indskap eiler andra vyer 1 Finland, som xunnaj
örtjena uppmärksamhet.
KT
— Interimsbestyrelsen för Stockholms Re-
ormsällskap har hos redaktionen begärt rum
ör följande adress:
fill Stockholms Reformvänner.
Allmänna Reformsällskapets Bestyrelse
ar genom Cirkulär af den 1 Maj detta är
nbjudit, samtlige i riket bildade eller nu sig
ildande Reformföreningar,, att genom valde
mbuds deltaga i det
redje Allmännå Svenska Reformmötet,
som blifvit kalladt att sammanträda
Örebro, Måndagen den 27 Juni kl. 11 f. m.
I Cirkuläret (meddeladt i Aftonbladet, n:o
04, för måndagen den 9 Maj) framställas de
skäl som föranledt bestyrelsen att gamman-
alla mötet; äfvensom de åsigter bestyrelsen
ryser, angående Reformfrågans närvarande
ställning. .
Det är i anledning af denna inbjudning,
som man trott sig böra uppmana i hufvud-
staden varande vänner af en på Samfällda Val
yrundad Representationsreform, att förena sig
och deltaga uti den sammankomst, hvilken
nligt de uti hufvudstadens dagliga tidningar,
dag införda annonser kommer att hållas af
Reformvännernas Sällskap, nästa tisdag,
len 21 Juni, kl. 7 e. m. i hr De la Croixs
salong vid Brunkebergs torg.
I samband med denna uppmaning torde här få ut-
:alas anledningen, hvarföre densamma ansetts böra
förenas med tillkännagifvandet af Reformsällskapets
sammanträde.
Reformvännernas Sällskap bildadesi Stockholm, un-
ler riksdagen 1847—48. Sällskapets ändamäl var:
patt öfverlägga om de lagliga åtgärder sällskapet kunde
finna sig böra vidtaga till befrämjande af reformen il
Nationalrepresentationen.
Sällskapet utgjordes till stor del af riksdagsmän,
utur alla riksständen, till hvilka anslutade sig mänga
andra fosterlandssionade män af nästan alla folkklas-
ser. I de första sammankomsterna deltogo ett stort
antal medborgare; och den uppmärksamhet sällska-
pets förhandlingar vunno i landsorterna, der vid sam-
ma tid reformföreningar efterhand bildade sig, torde
icke varit utan all inflytelse på det deltagande som,
vid den tiden, egnades åt reformsaken at landets re-
gering. Det program hvarigenom sällskapet offent-
liggjorde sina åsigter om de hufvudgrunder, enligt
hvilka nationalrepresentationen ansägs böra ombildas,
vann ett allmännare bifall och talrika petitioner, un
derstödjande detsamma, ankommo frän landsorterna,
för att jemte reformvännernas petition i hufvudsta-
den, i underdänighet öfverlemnas till landets Konung
Hans Majestät täcktes, i skrifvelse till Rikets Stän-
der af den 1 Maj 1848 uttrycka sin förväntan, att
denna samhällsfråga, som under nära fyratio år utgjort
föremål för nationens alltmer stegrade deltagande, skulle
kunna hos Rikets Ständer vinna den snara utveckling
och lösning, som densamma påkallade; men dä stri
digheter i äsigter om hufvudgrunderna för represen-
tationens ombildning ännu aflägsnade hoppet derom,
förklarade Hans Majestät sig af konungslig pligt
uppmanad, att låta utarbeta och för Rikets Ständer
framlägga ett förslag, bygdt på den grundsats, att re-
presentanterna skola af folket utses genom samfällda
val.r
Sädan var afsigten med det förslag, som Hans
Majestäts Regering åt Rikets Ständer är 1848 öfver-
lemnade; men det öfverensstämde beklagligen icke
med den opinion om grundvilkoren för ett tillfreds-
ställande representativt statsskick, hvilken vid reform-
föreningarnes sammankomster och i de talrika peti-
tionerna visat sig vara ganska allmänt utbildad j
hela landet. Meningarne härom voro väl delade; men
allmännast ansägs förslaget hvarken motsvara rätts
begreppet, att folkombudens val ensamt bör bero af
samfällt röstande valmäns förtroende, eller medgifva
den inskränkning i representanternas antal och en-
kelhet i riksdagsformer, som genom kostnadernas för
minskande allena kunna erbjuda ät folket national-
representationens oftare äterkommande verksamhet.
Den anda som i förslaget var rädande, syntes endast
äsyfta en skenbar upplösning at ståndsformen inom
representationen, under det att nationens lagstiftnings-
och beskattningsmakt lades fortfarande i händerna på
samma, om en nästan ännu större inflytelse försä-
krade klasser.
Detta förslag, som vid det definitiva afgörandet af
tre ständ förkastades, utöfvade emellertid en upplö-
sande inflytelse på Reformvännernas verksamhet. Ge-
nast efter dess tillkomst söndrade sig frän de flesta
reformsällskaper nästan alla ledamöter tillhörande
embetsmannaklassen. Mången af de öfrige, misströ
stande om sakens framgäng, då Regeringen icke stod
fram för den opinion som Reformsällskaperna uttalat,
drog sig tillbaka. Dä vid riksdagens slut de fleste
ledamöter som varit riksdagsmän hemreste, glesnade
det Stockholmska Reformsällskapets leder. Menin-
garne om hvad, som borde göras, blefvo skiljaktige;
sammankomsterna besöktes ej sä talrikt som förut;
och det var blott vid det tillfälle är 1849, då den
Allmänna Reformbestyrelse, hvilken under tiden bildat
sig i Örebro, dit sammankallade ett Allmänt Reform-
möte, som det lilla antal medlemmar, hvilka sökt at
sammanhälla föreningsbandet inom sällskapet, hade
den tillfredsställelsen att se det t-lrikare församladt
År 1850 valdes af sällskapet ombud till det andr
Allmänna Reformmötet i Örebro, hvilket der beredd
ett Representationsförslag, efter de vid mötet 184
an:agne hufvudgrunder; och reformvännerna i lande
bafva haft den tillfredsställelsen, att vid sista riksda.
gen ett riksständ, Bondeständet, så allvarligt anslu.
ltade sig till det förslaget, att detsamma, med endas
nägra mindre väsentliga modifikationer, pä ständet
fortsatta yrkande kom under omröstning i förstärk
IKonstitutionsutskott, samt att blott två röster felade
för att besegra det af Adeln och Presteständet bi
trädda förslag, hvilket, bygdt på ständsprincipens bi
behäållande, nu hvilar på riksständens bord till anta
gande eller förkastande vid det i höst inträffand:
Iriksmötet.
Det är under dessa förhällanden och i betraktand
af den ringa vigt, som Reformvännernas Sällskap kar
lägga i opinionens vägskäl, derest det icke fär på
räkna deltagande af sina förutvarande, samt förstärk
ning af nya, för reformsaken nitiske medlemmar
Isom en uppmaning nu utsträckes till äfven utom säll
Iskapet varande vänner af representationsfrågans lyck
liga lösning, att taga del i det nu annonserade sam
Imanträdet och motsvara Allmänna Reformbestyrelsen.
inbjudning, att sända ombud till deltagande i Örebro
I mötet.
! Mätte denna uppmaning icke lemnas utan afseend
rk oessssatusspmssousoeenn vote
j