DAGENS HÅFDER,
; (PRENUMERATIONS ANMÄLAN)
Utgifvaren af denna nya tidskrift har anmodat undertecknad att anmäla densamma inför allmänheten.
n Jag gör detta så mycket hellre, som jag verkligen, att dömma efter egen erfarenhet, tror att företsget
-Ibör kunna komma rätt mängen läsare väl till pass. Emellertid, då saken — så vidt jag känner — är
e Jätminstone här i landet ny i sitt slag, så torde vara nödvändigt att nägot utförligare redogöra för tidskrif-
1 ltens plan och ändamål.
Utan att vara mer än lofligt begifven på tidningsläsande — en sak, som man nägon gång seit urarta
till en verkligen skadlig öfverdrift — så mäste man likväl erkänns, att publiciteten utgör ett af vär tid:
allrastörsta, företräden. Man må, huru mycket man behagar, ogilla de äsigter, som af det ena eller an-
a dra publicistiska organet förfåktas, eller det sätt hvarpä detta sker; man mä klaga huru mycket som helst,
-Joch med huru mycket skäl som helst, öfver tidningspressens möjliga missbruk, sä — läser man likväl tid
- Jniogarna rätt gerna; och man skulle finna sig rätt illa vid att sakna dem. Att så fort och så lätt, som
j jnu för tiden sker, kunna erhälla känvedom om hvad som tilldrager sig i verlden, vare sig att detta är a
- Imera uteslutande betydelse för det allmänna eller tilläfventyrs af vigt för enskilta intressen, detta är en
e I förmän, för hvilken vi hafva, jemte vär tids förbättrade kommunikationsanstalter, tidningspressen att tacka;
:loch det är sannerligen en förmån, som man icke kan för högt uppskatta. Om man äfven helt och hället
afsåge från den oftcatliga diskessionen, så mäste likväl fakta intressera. Men ser man saken ur denna syn-
punkt, sä skall raan äfven lätt inse, huru iden till en tidskrift af sädant syfte, som den närvarande, kun-
nat uppkomma. f
Den som af en eller annan orsak — resor, sjukdom m. m. — varit hindrad att under någon längre
sleller kortare tiderymd läsa tidningarne, har säkerligen — utan att dertöre behöfva vara ifrigare tidningslä
nsare än folk i allmänhet är — rönt obehag af utt sålunda, om jag så får säga, hafva kommit på efter-
el kälken med dagens historia. Mången intressant, till och med möjligen stor tilldragelse, inom eller utom
e fäderneslandet, kan hafva timat, utan att han förr än längt efteråt och af händelse får kännedom derom ;
-Imängen för honom säsom enskilt person vigtig nyhet har halkat obemärkt förbi. — Att nu, under sädant
3 förhällande, tilläfventyrs på en gärg genomgå en längre följd af tidningsblad, för att äterställa det förlo-
lrade sammanbanget, är ett arbete, frän hvilket jag ätminstome för min del alltid funnit mig afskräckt; —
,sjelfva formatet af de stora tidningarna är tillräckligt afskräckande. De innebällsförteckningar, hvilka uti
dessa blad för hvarje vecka meddelas, äro icke heller och kunna, enligt sakens natur, icke vara tillfreds-
ställande. Det är nemligen under omförmälte förhållande icke fråga om att få veta innehållet af tidnin-
, garna, utan af händelserna; och när man således i de nämnda innehällsförteckningarna får läsa t. ex, ut-
a Irikes nyheters eller landsortsnyheter, o. s. v., men icke får nägon uppgift på hvaruti dessa nyheter egent
slligen bestä, så är man dermed föga bjelpt.
