Med skepp. Andersson, från Seaham: ÅA. Svanberg å
KONST skopp. T. Nilson, från Bergen: AT. Surek, 020
KET. en: ÅA. T. ce
tr sill, 215 våg. sey. een Ku
Med sk :pp. Evertsen, från Stavanger: L. Tyden å Komp.,
600 t:r sill,
STOCKHOLMS EXPORTLISTA.
Med skepp. Lundsiröm, till Läbeck: J. de Rop, 601 st
2 1K 10 I stångjern.
Med skepp. Pettersson, till Nordsjön : Högland, 301 sk4
5 1 10 I stångjere. — Schön Komp, 120 skF 7 !I
d:o, 14 skK 11 IK mannafaktarjern. — Erdman å Komp,
55 skK 11 IT stångjern, 1 skW plåtar, 5 t:r tjära.
Med skepp. Beriet, till Östersjön: Meak, 3224 sk 411
IE stångjern.
Med skepp. Liadström, till Östersjöar: Tottio Arived-
son, 550 sk 17 IK stångjera.
v Med skepp. Veenstra, till Nordsjön: C. Poyron, 661 t:r
ljära.
Mel skepp. Gundersen, till Frankrike: C.: Payron, 103
sk stål. — Högland, 154 si stångjern. — Tottie å
rn 371 ek FIF do, 25 skW stål, 438 tolfter
bräder.
KÖPENHAMN den 23 Juli. Spanmåls-tillförseln
frän provinserna är för närvarande ganska ringa, och
ej heller utförseln är af någon särdeles betydenhet.
1 .
848: 184
År Far- 4 Far-
tyg Läster tyg )
Från Sverige till London . 90 840634 176 12
uthamnarae 216 1297440 175 10
utrikes orter till England 74 588686 46 3
Summa 380 27267 60 .397 26
byarvid den tillfredställande anmärkningen framstår
8f sig sjelf, att under förenämnde tidrymd svenska
skeppsfarten på Stora Britannien och Irland hällit sig
i en stadig tillväxt, ty under det äret 1852 öfversteg
det nästföregående med 62 fartyg om 4,247,93 läster,
utgjorde tillväxten under nyssnämnde är, jemförd
med medeltalet af dess närmaste fyra föregångare,
icke mindre än 182 fartyg om 18619,73 läster, hvil-
ket med afseende på fartygens antal motsvarar om-
kring 42 procent, men om lästetalet tages i betrak-
tande visar det sig att denna tillväxt i sjelfva ve:-
ket uppgår till den högst betydliga propertionen af
inemot 55 procent. Denna skilnad emellan farty-
gens och lästetalens proportionella tillväxt antyder,
att det företrädesvis varit större fartyg, som vunnit
ökad sysselsättning på Stora Britannin, och ehuru det
förhållandet ensamt synes gifva vid handen, att denj
svenska skeppsfarten på detta land har för sin till-
växt på sednare åren att i första rummet tacka upp-!
häfvandet af de gamla brittiska navigationslagarne,
så finnes det emellertid för bestyrkandet af denna
sats närmare och pätagliga bevis, i jemförelsen mel-
lan antalet och lästetalet af de svenska fartyg som
under de sista fem ären ankommo till Stora Britan-
nien och Irland frän Sverige direkte, och af dem
som ankommo från främmande orter under samma
tid, bland hvilka sednare den hufvudsakliga tillväxten
vill befinnas, ty under det de är 1852 från Sverige
ankomne fartyg utgjorde 400, med en sammanlagd
drägtighet ef 29,673,10 läster och under de fyra:
1848: 18
Far- Far-
tyg Läster
Frän Norge till London . . 202 26663!, 146:
Sverige dito . . 127 18628!, 131.
dito uthamnarne . 143 12397 131
Norge dito . 638 34339 621
utrikes orter till Eagland 74 5385 92
Summa 11184 97413 1121t
Analyseras denna tabell, så visar det sig att årliga
m-deltalet af de norska fartyg, som under de näst-
föregående fyra ären besökte England från alla trak-
ter, utgjorde 1,396 om 118,407 kommersläster sam-
mr-nlagda drägtighet, och att 1852 ärs skeppsfart sö-
lunda med 623 fartyg och 52,766 kommersläster, eller
föga mindre än 59 proceat. öfverstiger, detia medel
tal. Afskiljer man häraf dem som under samma tid,