Ett Olifblad för folket. Af Elihu Burrit. Krigets verk. Hvilken ofantlig och fasansfull tafla skulle framställa sig för vårt öga om vi med en enda blick kunde omfatta aila de skådespel af slagtningar som blifvit levererade under alla tider, bland alla nationer och bland alla stammar! Om vi taga i betraktande icke blott antalet-af dem som fallit på slagtfältet, men af dem som omkommit genom krigets naturliga följder, genom den hungersnöd och de farsoter, som kriget framkallat; genom lidande, utmattning, förskräckelse och melankoli, och genom vilda eröfrares förtryck, orättvisa och grymhet, — så torde det icke vara att öfverskatta krigets förödelse -af menniskolif då vi påstå, att en tiondedel af menniskoslägtet omkommit genom krigets härjningar. Och om vi utgå från denna beräkningsgrund, så följer deraf att mer än fjorton tusen millioner menskliga varelser blifvit slagtade i krig sedan verldens besynnelse. Hvilken fasansfull och uppskakande betraktelse! att betänka det 14,000,000.000 varelser, begåfvade med intellektuella förmösenheter, och af den gudomliga visheten försedda med beundransvärdt organiserade kroppar — att aderton verldars bebyggare blifvit massakrerade, stympade och huggna i stycken af dem som äro delaktige af samma natursåtvor, liksom vore de skapade endast för förstörelseverket! Språket saknar ord nog starka för att uttrycka de rörelser som själen erfar då den allvarligt begrundar:det förfäriga skådespelet. Och huru sorgligt det är att betänka, att i närvarande tidehvarf, som yfves öfver sina framsteg i vetenskap, i civiisation. och i religion, hvarken förnuft, välvilja, mensklighet eller kristendom ännu förmått hejda de ödeläggande, armeernas framart och med vanära brännmärka dem som inna nöje i krig. D:r Dick. Det slutliga resultatet af krig. Hvadär väl, om man talar. i ett fullkomligt oofficielt språk, krigets egentliga syftemål? För att hålla mig ill hvad jag sjelf vet t. ex., så bo der och sträfva i en britiski by widhamn Dumdrudge vanligen omkring en femhundra själar: Af vissa Frankrikes naturliga fiender utvaldes under franska kriget efter hand bland dessa omkring en-trettio. stycken välbildade kariar: Dumdrudge har på egen bekostnad uppåmmat och fostrat dem; det lilla samhället har, icke tan svårighet och sorg, uppfödt dem till män amt äfven sträfvat att bibringa dem handalöjder, så att den ene kan väfva, en annan ygga, en annan åter smida, och den svagaste san dock bära en ansenlig börda. Icke desto nindre utvaldes de under gråt och jemmer;