e Men icke nog härmed. Äfven den som aldrig så ordentligt hvarje dag läser sin tidning, skall icke kunna und-
-18ä att förbise månget faktum, som, ifall det blifvit observeradt, nödvändigt mäst intressera. Sjelfva mängden af
saker af den mest olikartade beskaffenhet — vigtiga och ovigtiga om hvarandra — som innehällas i endaglig tid-
ning, gör det alltför lätt att halka öfver nägot. Dessutom är det klart — hvad äfven erfarenheten visar — att en
t tidning, som har till uppgift att följa händelsernas gäng dag ifrån deg, nödvändigt mäste komma attupp-
taga, ej endast hvad som verkligen timat, utan äfven blotta gissningar, rykten o. s. v., hvilket allt gör,
att man mängen gång nästan tappar bort eller fåster mindre uppmärksamhet vid sjelfva faktum, när det
. Jomsider inträffar. Dessa taflor, som rullas upp i de dagliga tidningarne, ehuru underhällande för äskäda-
ren och eburu Dyttiga för hvar och en, som rätt noggrannt vill följa med sin tid, hafva likväl till en viss
grad nägot syskontycke med dessa optiska skådespel, som äro kända under namn af dissolving views, der
äfvenledes den ena taflan oupphörligt följer efter den andra, och den efterföljande så smälter tillsammans
med gen föregäende, att man icke rätt hinner fixera em, förr än en annan redan framställer sig på duken
och det utan att man knappt märkt ölvergängen. På detta sätt fara händelserna liksom förbi vära ögon,
utan att vi någonsin få ro att rätt fästa dem i minnet och eftertanken; så att om man vid slutet af ett
kort tidskifte nog ville göra sig den frägan: hvad har under detta förflutna tidskifte tilldragit sig i verl-
den? så skulle man säkerligen komma i större föriägenhet, än man på förhand kunnat ana. Och likale-
des om det gäller att etter nägon tids förlopp erinra sig precisa tidepunkten, när den eller den händelsen
timat — det mä nu vara fräga om är, mänad eller dag, allt efter ämnets vigt och beskaffenhet — skall
man mången gåpg med förundran finna sig bättre bevandrad i sjelfva forntidens historia, än i historien om
de händelser man sjelf upplefvat. Mån befinner sig — för att taga en ny liknelse — i samma belägen-
het som en resande på jernvägen, som af sjelfva hastigheten, hvarmed han färdas fram, hindras från att se
de närmast belägna föremälen.
Det är klart, att de olägenheter, som här blifvit antydda, i väsentlig mån skulle kunna afbjelpas ge-
nom ett historiskt register eller repetitorium, som systematiskt, kort och Vitt öfverskådligt från tid till tid
framställde händelserna, och endast händelserna, under nägon längre eller kortare tiderymd; och det är ett
sädant registe-, med afseende hufvudsakligen på tilldragelserna inora fäderneslandet, som härmed anmäles
för publiken: Utgifraren har dermed visserligen närmast afsett samtidens behof; men jag tror för min del
att äfven en aflägsnare framtid skall kunna hemta mycken nytta af ett slikt kort och naket uppräknande
at fakta, Det är till slut dock fakta, som utgöra. kriterium för hvarje tidehvarfs fortgäng på civilisatio-
nens bana, och det är fakta, som skola döma oss inför efterverlden. För framtida ökas tror jag säle-
des, att ett allt framgent fortsatt register af ifrågavarande beskaffenhet skall kunna vara af rätt stor vigt,
bäde för mången direkt upplysning och ännu mer för de väckelser och anvisningar det gitver till fullstän-
digare undersökningar. Att, ur denna sednare synpunkt sedt, mycket kunde uteslutas, som det förstnämnda
Sndamälet likväl gör nödvändigt att inrycka, är klart; dock bör härvid ej förbises, att för ett tidehvarfs
karakteristik icke blott de stora händelserna äro af vigt och värde, utan äfven sädana, som, ehuru i sig
Tsjeltva obetydliga, likväl kunna tjena att sprida ljus öfver seder och förhällanden.
På grund af de orsaker, som nu angifvits, är det emellertid angeläget, att ett sådant slags register,
som här afses, icke affattas för en alltför läng tiderymd på en gäng; emedan man derigenom nödvändigt —
Jenär det blefve sä godt som en nödvändighet att afse från den närvarande tidens behof — skulle komma
Jatt utesluta alltför mycket. Genom erfarenhet tror utg. sig hafva funnit, att, hvad värt fådernesland be-
träffar, tiderymden at en mänad kanhända lämpar sig bättre än någon annan för en sådan rekapitulation.
