sor, de af indelta armeen och bätsmanhället eller a beväringen, hvilka utkommenderas, samt personer som af andra orsaker tillfälligtvis äro frånvarande, anses oaktadtsin bortovaro, hafva sin vistelse, derde sist blifvi mantalsskrifne. För manskap-af värfvade armeen och flottan samt handtverkare och arbetare vid kronan: varf och verkstäder, som endast till följd af tjenst göringen vistas å tjenstgöringsorten, gäller ej dera: skattskrifning ä nämnda ort till bestämmande af de ras försörjningsort; kommande, då någon af dem vid afskedstagandet befinnes vara i behof af fattigvärd, till följd af vederbörligen styrkt och, genom älder eller under tjenstetiden ädragen sjuklighet, uppkommen oförmäga att försörja sig med arbete, eller då hustru eller barn till någon, som under tjenstetiden ingått äktenskap, faller fattigvärden till last under mannen: eller fadrens tjenstetid, eller genom hans derunder inträftade död, eller vid hans afskedstagande, under stöd för deras vårdande af allmänna medel lemnas, i den mon för ändamålet anvisade anslag dertill gifva tillgång, och i den ordning 23 4 närmare föreskrif. ver. — Vid den försörjningsort, någon tillhör, dä han fyller femton är, bibehälles han intilldess, på grund ef detta moment, han kan komma att tillhöra nägor annan; men efter fyllda femtiofem år bibehälles er hvar för sin öfriga lifstid vid den försörjningsort, han då tillhör. 2 Mom. Den, hvilkens försörjningsort ej genom 1 mom. bestämmes, tillhör i första rummet det samhälle, hvarest, vid personens födelse, modren, på grund af samma moment, egde sin försörjningsort, men, om detta ej kan utrönas, der personen sjelf blifvit född. s 3 Mom. För den, hvars försörjningsort icke, enligt nägon af de i denna angifna grunder, kan be: stämmas, bekostas af oss och kronan den oundvikliga fattigvärden, intilldess något fattigvårdssamhälle kap dertill förpliktas. 4 15. Ingen må, i och för äfventyret af framtids fattigvårdstunga, inskränkas i rättigheten att välja vistelseort, der honom sädan af andra skäl ej lagliger kan förmenas, hvadan beslut af sockenstämma eller fattigvärdsstyrelse, till förhindrande af inflyttning frän andra fattigvärdssamhällen, äro ogiltiga. Är i at stcende på försvarslösa personers inflyttning eller vi stande inom: fattigvärdssamhälle något att anmärka, jakttages dervid hvad den angående försvarslösa och till allmänt arbete förfallna personer utfärdade författning föreskrifver. 16. Inflyttar från ett till annat fattigvårdssamhälle antingen tjenstebjon, som i ansende till svärt kroppslyte eller obotlig sjukdom saknar full arbetsförmöga, eller ogift qviina, som inom ätta mänader derefter framföder lefvande barn, eller eljest nägon, som hvarken är i allmän eller sädän enskild tjenst, som i5 omförmäles, eller har besittningsrätt till sä stort jordområde, som, enligt gällande författning, utgör vilkor för jordafsöndring, eller af nägot yrke eller annat lofligt näriogsfång har sin försörjning, och uppstår behof at understöd för sädan person först efter den tid, dö fattigvärdssarshällets försörjningsskyldighet skulle med tillämpning af 14 3 vidtaga; dä må samhället ej desto mindre ega att hos vär befallningshafvande i lä net, med uppgift ä den försämling, till hvilken personen före inflyttningen i tattigvärdshänseende förmo: das hafva hört, göra ansökning om befrielse frän densammas försörjning, Sedan sistnämnda försam lings fattigvärdsstyrelse häröfver blifvit hörd och nödiga upplysningar infordrade, pröfve vär befallningsbafvande, efter sig företeende omständigheter och med fästadt afseende på den längre eller kortare tid, som den nödställde personen inom det ena eller andra samhället baft sin vistelseort, hvilket samhälle försörjningsskyldighetien skäligen må åläggas, eller om, och, för sädant fall, i bvad förhållande, de särskilda samhällena böra gemensamt till fattigbjonets underhåll bidraga. Dock må afseende ej fästas ä sådan talan, hvarom nu sagdt är, derest mera än tre är förflutit, ifrän det inflyttningen skett och tilldess densamma hos vär befallningshafvande gjorts anhängig. 