närvarande som. för
framtiden. Icke nägon tjenare hos det höga kejser-
liga ottomaniska regenthuset skulle våga eller vara i
ständ att sätta på papper ord, som äsyftade att för-
dönkla äran af de institutioner, som ottomaniska kej-
säroe grundat, endast ledda af sitt personliga ädel-
mod och sin medfödda mildhet. LJ
Den andra. anmärkningsvärda punkten är den pa-
ragraf i förslaget, som angär fördraget i Karnadji.
Då ingen kan neka at detta fördrag finnes och att
det blifvit stadfästadt genom det i Adrianopel afslu-
tede, är det uppenbart att dess tydliga bestämmelse:
skola. troget iakttagas. Om man, genom införande
af nämnde paragraf, bar för afsigt att betrakta de
religiöss privilegierna som ett naturligt resultat, er
tillämpning af Kainardjis-fördragets anda, så är lik-
väl det verkliga och peoggranna innehället af dett:
fördrag inskränkt till Portens blotta löfte att sjelti
skydda kristoa religionen. De paragrafer, som Por.
ten skulle kuona i afseevde på de religiösa privile-
gierna införa oti en af den undertecknad not, borde!
liksom vid att tillfällen förklarats icke uttrycka an-
nat, vare sig skriftligt eller muntligt, än försäkriogar
som kuvpde undavrödja de tvifvelsmäl, som ryska re-
geringen framställt och som utgjort tvisteämnet. Men
att genom nya band ytterligare stärka denreligiösa
enhet (identitet), som redan finnes mellan ett stort