städer samt gaf tvenne gånger ur sin enskilds
kassa större summor såsom bidrag till at
mildra nöden och hindra kolerans vidare ut-
bredande. Detta ädia exempel följdes af de
enskilda genom rika gåfvor och rastlöst nit.
Våra läsare känna redan läkareföreningens, cen-
tralkommitteens och de öfriga för samma än-
damål bildade föreningarnes outtröttliga och
på resultater rika verksamhet, på hvilken Kö-
penhamns inbyggare med stolthet kunna blicka
tillbaka.
Hos oss deremot kan ingen dylik förebråelae
göras auktoriteterna; deras verksamhet sedan
koleran här utbrutit bar varit nitisk och -lof-
värd; de nödiga anstalterna ha träffats med
skyndsamhet, ordning och enhet. De kommu-
nala sundhetsnämnderna och ordningsnämn-
derna ha med nit och ifver uppfyllt sinaålig-
ganden, och de strängt anlitede läkarnes ädla;
outtröttliga verksamhet och ansträngningar äro
öfver allt beröm. Den enskilda välgörenheten
har icke behöft några lysande föredömen för
att vakna till ett friskt lif, isynnerhet bland
medelklassen, och: skall. visst icke tröttna att
söka mildra nöden och eländet, som både
bana vänen åt farsoten och gå i dess spår.
IT ett hänseende utfaller en jemförelse, vare
sig med Köpenhamn eller Christiania, bestämdt
till Stockholms fördel. I Köpenhamn lemnade
ett stort antal förmögnare personer (efter en
tidnings uppgif: ända till 13,000) under den
tid farsoten var häftigast staden och bidrogo
derigenom i någon mån att öka de torftigas
nöd; sådant lärer äfven i viss mån vara fallet
i Christiania. I Stockholm deremot har detta
icke egt rum. Tvärtom ha en mängd famil-
jer inflyttat från sina landställen för att vara
närmare sina anhöriga och vänner uti farans
stund. De harhjertade Upsalatidningarne ha
alldeles misstagit sig då de trodde att Upsala
i anledning af koleran skulle bli alldeles öf-
versvämmadt af rädda Stockholmsboer. Nä-
stan utan undantag har hvar och en infunnit
sig på sin post, beredd att föregå med exem-
pel af lugn pligtuppfyllelse. Afven,inom de
torftigare klasserna har högsinnad och upp-
offrande menniskokärlek icke varit sällspord,
fastän den som vanligt icke gjort stort buller;
bos alla klasser har man gett ett lugn och en
rådigbet, som låter hoppas att höfvudstadens
befolkning skall med förtröstan, mod och vär-
dighet bära hvad ännu kan återstå af den
härda pröfningen.