17. Hvar, som i sitt hus eller å sina egor emot lager nägon från annat samhälle anländ person, göre derom, så vidt personen sålänge qvarstannar, i stad inom tre dygn och ä landet inom fjorton dagar, an mälan hos fattigvärdsstyrelsers ordförande eller nägon dess ledamot, vid päföljd, om det försummas, att, derest personen under vistandet hos den, hvilken sådan anmälan älegat, kommer i behof af fattigunderstöd, detsamma bör, intilldess anmälan sker och under första månaden derefter, bekostas eller ersättas af den försumlige. 6 18. Befinnes någon, som icke. har sin försörjningsort inom det fattigvärdssamhälle, der han sig uppehäller, vara i behof af fattigunderstöd, lemnas detta af fattigvärdsstyrelsen inom nämnda samhälle efter samma grunder, som äro antagna för underhället af dess egna fattiga. Samma styrelse samlar då, så fort ske kan, alla tillgängliga underrättelser, som kunna upplysa, hvar den behöfvande har sin försörjningsort, och aflemnar dem, med uppgift om förhällandet, sednast inom en månad, efter det bebofvet blifvit kändt, till vär befallningshafvande i länet, genom hvars försorg handlipgarna, jemte veåerbörandes derpä grundade framställning i ämnet, öfversändas till fattigvårdsstyrelsen i den förmodade försörjningsorten. Försittes nämnde tid, vare samhället för de omkostnadsförskott, som utgå för tiden derefter och tilldess aflemnandet sker, icke berättigadt till ersättning hvarken af annat samhälle eller af kronan. Den fattigvärdsstyrelse, som fätt sig underrättelserna meddelade, skall, så fort ske kan, deröfver afgifva förklaring och vidtaga nödiga ätgärder; försummas detta, skola de kostnader, som derigenom förorsakas, ersättas af det samhälle, der försummelsen är begängen. Det lemnade understödet, så väl som begrafningskostnad, när sådan iträgakommer, skall sedermera till så stor del, som utgiften icke il: följd.af. försummelse af förenämnda beskaffenhet faller annan till last, ersättas af det samhälle, der den behöfvande har sin försörjningsort. Af detta samhällets fattigvärdsstyrelse beror, om understödstagaren skall hemkallas till försörjningsorten, eller om han, derest han sä önskar och faittigvärdsstyrelsen inom den ort, der han vistas, det medgifver, må å sistnämnda ort qvarblifva, i hvilket fall hans fattigvärdl. besörjes af denna styrelse, emot ersättning från det samhälle, han tillhör. Hemsändes han till försörjningsorten, skall kostnaden för hans transport och: underhåll under resan bestridas eller ersättas genomldenna orts fattigvärdsstyrelse. — Allt understöd, som från en fattigvärdsstyrelse lemnas till någon, soml; vistas på annan ort, skall meddelas honom genom fattigvärdsstyrelsen i den ort, der ban vistas. — Huru förhållas skall med behöfvande utomlands förolyckade sjömän, är serskildt förordnadt. 19. Den, som vill söka fåttigunderstöd, anmäle sig antingen hos ordföranden, kyrkoherden eller: an-. nan ledamot Ifattigvärdsstyrelsen uti den ort, tilll. hvilken han hörer eller der han sig befinner, eller hos nöägon af de personer, som kunna af fattigvärdsstyrelsen vara utsedda till emottagande af sädana anmälandens eller hos kronoeller polisbetjeningen, hvilken är skyldig att genast anmäla förhballandet hos fattigvärdsstyrelsen. rk 10. 1 Mom. Hvar, som söker tilltvinga sig gåfva, eller .med begiran eller anropande om allmosa, i penningar,. varor eller klädespersedlar, för egen del. eller för annan, vänder sig till någon, hvilken. icke med fattigvärden eger befattning, eller i sådant hänseende besvärar allmänheten, vare sig att afsigten att bekomma allmosa tillkännagifves med ord eller ätbörder eller genom framvisande af kroppsliga lyteny anses derigenom hafva bettlat. 2 Mom. Den, som efter fylld femton års älder beträdes med bettlande, är förfallen att behandlas lika med försvarslös person, derest det icke kan vwisas, att fattigvärdsstyrelsen äsidosatt om honom taga den: värd, som, evligt denna förordning, densamma älegat. I detta fall äter skall nömnde. styrelse, .genom vederbörande embetsmyndighet, tillbällas att om RA VR RR RR RR RR NR ATERN ae KA NS KR 2 -— KL