ie bm RR TR Arga a 260,000 man. Redan hade 40,000 frivilliga inställt sig. Enligt franska blad är stämningen i Konstantinopel mycket krigisk och sultanen skulle, enligt )Constitutionnel, icke kunnat gifva efter för Rysslands fordringar, om han ock. velat, Man försäkrar att Frankrike ej blott lemnat Porten ett betydligt antal gevär, utan äfven på Portens önskan att erhålla ett visst antal franska officerare, order blifvit gifna att i regementerna utvälja de officerare som äro lämpliga och villiga att mottaga befäl i turkiska armåen. Enligt ;Pays tillhandakomna underrättelser från Konstantinopel ha öfverbefälhafvarne för de turkiska armeåerna vid Rutschuk och Schumla, Mehemed Reschid Pascha och Omer Pascha, redan erhållit instruktioner för den händelse att fiendtligheterna. skulle utbryta. Turkiska flottan befann sig sedan den 16 i Svarta hafvet. Amerikanska fregatten Cumberland hade fått tillåtelse att åtfölja densamma. Dinerna vid Sulina bade blifvit förstörda, för att hindra insegling i Donaus (Enligt engelska blad har lord J. Russell i underhuset tillkännagifvit, att enligt en inkommen konsulatsrapport denna förstöring skett af naturliga -orsaker, utan någons förvållande.) Patrie påstår, efter bref från Konstantinopel, att persiska regeringen af Ryssland nu blifvit ansatt med några speciella reklamationer och att man trodde, det ryssarne skulle besätta staden Balfurch vid Kaspiska hafvet äfvensom kusten af Mazanderan. Samma blad innehåller: korrespondenser från Jassy af den 19 och 20 Juni, enligt hvilka ryssarnes dispositioner voro sådana, att de häntydde icke på en tillfällig ockupation af furstendömena, utan att de Xerstädes ärna slå sig ned för längre tid. Ryska ingeniörer och generalstabsofficerare ströfvade genom landet för att utse passande lägerplatser. De ryska agenterna söka på allt sätt lugna befolkningen. Sicle, hvilken som bekant står i förbindelse med turkiska ambassaden i Paris, meddelar följande -om Portens krigiska planer.ochl rustningar: Porten har aflåtit en not till representanterna för de fyra makter, som undertecknade fördraget af 1841, i hvilken den begär deras bistånd med vapenmakt i aånledning af Rysslands hotelser i dess ultimatum. Flottorna befinna sig redan i Besikaviken, der de vänta på den signal som kallar dem till Dardanellerna. Denna signal blirl ryssarnes intågande i Donaufurstendömena. I denna händelse öfvertager bulgariska armåen, 100,000 man stark, försvaret af Balkan och Donau, under det en arm6 på amiral. de la Susses flotta föres till Asiatiska kusten, för att samverka med insurgenterna i Kaukasus. Derefter skola engelska och franska flottorna tillintetgöra alla ryska hamnar vid Svarta hafvet.n Ur den artikel, i hvilken Journal de Constantinoples för den 19 omtalar förkastandet af det ryska ultimatum, meddela vi följande : Man vet, att den grefve v. Nesselrodes not, som af Portenfordrar antagandet af furst Menschikoffs ultimatum och som till utrikesministern öfverlemnades af hr Argyropulo, första dragoman vid ryska ambassaden, för den kejserliga regeringen fastställde ep termin af 8 dagar, inom hvilken svar borde afgifvas. Då denna termin sistlidne thorsdag var utgängen förfogade sig hr Argyropulo nämnde dag kl. 5 e. m. till Porten och efter en balf timmas samtal öfserlemnade honom Reschid Pascha Portens svar, som i de försonligaste, mest moderata och allvarliga ord uttryckte de vigtiga grunder, hemtade från omsorgen för rikets värdighet, rätt och suveräna oberoende, som gjorde det omöjligt för divanen att bifalla bofvets i Petersburg upprepade fordringar, och, såsom man försäkrar, yttras i detta svar, att d.t i ryska noten an tydda öfverskridandet af gränsen skulle sätta den kejserliga. regeringen iden obehagliga nödvändigheten att häri se en krigsförklaring. Till följe af detta svar har förste sekreteraren vid ryska missionen; hr Balabin, i förrgår afrest till Odessa, medtagande, såsom det försäkras ambassadens arkiver. Af hela den politiska personal, af hvilken ambassaden bestod, befinner sig: för närvarande blott hr Argyropulo i Konstantinopel. Ryska kansliet och den. embetsman, som har sig-anförtrodd omsorgen för handelsoch sjöfartsangelägenbeter, qvarstanna tills vidare i Konstantinopel. Denna omständighet berättigar oss att ej förlora alla förhoppningar derom att de politiska förBindelserna kunna äterknytas., (Derefter följa nägra artiga ord om kejsar Nicolai personliga karakter samt nägra försonliga betraktelser om möjligheten att kunna upprätthälla freden.) N FRANKRIEE. Man hade ännu vid sednaste underrättelsernas afgång från Paris icke der erhållit kunskap om Ryska kejsarens manifest om Donaufurstendömenas besättande, men de många rykten som eirkulerade derom att detta redan skett, och den mera krigiska ton som de halfofficiella bladen, synnerligen Constitutionnels, på de sista par dagarne antagit, hade redan betydligt skakat förtroendet till fredens upprätthållande, hvarpå kursens betydliga fallande på pariserbörsen bär det ojäfaktigaste bevis. Fonderna hade nemligen den 2 dennes nedgått, 4!, procents till 100,55, samt 3 procents till 74,90. På börsen cirkulerade den 2 dennes till och med det rycktet, att ryska sändebudet i Parig, hr v. Kiseleff, hade begärt sina pass, men man vederlade innan kort denna uppgift. Rörande betydelsen och följderna af Rysgarneg väntade inryckande i Donaufurstendömenå yttrar ;Constitutionnel: Vi hafva redan uttalat oss deröfver, att med hvilka former Donaufurstendömenas besättande än beklädes, så synes det oss knappast tänkbart, att icke hela verldens sunda menniskoförständ skall i denna ockupation se en, anfallshandling, och följaktligen en föranledning till beväpnad intervention från de nationers sida hvilka taga fördragen på allvar och anse förbindelsen att hålla dem säsom regeringarnes första ligt: v Men vi gå ännu längre ; det finnes, efter vår äsigt, ännu ett längt vigtigare motiv att på allt sätt göra ett slut på denna i Orienten och Occidenten af den ryska politiken framkallade agitation: det är nödvändigheten. att. förskaffa Skerbrukets, industriens och handelns intressen; i hela Europa det lugn och den trygghet, som utgöra första vilkoren för arbetet och folkens lif. Hvarje nation mäste hafva inrättat sig för de bäda tillständen krig och fred; men det ges ett tillständ, i hvilket ingen nation förmär att finna sig, det är den botande stridens och den beväpnade Rotelsens. ett tillständ som hvarken är fred eller krig. !