den för London (Russell) gifvit, att nemligen de vex-
lade noterna aldrig blifvit utlemnade under pågående
underhandlingar. Den ädle lorden röstade vid def
tillfället för noternas utlemnande medan underhand:.
lingarne pågingo och rättfärdigade sin begäran der-
med, att noter rörande samma sak redan blifvit offent-
liggjorda. (Hör.) Jag önskar att den ädle lorden
ville i afton framträda och yttra samma tänkesätt,
särdeles som förhällandena i begge dessa fall ärc
fullkomligt analoga. (Hör, hör.) Genom sin fram-
gäng i denna transaktion visade Ryssland att det var
herre i Servien och att det kunde qväsa hvarje för-
sök till resning för det nåtionella oberogndet. Sedan
dess har det fullständigt utkastat planen till sin poli-
tik i Donaufurstendömena.
Alltsedan Ryssland qväfde folkrörelserna i dessa
provinser 1848, har det tvungit Porten ait derifrån
fördrifva en hvår med frisinnade och oberoende tänke-
sätt. De äro nu i landsflykt spridda öfver Europas
hela yta och om deras ätervåndande kan man efte:
de pyligen passerade händelserna hysa mindre hopp
än nägonsin. Ryssland har, gecom traktaten i Baita
Liman, som det tvingade på Porten, etablerat sin
rätt ait blanda sig i furstendömenas alla inre ange-
lägenheter, och den närvarande ockupationen har vi
sat ati Moldau och Wallachiet åro i sjelfva verket
helt och hället ryska provinser (Hör, hör!). Naiio
naliteternas oberoende är derstädes i det närmaste
tillintetgjord. Greker från Turkiet och sådane af Por
tens undersåter som bekänna sig till kristna religioner
äro der bosatta, men den anda af framåtskridande
och oberoende som uppspirat bland dessa greker samti
deras kommerciella beröring med Europas fria state:
har i hög grad oroat den ryska regeringen. Dertill
fanas också ett annat skäl — ett sor man måhända
här i landet icke föreställt sig — nemligen den pro
testantiska trons spridande bland dessa österländska
kristne. Det är troligen härstädes obekant att, hut
vudsakligen genom amsrikanska missionärers inflytande
och undervisniag, knoappast nägon betydligare stac
finnes i Turkiet som ej innesluter en kärna af prote-
stantiska bekännare. De nyomvända blefro såsor
vanligt i början trakasserade och förföljda, ieke, hvil.
ket bör anmärkas, af de turkiska myndigheterna, utar
af hufvudmännena för de kyrkor hvilka de ursprung
ligen tillhört. Lord Stratford ech lord Cowlsey ut
verkade slutligen firmaner till skydd för den nya sek
ten, hvilken erkändes af Porten säsom en af rikets
religiösa sekter och som följaktligen erhöll sina pri
vilegier. Den religiösa forskningsandan har från ar-
menianerna, hos hvilka den först slog rot, spridt sig
till grekerna och i vissa hufvudfrägor hafva hela byai
och småstäder omfattat den reformerta bekännelsen.
Grekiska kleresiet har med understöd af ryska mis
sionen uppbjudit all sia förmåga att qvåfva denns
rörelse; och när förföljelser icke vidare kunde använ
das, då — uppträdde furst Menschikoft i Konstanti
nopel. (Forts.)