Under denna tiderymd brukar det hvarken tilldraga sig sä mycket, att man ej, utan att behöfva utesluta
nägonting af äfven temligen underordnad vigt, kan inom en liten rymd nog redogöra derför; ej heller så
litet, att ju ej ett register kan komma i fråga. Då det emellertid skulle medföra oöfvervinneliga prak-
tiska svårigheter att strängt kronologiskt ordna sjelfva händelserna mänadsvis — bland annat derför att
man i mänga fall först långt sednare fär veta hvad som i nägon viss mänad tilldragit sig, Helst då fråga
är om aflägsnare orter — så har utg. i stället valt den utvägen att såsom månadens krönika anföra hvad som
Istår att hemta uti de i hufrudstaden i samma månad tillgängligblifna historiska källor; hvilket dessutom
har den fördelen med sig, att den som vill uti de allmänna tidningarna — hvilka naturligtvis fullständi-
gare upptaga det mesta af hvad här kommer att meddelas — söka en utförligare redogörelse samt den
förda diskussionen öfver något visst ämne, i fall han förut rädfrägar detta register, ätminstone ej behöfver
göra någon alltför läng och tröttsam undersökning för att finna hvad han önskar. . För att ännu ytterligare
befordra detta ändamäl, ämnar utg. vid en del vigtigare saker bifoga en hänvisning till de numror af de
mera allmänt lästa Stockholms-tidningarna, der en närmare redogörelse förekommer; sä t. ex. i fråga om
detaljerna af regeringsbeslut, statistiska uppgifter o. 8. V.
i I ändamäl att lätta öfversigten, komma de särskilta uppgifterna att ordnas efter ämnenas beskaffenhet;
dock har utg. ansett tjenligt att, till undvikande af alltför många titlar, inskränka sig till följande all-
I männa hufvudrubriker, usder hvardera af hvilka likväl äfvenledes ett så vidt möjligt systematiskt ordnande
af ämnena skall komma att äga rum.
1) Denna rubrik kommer att omfatta tvenne afdelningar, af hvilka den enx egnas ät allt som angår
religion och kyrka, presterskapets ställning, kyrkliga befordringar m. m.; den andra ät filantropiska ämnen,
säsom offentlig och enskild välgörenhet, fattigvärd, sparbanker, värden om- döfstumma och blinda, fader-
och moderlösa barn, sinnessvaga m. m.
2) Hit föres allt som afser den andliga odlingens utveckling och vilkor — med undantag af hvad som
bör under föregående rubrik, — säledes alla angelägenheter rörande högre och lägre undervisningsverk,
lärda och vittra sällskaper, vetenskap, komst och litteratur, slutligen äfven publicismen och, i sammanhang
dermed, tryckfriheten; ätvensom alla befordringar vid läroverken, ledamotskap i akademier m. m.
3) Under denna rubrik kommer redogörelsen för det industriella lifvets utveckling, således allt som
rörer jordbruk, bergsbruk, manufakturer, patentväsende, handel och sjöfart, förändringar inom konsulaterna
SR SY Hit föres allt som hörer till militärväsend
) Hit föres som hörer till mili ndet, timande förändringar inom armåens och flottans erga-
nisation och förvaltning, militärbefordringar m. m. SEN så h g
5) Denna rubrik kommer att omfatta hvad som angär allmänna politiska förhållanden, lagstiftnings-
och lagskipningsärenden, och civila administrativa åtgärder, hvilka ej kunna föras under nägon af de före-
gående rubrikerna, äfvensom civila befordringsärender, med inbegrepp äfven af läkarestaten, riksdagsman-
naval m. ms.
6) Under denna rubrik kommer att redogöras för meteorologiska och andra maturföreteelser af mera
ovanlig beskaftenhet, säsom jordstötar, eldkulor, äskfenomener, våldsamma stormar, — vidare, isarnes lägg-
ning och lossning, flyttfoglarnes ankomst och affärd m. m. äfvensom smittosamma sjukdomar bland djur
och menniskor. Alla dessa slags underrättelser skola för kommande forskare kunna blifva af värde, genom
att dels gifva många intressanta vinkar och hänvisningar, dels underlätta samlarens mödor.
