några typiska qvarlefvor af de gamla Kelterne.
Det kan hända att äfven jag gjort mig skyls
dig till nära nog enahanda löje, som: ätföljer
denna reseberättande engelsman. Men jag be-
dyrar ärligt-ochvuppriktigt attjag aldrig. med
afsigt reproducerat-någon- falsk uppgift i mina
bref; om wådana deri fisnas (och jag tviflar
ingalunda derpå); så niåste man ursäkta derb,
i betraktande af de knappa och föga gynn-
samma -tidsomständigheter hvsrunder de -till-
korbmit. Jag har tänkt mig vid deras ned-
skrifvande sitta och samtala med de: ls
skade i hemmet; meddela dem i korta
konstlösa tåflor hvad jag sett och känt,
och om mina skildripgar på nögot håll bi-
dragit att roa bort någon stund, om de -or-
sakst attiman följt oss: på vår färd långt från
hemrået, att man fästst mera uppmärksamhet
vid gången af Eugenies resa, då skola mina
ifrigaste önskningar vara uppfyllda, ingenting
grumla dettjufva.medvetandetatt hafva gladt
mina vänner. Farväl!
Slut