af den 28, från Paris och Brissel af den 29,
från Hamburg af den 30 Juli och från Kö-
penhamn af den 2 dennes.
Den vigtigaste nyheten är den frin Danmark,
att konungen nu undertecknat statsakten, hvari-
genom prins Christian af Glicksborg förkla-
rag för tbronföljare vid nuvarande mansliniens
utgång.
I afseende på den orientalienska frågan med-
för denna post inga nyare underrättelser. Jour-
nal deg Debat, anser den i går meddelade te-
legrafunderrättelsen, om det med Caradoc
till Marseille ankomnea fredsbudskapet, förha-
gtad och otillförlitlig. Den 28, innan nämnde
telegrafdepesch hade kommit till- Paris, var
man der mycke: orolig och fruktade att dei
skulle komma till krig. Samma dag på mor-
gonen, berättade man, hade en diplomat,
som regeringen - gändt till London, återkom-
mit med det besked, att engelska kabinettet
hade antagit franska regeringens förslag att
tillställa czaren ett ultimatum, hvari Donau-
furstendöruenas utrymmande uppställdes såsom
ett conditio sine qua non för underhandlin-
garnes återupptagande. Man tillfogade, att
om czaren icke antoge detta ultimatum, skulle
de förenade flottorna segla till Konstantinopel.
Ja man ville till och med veta, att engelska
och franska kabinetterna voro missnöjda der-
med att deras representanter i Konstantinopel
ej redan begagnat sin fullmakt till att inkalla
fiottorna. Independance Belge anmärker om
dessa rykten, att engelska och franska rege-
ringarne ej gerna ba kunnat tänka på att till-
ställa czaren ett dylikt ultimatum, då de båda
officielt ha förklarat, att de ej betrakta Donau-
fon duraenas besättande såsom en casus
elli.
De franska bladen meddela nu Portens ma-
nifest och finna detsamma alltför matt och
kraftlöst. Man vill veta, att det är den en-
gelska ambassadören lord Redeliffe, som för-
mått Porten att välja så försigtiga uttryck.
Öserrikiska bladet Lloyd, organ för det
stora handelssällskapet österrikiska Lloyd, som
bar så stort intresse af fredens upprätthållande
i Levanten, har åter en af dessa underrättel-
ser, som alltid visat sig vara falska, nemli-
gen att hr v. Brucks bemedlingsförslag blifvit
från alla sidor gilladt och äfven antaget af
Reschid Pascha. Österrikiska bladet Wan-
derer, vill deremot veta, att alla de sednast
utspridda fredsryktena äro förhastade och ati
czaren nu visserligen skall visa en försonligare
stämning, men att han står fast vid de af
Ryssland uppställda fordringarne.
Enbgt en korrespondens i Journal: des D-
bats. från Konstantinopel af den 15 väntade
man denna dag en proklamation från Porten
till dess undersåter. Stämningen i hufvudsta-
den var upphe sad, äfven bland grekerna,
isynnerhet sedan czarens manifest och Nessel-
rodes not blifvit bekanta.
Om rustningarne heter det väl, att de oaf-
brutet fortsättas, men Omer -Paschas trupp-
styrka blir i de särskilda uppgifterna allt roin-
dre och raindre. Journal deg Dåbats kor-
respondent angifver densamma nu bloit till
40.060 man och en pariserkorrespondent i
Indep. Belge uppgifver paschans reguliära
trupper till endast 20.000 man. Denna kor-
reåspondent skildrar föröfrigt ställningen vid
Schumla såsom mycket fördelaktig och stark
nog, för att någon tid kunna göra ryssarne
motstånd.
Enligt Patriep ha ryssarne förbjudit hos-
podarerna i Moldau och -Wallachiet att ha nå-
gon slags förbindelse med Porten sarat öfver-
tagit ej blott postväsendet och polisen, utan
hela administrationen. Times berättar, efter
bref från Bucharest af den 15 Juli, att den
ryska hären i Wallachiet nu består af 80,000,
i Moldsu af 20,000 man.
Enligt underrättelser från Damaskus är der
och i Aleppo fanatismen hos turkarne istarkt