S 7) Under ye bless rr ge i Rgrg ordning, en fullständig lista öfver i Stock-
olmstidningarne införde vigde oc le. Jag har tvekat att tillstyrka utg. upptagandet af dessa slags ny-
heter, ätminstone med den grad af fullständighet, som här nämnts ; en efter; det beräknade uiymnt
sida sta sä bar utg. beslutat sig för den sagda anordningen, genom hvilken han trott sig etterkomma
gens önskningar.
8) Hit töras Piandado inländska underrättelser, hvilka ej lämpligen kunna finna plats under någon af
de föregående rubrikerna.
9) Under denna sista rubrik upptagas slutligen utländska nyheter. I detta afseende kommer tills vidare icke
att meddelas mer än det allra allmännaste; men utg. har trott, att äfven detta lilla torde, säsom en nyttig
rekapitulation, ej vara ovälkommet för mängen läsare.
Slutligen, eburu egentligen blott såsom ett bihang till tidskriften, ämnar utg. att, allt efter som
utrymmet medgifver, meddela antingen nägom kortare uppsats rörande ett eller annat vetenskapligt sllmänt
ämne, eller ock statistiska uppgifter eller annan allmännyttig läsning.
Sädan är uppränningen af den tidskrift, som jag fått förtroendet att anmäla och som jag tror mig
kunna rekommendera, i första rummet hos hvar och en, som med mera allvar och uppmärksamhet följer
händelsernas gäng och för hvilken ett register af ifrägavarande beskaffenhet icke bör kunna vara utan in-
tresse, i andra rummet hos resande till sjös och länds, hvilka under längre eller kertare tider icke äro i
tillfälle att läsa de degliga tidningarna, vidare hos alla, som önska i en kort öfversigt se sammanförda
alla timande förändringar inom embetsmannapersonalen o. s. v., eller, med ett ord, hos alla vänner af fakta.
Det lärer icke väntas, att tidskriften skall, genast ifrån början kunna uppfylla alla fordringar i afseende på
fullständighet och systematisering; men jag är öfvertygad, och vägar gå i borgen för att utg. skall sam-
vetsgrant bemöda sig, ej blott att uppfylla sina ätagna förbindelser, utan äfven att vinna en allt större
fullkomlighet i utförandet af den uppgjorda planen. Stockholm i Juni 1853.
P. A. SILJESTRÖM.
Förf. af Resa i Förenta Staternav m. m.
Enligt den här ofvan benäget utvecklade plan kommer mänadsskriften DAGENS HÄFDER, som är
ämnad att vara ett sä vidt möjligt är, fullständigt repetitorium öfver dagens händelser, att utgifvas, ifrån
och med nästkommande Augusti mänad. Ett häfte, utgörande minst 1 tryckt ark fin stil i oktav, utgifves i
I början af hvarje mänad.
Ett profoummer kommer ofördröjligen att spridas på vanlig bokhandelsväg.
Å denna tidskrift kan prenumereras med 1 rår 16 sk. bko för helär, eller 40 sk. bko för halfår hos
redaktionen af DAGENS HÄFDER, Stockholm, då hvarje prenumerant med korsomslag erhäller sina håften
med omgäende posta samt för öfrigt i Stockholm på Atftonblads- och Dagligt Allabanda-Kontoren och i
landsorterna, med tillägg af postförvaltarearfrode, på postkontoren, hvarifrån prehumeratiopsmedlen torde
benäget insändas till Redaktionen af DAGENS HÄFDER, Stockholm.
ndertecknad, boende i huset M 2 Lill
Pon. eknad, boende i huset J4 2 Lillal FE, d, Brukssmeden J. 4. Ekmans
råd i Juridiska och administrativa affärer, kl. 1,, 9—1), 44 Borgesärer bebagade sammanträda O:asdagen d. 43 dennes,
bör fr ÅR en fettet