många af partiets ledamöter, som äro verkligen frisinnade, men hittills låtit blindt leda sig af de lycksökande och i ministerens sold gäende cheferna. Om nu också den i Oktober sammanträdande riksdagen skulle god: sänna detta revideringsförslag, så måste, enigt grundlagens 100, båda thingen upplösas och nya allmänna val försiggå, samt förslaget ånyo framlöggas för den nyvalda riksdagen. Vi boppas, att under denna tid folkets opinion skall kunna tydligt uttala sig och att den I sådan hindelse nyvalda riksdagen väl skall akta sig att hjelpa till att mörda sig sjelf och afhända Danmark dess grundlagsenliga frioch rättigheter, för att göra dem alideles beroende ai en författning, sora dikteras af godtycket, och som derföre äfven godtyckligt kan revideras och omstöpas, efter impulser från Frankfurt och andra håll. — Berlingske Tidende, meddelar nu de depegcher, som geheimerådet Bluhme till sednaste riksdag hade insamlat från de makter, som undertecknat Londonertraktaten, för att visa riksdagen att ett obetingadt antagande af det kungliga budskapet om arfföljden vore föreskrifvet af den europeiska nödvändigheten, och hvarigenom detta budskep också erböll den för dess antagande nödiga majoritet. Man finner uti denna depeschsamling äfven en skrifvelse från svenska utrikesministern friberre Stjerneld till svenska ministern i Köpenhamn friherre Lagerheim, af den 24 Maj detta år. Den är ganska fint och försigtigt affattad, uttalar visserligen svenska regeringens bifall åt den danska regeringens politik och dess önskan att budskapet, då det haft absolut majoritet för sig och således borde öfverensstämma med danska folkets önskningar, måtte lyckligen kunna på grundlagsenlig väg genomdrifvas; men i afseende på sjelfva hufvudsaken, den rätta tydningen af Londonertraktaten, uttalar den sig undvikande: Hvad den i London den 8 Maj förlidet är afslutade traktat angär, så är det intet tvifvel om att denna högtidliga akt — som är ingången mellan de regeringar, som äro mest intresserade i upprätthällandet af den danska monarkiens integritet och af der europeiska jemnvigten, som är en följd deraf — ju mäste bringas till utförande. Det tillkommer ej 03s ensidigt att utiala oss angående den betydelse som vör läggas deri och om den danska regeringen hade haft den minsta betänklighet i sädant hänseende, så skulle den icke ha underlåtit att vända sig till de intresserade makterna, för att gemensamt mad dem se -tviflet löst. Skulle en sådan händelse inträffa, s3 skulle den utan tvifvel också i framtiden välja ett dylikt sätt att gå till väga; men vi hysa det hopp, att detta skall bli öfverflödigt och att det danska folket skall föredraga att sjelf ordna denna sak, utan att de undertecknande makterna uppfordras till att tillkännagifva sin mening. Då man vet att den omtalade majoriteten hufvudsakligen endast stödde sig i denna fråga icke på några från folkets opinion och en inre nödvändighet hemtade grunder, utan på det yttre tvånget, som ej borde trotsas, så torde man lätt under de vackert lagda fraserna kunna finna en viss förebråelse öfver att danska regeringen ej förfrågat sig hos de i Londonertraktaten deltagande makterna kollektivt, isynenrhet som man äfven känner och den svenska regeringen naturligtvis äfven har sig bekant att danska ministeren härutinnan långt ifrån var enig, att ganska allvarsamma abetänkligheter, uttalade sig inom densamma och af flera ministeren och kronan mycket nära stående höga embetsmäa och funktionärer. Att oppositionens farhågor för de ryska regervationerna ej varit så alldeles ogrundade, bevisar följande strof i hr Nesselrodes bref, bvarigenom han bekräftar oppositionens räsonnement härom, under det han bemöter det med ett hån: Prins Christians af Gläcksborgs mansstams utdöende kan visserligen återkalla till lif de eventuella rät tigheter som H. M. Kejsaren afsagt sig till förmån för H..H. Men det konuogon af Danmark uttryck ligen förbehållna initiativet och de andra stora makternas deltagande i afseende pä de kombinationer sor i påkomraande händelse vore af nöden, skulle de ej redan nu för de danska patrioterna innehälla reela garantier mot äregiriga planer, som blott existera ; deras egen inbillningskraft! — Svenska Tidningen meddelar i dag, at! H. M. Konungen, som fortfarande vistas på Tullgarn, ej inkommer till hufvudstaden förr än i början af nästa vecka. —tlV — Rörande kolerans utbrott i Ystad ha i dag ingått följande underrättelser: Uti rapport af den 25 dennes från landsnöfdingen i Malmöhus län till civildepartementet meddelas enahanda uppgifter om två Ystad inträffade dödsfall af kolera som de . går erhållna, I sammanhang härmed har andshöfdingen äfven inberättat, att han dels efter kolerafarsotens utbrott i köpenhamn utärdat kungörelse angående ordnandetaf sundnetsnämnder m. m., och beordrat vederbörande provincialläkare att visitera apothekeno nom länet samt tillse att nödige medikamenaw inka måtta falag I händalas kaAtnoran akne