ie - bm RR TR Arga a
260,000 man. Redan hade 40,000 frivilliga
inställt sig. Enligt franska blad är stämnin-
gen i Konstantinopel mycket krigisk och sul-
tanen skulle, enligt )Constitutionnel, icke kun-
nat gifva efter för Rysslands fordringar, om
han ock. velat, Man försäkrar att Frankrike
ej blott lemnat Porten ett betydligt antal ge-
vär, utan äfven på Portens önskan att erhålla
ett visst antal franska officerare, order blifvit
gifna att i regementerna utvälja de officerare
som äro lämpliga och villiga att mottaga be-
fäl i turkiska armåen.
Enligt ;Pays tillhandakomna underrättelser
från Konstantinopel ha öfverbefälhafvarne för de
turkiska armeåerna vid Rutschuk och Schumla,
Mehemed Reschid Pascha och Omer Pascha,
redan erhållit instruktioner för den händelse
att fiendtligheterna. skulle utbryta. Turkiska
flottan befann sig sedan den 16 i Svarta haf-
vet. Amerikanska fregatten Cumberland hade
fått tillåtelse att åtfölja densamma. Dinerna
vid Sulina bade blifvit förstörda, för att hin-
dra insegling i Donaus (Enligt engelska blad
har lord J. Russell i underhuset tillkännagif-
vit, att enligt en inkommen konsulatsrapport
denna förstöring skett af naturliga -orsaker,
utan någons förvållande.)
Patrie påstår, efter bref från Konstantino-
pel, att persiska regeringen af Ryssland nu
blifvit ansatt med några speciella reklamatio-
ner och att man trodde, det ryssarne skulle
besätta staden Balfurch vid Kaspiska hafvet
äfvensom kusten af Mazanderan.
Samma blad innehåller: korrespondenser
från Jassy af den 19 och 20 Juni, enligt
hvilka ryssarnes dispositioner voro sådana,
att de häntydde icke på en tillfällig ockupa-
tion af furstendömena, utan att de Xerstädes
ärna slå sig ned för längre tid. Ryska inge-
niörer och generalstabsofficerare ströfvade ge-
nom landet för att utse passande lägerplatser.
De ryska agenterna söka på allt sätt lugna
befolkningen.
Sicle, hvilken som bekant står i förbin-
delse med turkiska ambassaden i Paris, med-
delar följande -om Portens krigiska planer.ochl
rustningar: Porten har aflåtit en not till repre-
sentanterna för de fyra makter, som under-
tecknade fördraget af 1841, i hvilken den be-
gär deras bistånd med vapenmakt i aån-
ledning af Rysslands hotelser i dess ultima-
tum. Flottorna befinna sig redan i Besika-
viken, der de vänta på den signal som kal-
lar dem till Dardanellerna. Denna signal blirl
ryssarnes intågande i Donaufurstendömena. I
denna händelse öfvertager bulgariska armåen,
100,000 man stark, försvaret af Balkan och
Donau, under det en arm6 på amiral. de la
Susses flotta föres till Asiatiska kusten, för
att samverka med insurgenterna i Kaukasus.
Derefter skola engelska och franska flottorna
tillintetgöra alla ryska hamnar vid Svarta haf-
vet.n
Ur den artikel, i hvilken Journal de Con-
stantinoples för den 19 omtalar förkastandet
af det ryska ultimatum, meddela vi följande :
Man vet, att den grefve v. Nesselrodes not, som
af Portenfordrar antagandet af furst Menschikoffs ul-
timatum och som till utrikesministern öfverlemnades
af hr Argyropulo, första dragoman vid ryska ambas-
saden, för den kejserliga regeringen fastställde ep
termin af 8 dagar, inom hvilken svar borde afgifvas.
Då denna termin sistlidne thorsdag var utgängen för-
fogade sig hr Argyropulo nämnde dag kl. 5 e. m.
till Porten och efter en balf timmas samtal öfserlem-
nade honom Reschid Pascha Portens svar, som i de
försonligaste, mest moderata och allvarliga ord ut-
tryckte de vigtiga grunder, hemtade från omsorgen
för rikets värdighet, rätt och suveräna oberoende, som
gjorde det omöjligt för divanen att bifalla bofvets i
Petersburg upprepade fordringar, och, såsom man för-
säkrar, yttras i detta svar, att d.t i ryska noten an
tydda öfverskridandet af gränsen skulle sätta den kej-
serliga. regeringen iden obehagliga nödvändigheten
att häri se en krigsförklaring. Till följe af detta
svar har förste sekreteraren vid ryska missionen; hr
Balabin, i förrgår afrest till Odessa, medtagande, så-
som det försäkras ambassadens arkiver. Af hela den
politiska personal, af hvilken ambassaden bestod, be-
finner sig: för närvarande blott hr Argyropulo i Kon-
stantinopel. Ryska kansliet och den. embetsman, som
har sig-anförtrodd omsorgen för handels- och sjöfarts-
angelägenbeter, qvarstanna tills vidare i Konstantino-
pel. Denna omständighet berättigar oss att ej för-
lora alla förhoppningar derom att de politiska för-
Bindelserna kunna äterknytas., (Derefter följa nägra
artiga ord om kejsar Nicolai personliga karakter samt
nägra försonliga betraktelser om möjligheten att kunna
upprätthälla freden.)
N FRANKRIEE.
Man hade ännu vid sednaste underrät-
telsernas afgång från Paris icke der erhål-
lit kunskap om Ryska kejsarens manifest om
Donaufurstendömenas besättande, men de
många rykten som eirkulerade derom att detta
redan skett, och den mera krigiska ton som de
halfofficiella bladen, synnerligen Constitution-
nels, på de sista par dagarne antagit, hade re-
dan betydligt skakat förtroendet till fredens
upprätthållande, hvarpå kursens betydliga fal-
lande på pariserbörsen bär det ojäfaktigaste
bevis. Fonderna hade nemligen den 2 den-
nes nedgått, 4!, procents till 100,55, samt
3 procents till 74,90.
På börsen cirkulerade den 2 dennes till och
med det rycktet, att ryska sändebudet i Pa-
rig, hr v. Kiseleff, hade begärt sina pass, men
man vederlade innan kort denna uppgift. -
Rörande betydelsen och följderna af Rys-
garneg väntade inryckande i Donaufurstendö-
menå yttrar ;Constitutionnel:
Vi hafva redan uttalat oss deröfver, att med hvilka
former Donaufurstendömenas besättande än beklä-
des, så synes det oss knappast tänkbart, att icke hela
verldens sunda menniskoförständ skall i denna ocku-
pation se en, anfallshandling, och följaktligen en för-
anledning till beväpnad intervention från de nationers
sida hvilka taga fördragen på allvar och anse för-
bindelsen att hålla dem säsom regeringarnes första
ligt:
v Men vi gå ännu längre ; det finnes, efter vår äsigt,
ännu ett längt vigtigare motiv att på allt sätt göra
ett slut på denna i Orienten och Occidenten af den
ryska politiken framkallade agitation: det är nödvän-
digheten. att. förskaffa Skerbrukets, industriens och
handelns intressen; i hela Europa det lugn och den
trygghet, som utgöra första vilkoren för arbetet och
folkens lif. Hvarje nation mäste hafva inrättat sig
för de bäda tillständen krig och fred; men det ges
ett tillständ, i hvilket ingen nation förmär att finna
sig, det är den botande stridens och den beväpnade
Rotelsens. ett tillständ som hvarken är fred eller krig. !