JCUa ar fICUal vallt DESOoRL ar Av spansKa
skepp, som intagit laddningar af fisk.
UTRIKES.
Vi ha i-dag erhållit utländska blad med
underrättelser från London af den 2, från Pa-
ris, Brissel och Berlin af den 3 samt från
Hamburg af den 4 dennes.
Öfverallt finner man uppmärksamheten nu
. högsta grad spänd på de orientaliska angelä-
genheterna.
Hamburgerbladen af den 4ha redan fått del
af det af oss å annat ställe i bladet införda
ryska manifestet af den 26 Juni; men de med-
dela derjemte en depesch till Berlins telegra-
fiska Correspondens-Bureau, hvilken äfven
återfinnes i Times, och gom förmäler att rys-
sarne redan den 25 Juni intågat i Jassy med
12,000 man, samt att Journal de Constanti-
nople, betecknar öfverskridandet af gränsen
såsom en krigsförklaring.
Morgontidningarne i Wien för den 2 den-
nes tala i en mycket fredlig ton, oaktadt de
taga för afgjordt att ryssarne redan hade in-
ryckt eller med det första skulle inrycka i
Donaufurstendömena och äfven omnämna en
förklaring af Porten, att den skulle anse detta
såsom en krigsförklaring. Österrikiska fält-
tygmästaren grefve Gyulay har afrest till Pe-
tersburg, ehuru, såzom man påstår, endast
för ait efter inbjudning bivista det stora lägret.
Augsb. Allg. Zeitung, meddelar. följande :
från sin välunderrättade, nästan halfofficiella
korrespondent i Wien: sEhuru man här icke
betviflade, att det ryska ultimatum skulle för-
kastas af Porten, så hade man. dock väntat att
få se ett motiveradt vägrande svar, i hvilket
man fästat uppmärksamhet på de uttryck i
Rysslands noter, som syntes divanen stötande,
och såluada bana en möjlighet till fredlig be-
medling. - Beklagligen är detta icke händel-
sen, och innehållet af Portens svar af den 17,
som här blef officielt bekant den 25, betager
oss nästan all förhoppning att denna differens
kan i godo biläggas. Det är, efter hvad man
nu finner, icke blott ordalydelsen af den ry-
ska noten, som väcker anstöt hos turkiska re-
geringen, utan den förkastar i sjelfva princi-
pen den garanti som Ryssland fordrar till
skydd för grekiska kyrkan i orienten, hvari-
genom först egentligen träder i dagen skillna-
den mellan den af Ryssland projekterade no-
ten och den som Porten vill sätta i stället.
Då nu Ryssland icke vill afvika från sin prin-
cip om en garanti för den orientaliska kyrkan,
så stå båda kabinetterna nu tvärt emot hvar-
andra och bemedlingsförsök synas numera nä-
stan omöjliga.n
. Österrikiska bladet Wanderer, meddelar föl-
jande från Konstantinopel erhållna framställ-
ning af de. sednaste händelsernas gång: Det
af herr Balabine till Reschid Pascha öfver-
lemnade af hr v. Nesselrode undertecknade
ultimatum blef föremål för en rådplägning i
divanens stora råd, till deltagande i hvilken
alla högre embetsmän och dignitärer kallades.
Efter lifliga debatter beslöts med stor majo-
ritet afsändandet af ett nekande svar, som i
det väsentliga öfverensstäramer med det som
lemnades furst Menachikoff. Resultatet af råd-
plägningarne meddelades sultanen, och denne
uppdrog åt utrikesministern att författa ett af-
slående svar till kabinettet i Petersburg. Då
br v. Nesselrode i slutet af sin not lägger
vigt uppå, att kejsar Nicolaus, för att upp-
rätthålla de vänskapliga förbindelserna med
Porten, skall göra allt hvad hans värdighet
tillåter, så har man äfven slutat den turkiska
svarsnoten med några dylika ord. De turkiska
statsmännens förhoppningar om bistånd från
franska och engelska regeringarne ha vunnit
ny styrka. ÅAngfartygen Caradoc och Chap-
tal bragte de vestliga makternas representan-
ter för Turkiet mycket gynnsamma instruk-
tioner, i hvilka såväl lord Redeliffe som hr de
la Cour erhöllo fullmakt att icke blott upp-
muntra turkiska regeringen till energiskt mot-
stånd mot de ryska fordringarne, utan i hän-
delse af en konflikt skydda Portens integritet.
med alla de medel som stå dem till buds.
Båda sjömakternas flottor äro redo att tillsam-
mans med den turkiska operera emot ryska
flottan på Svarta hafvet, och det goda förstån-
det mellan de båda vestliga makterna, äfven-
som deras afsigt att skydda Turkiet och till
hvarje pris upprätthålla status quo, äro satta
lutom all fråga. Reschid Pascha gör allt möj-
ligt, för att underhålla denna för Turkiet gynn-
samma stämning.,
Enligt Globes, korrespondent från Paris kan
man lita på det franska kabinettets fasthet i
Idenna sak. Fould skall vara den ende bland
Iministrarne, som för allvar tror på krig; men
lalla äro ense med kejsaren derom, att det
skulle vara en förderflig . politik att nu visa
Iden ringaste svaghet mot czaren. I en le-
-Idande artikel försäkrar Glober, att ryska kej-
Jsaren mycket misstager sig, om han fortfa-
Irande räknar på bristande enighet mellan Eng-.
land och Frankrike, och att vissa kontinentala
I makter visst skola få anledning att utträda ur
:Iden neutrala ställning de hittills iakttagit.
I Engelska tidningen the Press meddelar
följande: Nyheten att Porten förkastat ryska
lultimatum anlände till Petersburg den 24 Juni.
Ryska kejsaren afgaf genast personligen en
Iförklaring för Frankrikes och Englands sän-
Idebud i de mest energiska ordalag. Han sade
latt till och med förstörandet af hans flottor
licke skulle hindra honom att eröfra Turkiet
och förskaffa sig vederbörlig satisfaktion. Ry-
Iska armåeens fjerde division har fått order att
inrycka i Moldau. Ryssland har för ögon-
Iblicket 160,000 man vid Svarta hafvets stränder.
Från Konstantinopel skrifves i Triester
Zeit. att österrikiska och preussiska regerin-
Igarne förklarat sig neutrala, en underrättelse
.leom var Porten mycket välkommen. Turkiets
inbyggare af alla trösbekännelser intressera
sig för Portens sak. Grekerna inse, att de en-
dast tjena Ryssland till en förevändning för
att kunna rikta ett länge måttadt slag mot
Turkiet, hvarföre äfven antalet af rygsvän-
nerna blir allt mindre.