af den 28, från Paris och Brissel af den 29, från Hamburg af den 30 Juli och från Köpenhamn af den 2 dennes. Den vigtigaste nyheten är den frin Danmark, att konungen nu undertecknat statsakten, hvarigenom prins Christian af Glicksborg förklarag för tbronföljare vid nuvarande mansliniens utgång. I afseende på den orientalienska frågan medför denna post inga nyare underrättelser. Journal deg Debat, anser den i går meddelade telegrafunderrättelsen, om det med Caradoc till Marseille ankomnea fredsbudskapet, förhagtad och otillförlitlig. Den 28, innan nämnde telegrafdepesch hade kommit tillParis, var man der mycke: orolig och fruktade att dei skulle komma till krig. Samma dag på morgonen, berättade man, hade en diplomat, som regeringen gändt till London, återkommit med det besked, att engelska kabinettet hade antagit franska regeringens förslag att tillställa czaren ett ultimatum, hvari Donaufurstendöruenas utrymmande uppställdes såsom ett conditio sine qua non för underhandlingarnes återupptagande. Man tillfogade, att om czaren icke antoge detta ultimatum, skulle de förenade flottorna segla till Konstantinopel. Ja man ville till och med veta, att engelska och franska kabinetterna voro missnöjda dermed att deras representanter i Konstantinopel ej redan begagnat sin fullmakt till att inkalla fiottorna. Independance Belge anmärker om dessa rykten, att engelska och franska regeringarne ej gerna ba kunnat tänka på att tillställa czaren ett dylikt ultimatum, då de båda officielt ha förklarat, att de ej betrakta Donaufon duraenas besättande såsom en casus elli. De franska bladen meddela nu Portens manifest och finna detsamma alltför matt och kraftlöst. Man vill veta, att det är den engelska ambassadören lord Redeliffe, som förmått Porten att välja så försigtiga uttryck. Öserrikiska bladet Lloyd, organ för det stora handelssällskapet österrikiska Lloyd, som bar så stort intresse af fredens upprätthållande i Levanten, har åter en af dessa underrättelser, som alltid visat sig vara falska, nemligen att hr v. Brucks bemedlingsförslag blifvit från alla sidor gilladt och äfven antaget af Reschid Pascha. Österrikiska bladet Wanderer, vill deremot veta, att alla de sednast utspridda fredsryktena äro förhastade och ati czaren nu visserligen skall visa en försonligare stämning, men att han står fast vid de af Ryssland uppställda fordringarne. Enbgt en korrespondens i Journal: des Dbats. från Konstantinopel af den 15 väntade man denna dag en proklamation från Porten till dess undersåter. Stämningen i hufvudstaden var upphe sad, äfven bland grekerna, isynnerhet sedan czarens manifest och Nesselrodes not blifvit bekanta. Om rustningarne heter det väl, att de oafbrutet fortsättas, men Omer -Paschas truppstyrka blir i de särskilda uppgifterna allt roindre och raindre. Journal deg Dåbats korrespondent angifver densamma nu bloit till 40.060 man och en pariserkorrespondent i Indep. Belge uppgifver paschans reguliära trupper till endast 20.000 man. Denna korreåspondent skildrar föröfrigt ställningen vid Schumla såsom mycket fördelaktig och stark nog, för att någon tid kunna göra ryssarne motstånd. Enligt Patriep ha ryssarne förbjudit hospodarerna i Moldau och -Wallachiet att ha någon slags förbindelse med Porten sarat öfvertagit ej blott postväsendet och polisen, utan hela administrationen. Times berättar, efter bref från Bucharest af den 15 Juli, att den ryska hären i Wallachiet nu består af 80,000, i Moldsu af 20,000 man. Enligt underrättelser från Damaskus är der och i Aleppo fanatismen hos turkarne istarkt