Itiongcorpsen skulle till förmån för Turkiet ut-
göra en motvigt mot Rysslands fordringar.
Enligt en af Morning Herald publicerad te-
legrafdepesch från Wien hade franska och en-
gelska regeringarne begärt förklaringar af ö-
sterrikiska kabinettet öfver truppkoncentratio-
nen vid Peterwardein och erhållit det svar,
att denna åtgärd vore af en rent defensiv
natur.
Den vesteuropeiska pressen sysselsätter sig if-
rigt med Nesselrodes sista cirkulärdepesch.
Franska Monitören meddelar nu omsider cir-
kuläret af den 11 Juni och tillika franska ut-
rikesministerns svar derpå. Han ledsagar dessa
aktstycken med följande enkla ord: Vi tro
oss böra offentliggöra grefve Nesselrodes cir-
kulärskrifvelse af den 11 Juni till Rysslands
representanter i utlandet, äfvensom kejsarens
cirkulärskrifvelse till sina agenter rörande
samama ämne,. Nesselrodes sista cirkulärnot
omtalar Monitören endast efter Times, hvars
artikel i ämnet den aftrycker i sin halfoffici-
ella afdelning. Pays, uppträder numera lika
försigtigt som Moniteuren. — Constitutionel
2 Må
midja
deremot talar ur mycket krigisk ton; den ta-l
lar om den heliga mission, som ryska kejsa-
ren vill tillägga sig, oaktadt grekerna i Tur-
kiet alls icke begärt och i hög grad fruktal
hans intervention. Grekiska religionen är blott
en mask för samma eröfringslystna politik,
som Ryssland följde vid Polens delning. Om
Turkiet nu blir ett annat Polen, så skola vi
snart få ett tredje, nemligen Tysklands. —
Sigcle, finner att frågan genom den sednaste
ryska cirkulärdepeschen inträdt i en ny phas.
Den orientaliska frågan var nedlagd i hän-
derna på ambassadörerna i Konstantinopel.
Den sista cirkulärnoten bringar den åter till
regeringarne. Hvad än hrr de la Cour och
Redcliffe kan ha afgjordt, så fordrar dock na-
tionaläran, som är dyrbarare än freden, att
lösningen nu utgår från Paris och London.
Förolämpningen har sträckt sig dit, derifrån
måste derföre fordran om satisfaktion utgå. —
.Univers, uttrycker sin häpnad deröfver, att
det ännu finnes tidningar som tro på freden.
DANMARKE.
Förslaget om jernvägen genom Jylland var
den 14 första gången före i Landsthinget.
Efter någon diskussion antogs enhälligt att
förslaget skulle öfvergå till andra behandlin-
gen och att denna skulle ske så snart som
möjligt, på det lagen kunde bli färdig under
denna session.
Bland mera bekanta personer som aflidit i
koleran finner man följande läkare: konferens-
rådet Whithusen och etatsrådet Thal, justitie-
rådet Hjorth, dr Schwartzkopff och med. kan-
didaterne Ohlsen-Bagge och Lunding.
Elektriska telegraflinien Helsingör—Rensborg
är nu i det närmaste fullbordad. Man höll d.
15 på att nedlägga telegraftråden genom sta-
den Rensborg. :
FRANERIEE.
Municipalkommissionen i Paris har voterat
300,000 fr. för högtidligheterna den 15 Aug.,
Napoleong dödsdag.
Ett rykte förmäler att kejsarinnan åter be-
finner gig i intressanta omständigheter.
Independence Belge för den 17 meddelar
tag DD mm Hrm
-
in extenso det svar som Drouin de Lhbuys, il:
form af cirkuiär till de franska sändebuden-
vid de utländska hofven, afgifvit på grefve
Nesselrodes sista cirkulär af den 2 Juli. Det
är allt igenom affattadt med mycken fasthet,
ja man kan nästan säga skärpa. Vi meddela
derur följande utdrag:
Den engelska och franska sjömaktens närvaro utan-
för Dardanellerna stär för öfrigt på intet sätt i strid
med gällande traktater. Wallachiets och Mollaus be-
sättande utgör deremot en uppenbar kränkning af dessa
traktater. Traktaten i Adrianopel, som tastställer vil-
koren för det ryska protektoratet, bestämmer äfven
det fall i hvilket det skulle vara Ryssland tillätet att
intervenera i furstendömena: deita fall inträder om
farstendömenas privilegier af Turkiet blefve missak
tade,
År 1848, då furstendömena af ryssarne ockupera-
des, voro de hemsökte af revolutionär rörelse, rom
hotade på samma gäng deras egem, den suveräna
maktens och skyddsmaktens säkerhet. Genom för-
draget i Balta Liman kar slutligen blifvit stadgadt,
att om dylika tilldragelser inom förloppet af sju år
skulle förnyas, sä skulle Ryssland och Turkiet ge-
mensamt vidtaga de ätgärder som kunde finnas lämp-
ligast för ordningens återställande.
Äro väl Moldaus och Walischiets rättigheter ho-
tade? Hafva revolutionära rörelser utbrutit inom de-
ras område? Klara fakta gifva det svar, att för ögon-
blicket icke finnes nägon anledning, hvarken att til-
lämpa traktaten i Adrianopel eller fördraget i Balta
Liman.
Med hvad rätt hafva de ryska trupperna öfver-
skridit Pruth? Om icke med krigets rätt, ett krig,
som, jag tillstår det, hvars rätta namn man icke vill
uttala, men som grundar sig på en ny princip, frukt.
sam på olycksbringande följder, och hvilken man för-
vånas att se tillämpad för första gången af en makt,
som- i så hög grad gjort konserverandet af den euro
peiska ordningen till sin uppgift som Ryssland, och
hvilken gär ut på ingentiog mindre än de svagare
ataternas undertryckande af sina starkare grannar un-
der full fred.
vandet af en sädan lära, och isyonerhet har Porten
af de tvenne provinser, som, hurudan deras speciella
organisation än må vara, likväl utgöra en integre-
rande del af dess rike. MHvyarken Porten eller de
makter som kunde komma den till hjelp skulle följ-
aktigen kränka fördraget af den 13 Juli 1841 om de
förklarade Dardanvellernas och Bosphorens sund öppna
för de franska och engelska eskadrarne. Hens Maj:ts
regering står fast vid sin åsigt i detta afseende, och
ehuru hon icke anser densamma förhindra försöken
att söka utfinna ett verksamt medel till försoning
mellan Ryssland och Turkiet, så har jag dock anmo-
dat general Castelbajac alt meddela grefve Nesselrode
kännedom om vär uppfattning af förhällandena och
att gifva honom del af dennadepesch. ;
Detta dokument var ännu icke vid - sista
postens afgång affentliggjordt i Paris, der det
atan tvitvel är egnadt att väcka stort upp-
seende.
ENGLAND.
I underhusets sista session den 15 dennes
fortsattes kommitttöfverläggningen angående
billen för reglering af kofterdiväsendet, och
dess flesta paragrafer antogos utan diskussion.
På en fråga af sir G. Grey, förklarade lord
J. Russell att hän i nästa session ämnade
väcka ett förslag för attlämpa parlamentseden
after de närvarande toleranta sedernas fordrin-
zar, och göra det möjligt för Judarna att in-
tasa sitt säte i parlamentet. Hr Miles frågade
Verldens allmänna intresse motsätter sig medgit-l:
obestridlig rätt att se en krigshandling uti besättandet
55
2