ZTOCKHOLE, den 16 Juli.
Gårdagens officiella tidning meddelade i
sin helhet Kongl. Maj:ts kungörelse af d. 13
i dennna månad angående bränvinsbränningens
inställande under fyra månader af nästa vinter
och vår; och då äfven vi i går ordagrannt
upptogo sjelfva beslutet, återstår nu endast
att tillägga, det Kongl. Maj:t, efter inhem-
tande af samtlige länsstyrelsergas yttranden
om årsväxtens beskaffenhet och utsigten för
innevarande års sädesskörd, funnit denna ut-
omordentliga åtgärd till afböjande af en el-
jest för brödfödan i landet möjligen upp-
kommande spanmålsbrist desto mera af be-
hofvet påkallad, som betydligen stegrade sä-
despriser synas bevittna saknaden af span-
målsförråd här i riket från föregående år och
årsväxten jemväl i andra sädesproducerande
länder veterligen lidit af missgynnande vä-
derlek.
Vid betraktande af den agitation mot brän-
vinsbränningen, som under sednare tiden ailt
mer och mer vunnit utbredning, kan man icke
betvifla att den åtgärd regeringen nu vidtagit
i afsigt att under nästa termin minska brän-
vinstillverkningen och derigenom om möjligt
göra de knappa tillgångar på inhemsk span-
mål, som den växande grödan kommer att
lemna, tillräckliga till brödfödan i landet, i
allmänhet skall mottagas med belåtenhet. Våra
äsigter om undantagslagar och regeringens in-
gripande i den enskilda industrien, som, obe-
räknadt de förluster för enskilda och den
rubbning och osäkerhet i handeln de med-
föra, nästan aldrig ledt till den verkan man
äsyftat, äro våra läsare väl bekanta. Ingen
kan högre än vi önska att en gräns snart
måtte sättas mot den omåttliga bränvinstill-
verkningen, men vi tro att öfvergången bör
ske på naturlig väg. Vi erinra oss att då
regeringen sista gången, under Januari och
Februari månader år 1839, förbjöd bränvins-
bränningen, detta icke föranledde någon minsk-
ning i tillverkningen, utan tvärtom hade till
följd ett motsatt resultat. Det är väl sannt
att förbudet nu gäller fyra månader af termi-
nen, hvarigenom tillverkningen bör blifva be-
tydligt mindre än vanligt, men man får dock
icke förbigze att de sednare årens uppfinningar
gjort det möjligt att på ångbrännerierna, hvilka
alla tillkommit sedan 1839, drifva afverknin-
gen till det yttersta.
Men om vi i allmänhet finna undantagsla-
gar äfventyrliga, måste vi dock medgifva att
regeringen icke vid något föregående tillfälle
haft större anledning att inskränka bränvins-
bränningen, förutsatt att detta ändamål vinnes.
Under det att tillgången på bränvin är riklig,
har just inom de mest bränvinsproducerande
orterne, hvilka på samma gång producera den
mesta säden,-bristen på spanmål under som-
maren varit så stor, att man mångenstädes i
gödra orterne till utomordentligt höga priser
såsom 20 å 21 rdr pr tunna snart sagdt må-
ste tigga sig till några tunnor råg och det
uppgifves att arbetsfolk på några ställen i
Skäne flere dagar varit i saknad af bröd. Den
naturliga följden af öfverflödet å det ena och
bristen på det andra skall föranleda och nä-
stan tvinga arbetsfolket till ett omåttligt brän-
vinssupande. Utsigterna för den nya skörden
i landet äro, såsom man af landshöfdingarnes
berättelser erfarit, mycket nedslående och från
främmande länder låta underrättelserna icke
heller hoppas på annat än höga sädespriser. O
bränvinsbränningen i nästa termin fått ohej-
dad fortfara, hade bristen på spanmål nästa
vår och sommar sannolikt blifvit ännu större,
helst tillverkningen eljest skulle hafva drifvits
med större ifver än någonsin, emedan sanno-
likheten af en hög bränvinsskatt genom den
förändrade bränviaslagstiftning, som vid nästa
riksdag kan förväntas, innefattat den störste
äggelse att, medan skatten vore så godt som
ingen, tillverka den största möjliga qvantitet
uf bränvin, hvarå priset naturligtvis skulle
ökas med det belopp, hvartill den nya skat-
ten kan komma att bestämmas.
Att regeringen vid detta tillfälle i så god
tid fattat och utfärdat sitt besluti denna fråga,
anse vi för en fördel, emedan de landtbrukare,
som hafva sin hushållning ställd på bränvins-
bränning, nu hafva tillräckligt rådrum att för
nästa vinter rätta sig derefter, hvarförutan de
ruinerande spekulationer som, i händelse be-
slutet blifvit längre uppskjutet, under tiden
icke uteblifvit, nu kunnat förebyggas. Huru-
vida icke å andra sidan den olägenhet kan
följa af det tidiga beslutet, att brännerier som
blifvit nedlagda komma att åter upptagas är
en annan fråga. Vi kunna dock icke före-
ställa oss att många af dem som öfvergifvit
den under sednare tiden föga lönande brän-
vinstillverkningen, skola blott under en så oviss
förhoppning på vinst och i afbidan på en med
1854 inträdande ny bränvinslagstiftning, ånyo
slå sig påen industri, emot hvilken allmänna
meningen så högt uttalat sig.
— Vi meddela i dag fortsättningen och slu-
tet af de i går började utdragen ur mr Ubi-
cinis artikel om grekiska befolkningen i Tur-
kiet.
Emellertid bör man icke heller öfverdrifva
vigten af denna rörelse. . Grekerna ha blic-
karne vända mot Ryssland, men de skola icke
gå detta land något endå steg till mötes. För-
hiten er icke på deras ord. De hafva en resk
tunga, men en trög hand. Då man hör dem
vid alla tillfällen påminna om sina förfäders
bragder och utbreda sig iskymford och klago-