Brobyggnaden öfver Norrström.
(Genmäle på herr kaptenen och ridd. Baltz
Cronstrands artiklar i Aftonbladet n:s 5(
och 51.)
Dettta genmäle kommer, kanske nog sent och sy:
nes mähända öfverflödigt, sedan det Cronstrandska
broförslaget blifvit alldeles förkastadt. Men dä kapt.
C., till stöd för sina äsigter, äberopat grefve Nico-
Tdemus Tessin såsom en hög autoritet, hvars för 150
lär sedan gjorda utkast till brobyggnader öfver Norr
ström borde ännu betraktas såsom det enda lämpliga,
Joch då kaptenen, under egiden af detta frejdade
namn, tillåtit sig svära förnärmelser emot reservan
terna i f. d. brobyggnadskommitteen, hafva vi anset
det ieke vara ur vägen att nägot belysa de uppgifter
kaptenen meddelat, utan annan afsigt än att hem-
bära en gärd ät sanningen. Skulle kaptenen deraf
Ifinga sig särad, är det icke värt fel. — Till sam-
lande at tillförlitliga bistoriska data bar fordrats
Ibäde tid och forskning; vi hafva icke velat blottställa
loss för herr C:s med en viss habilitet förda, skarpt
advokatoriska penna, utan att vara beredde på at!
Imöta äfven de inkast som torde försökas emot väl
framställning. Detta är skälet till dröjsmålet.
Vi förutskicka, den anmärkningen, att det alldeles
icke-är gifvet, att hvad som för halftannat århun-
drade sedan möjligen befunnits förträffligt, äfven mä-
ste vara det under nuvarande förhällanden; ty under
en så lång tidrymd kunna sådana förändringar hafva
egt rum, ått om det då förträffliga nu skulle tilläm-
pas, uppkomme mähända ett alldeles motsatt resultat.
Det blifvande mäste i allmänhet grunda sig på och
jemka sig efter det varande.
Tessin var onekligen ett stort snille; men vid upp
görandet af sina byggnadsplaner fästade han föga
afseende på hufvudstadens behof. Konungaborgen var
den medelpunkt uti och omkring hvilken all glans
och härlighet borde samlas. Sådan var den innersta
grundtankan uti Tessins storartade planer, från hvilka
kapt. C. velat lösrycka en enda liten flik, vare sig
af förkärlek för en hos honom sjelf uppsprungen ide,
hvilken han ville omgifva med skimret frän den glo-
ria som omsträlade ett odödligt namn, eller må
hända af oförmäga att klart genomskäda ett stort
snilles vidtomfattande planer. Hvad som emellertid
ligger herr C. mest till last, är att han på ett an-
spräksfullt och föga ridderligt sätt begagnat Tessins
namn säsom ett försvarsvapen för sig sjelf, och ett
anfallsvapen emot reservanterna; samt derigenom van-
helgat detta namn.
Kaptenen yttrar om reservanterne: De fruktade
det ljus, som glansen af ett för: Stockholms skönhet
odödligt namn fortfar att sprida ..... De fruktade
Nicodemus Tessin, och tillägger: jag eger Tessins
egen planritning. ..... hvilken innehäller icke alle-
nast den nu föreslagne bron, utan ock den nuvarande
Norrbro, alldeles på håret der den nu ligger; ......
Alltså mina herrar, följen nu eder egen uppmaning
och tillåten eder icke att håna Tessins symmetriska
tanke med en half tillämpning af hans endast i sin hel-
het vackra förslag... Den ena hälften äterstär nemli-
gen ännu, äfvensom hänet, intill dess vi byggt den
ou föreslagna bron, som just är andra hälften af den
der Tessins tanker,
Sädan är inledningen till de skäl kaptenen för-
sökt att finna och framlägga för Tessins plan. Ef
ter en granskning af dessa skäl :skola äfven vi för-
söka framlägga Tessins plan, de sannolika skälen der-
för och anledningarne till den. förmodan att Tessin
sjelf frängätt densamma.
Kapten Cronstrand anförer:
Tessin hade troligen, innan ban föreslog en bro
från Drottninggatan till Mynttorget, gjort sig besvär
att betrakta Stockholms. plankarta. Han hade dä
sett .... att Drottninggatan är den vackraste och
med sin fortsättning i Norrtullsgatan den längsta samt
folkrikaste af hufvudstadens gator..-Han hade vidare
af samma - plankarta: sett... att. Stadssmedjegatan
med sin förlängning i Vesterlänggatan, är den här
mest besökta väg .... När nu.... så fans aldrig
ett behof af bro bestämdare uttäladt än hår,:...
och tydligt synes säledes att Tessin borde;säsom han
gjort, bestämma sig för en broidenna riktningr....
Försigtigtvis har redan i början ordet troligen blif-
vit inflickadt, bvilket ord verkligen var af högsta behof
päkalladt, enär det är ganskaosäkert huruvida Tessin
ens, haft tillgöng tillnägen Stockholms plankarta, hvaraf
ham kunnat se allt det han förmenas hafva sett. Sjelf
egde han visserligen en gammal planritning öfver sta-
den; souw sedan tillhörde borgmästaren Adlercrantz
och. ännu finnes: i enskildt förvär; :men denna anses
vara äldre an 1527, då Dröttninggatan icke fans till;
och af de fyra gamla kartor, som finnas på stadsin
geniörskontoret, är en upprättad före 1750, en utan
ärtal och tecknad författare, en endast öfver staden
inom broarne och slutligea den af stadsingeniören
Tilldeus är ;1733 utgifne, den första som blifvit stuc
ken i koppar. På Tessins tid var ej heller Drott-
ninggaltan sä särdeles bebygd och kunde visserligen
icke räknas till de vackräste och folkrikaste i hufvud-
staden; en del hus sköto framom hvarandra till nära
midten af gatan. 1) Ända till päl640-talet var Norr-
), eller Uplands-tullporten, vid Barnhuset; den blef
edan flera gänger utflyttad. Norrtullsgåtan var blott
n landsväg. — Vända vi oss nu mot staden, är väl
1) Ännu finnas källrar som sträcka sig fram wunder
Drottninggatan. Dä Gustaf Adolfs bildstod värti-
den 1791 skulle framforslas, mäste ett källarehvalf
i hörnet vid Karduansmakaregränden understöttas
med stolpar och spännare.