o:E
os U
sq
696
00PT
OPP 1EZ EZE9 ELZLPZ ITIS 200913 9909
8
6501 68955 ölL OP O
-
a
E
-
C
wa
2
A
eS
Gc
2
ee
G91TF
Te183se0
:IP31 IR
38
TL6
183935E
:9P8T NR
PPP ES
C8E69T Lö1Z F8Z LIL EzPa zEv86
8
1488 NAJNQ J0MeBs ISUTING VIPOS QIO VIJSJA SALIG.
CPöI SCL AP
4d0x0 Nn OR Surmsonn säAjep mYsvuegur I: op
JopsugR apruunsIoj Woua3 pelum ISA IXKAN 6
VAA JB 10320fsj2pued SaBION 490 FJÅLIDAS UBIDi
mus pom naxgrenofs eÄl3ep CESEULOP 38 SpUur.QIA
-10) II 28 NUUS BÅjregjedojejue OIQIS JOp URISLJ Pt
å
0LGLL
9PESG PZ6
0981 18
aprIwWegQ fropurg TiRAS 30 KÄLRU INJNIG pow eduv
3
vo feuviq ur pi dreuoq Hd uaduunu-o3Xlqrddens
RÄgvär? 430 BIIQJS VIP MO srAGq P9 fopoÅ PI ME
10v2 q3o sow naesjols soya eos Hop RÅ UIAGIRD
Op10j TOR ISIO:SRT IPLRQ NI JV JOWI2IP UDUPLUIG
100z0 96ZP 8588Z FIFR 9BPLBI I80E
1819358T
v
3
u
a
utländska fartygs naturalisering; att de af norska re-
3eripgens departement för det inre utgifne statistiska
tabeller utvisa, att norska handelsflottan, som är 1844
bestod af 2693 fartyg om 106,637 kommersläster med
13,284 mans besättning, är 1850 utgjorde 3126 far-
!yg om 133,989 kommersläster samt 16,440 mans be-
ättning, och att derisland fartyg öfver 100 läster,
rån 279 st. om 40,219 lästers drägtighet, som de
utgjorde är 1844, är 1850 ökats till 473 st. om
66,519 lästers drägtighet, och att då man härmed
jemförde svenska handelsflottans styrka och beman-
ding vid nämnde tidpunkter, utgörande är 1844, 2044
fartyg om 88,122 läster samt 8424 mans besättning,
och är 1850, 2744 fartyg om 112,983 läster samt
9333 mans besättning, så befanns dels ett minus i de
svenska förtygens tillökade drägtighet af omkring 4000
svenska läster, dels ock att svenska handeisflottans
tillväxt hufvudsakligast ägt rum i mindre fartyg el.
ler sådana som tillhöra smärre sjöstäder, köpingar
och landtmän, enär hela tillökningen i antal och 1ä-
stetal icke kräft mera än omkring 1000 mans tillö-
sad besättaing; att, enligt hvad ofvan blifvit anfördt,
cke ens hälften af det lästetal, som Sveriges utrikes
aandel kräfver, tillhör svenska skeppsredare, och att
af den andra hälften, som för Sverige gätt förlorad,
len större lotten tillfallit brödrarikets invånare, äf-
vensom att ej mindre antalet än lästetalet af norska
fartyg, hvilka behöfvas för skeppningen af svenska
produkter och som för sådant ändamä! mäste tidigt
om värarne i norska bamnar betingas, under de sed-
aaste tio ären nära fördubblats; att enligt officiella
uppgifter om förhällandet med skeppningen för är 1851
rån Götheborg, der största behofvet af fartyg före-
finnes, af de derifrån nämnde är utklarerade fartyg
501 voro svenska om 29,404 läster och de norska äl-
venledes 501 st. om 27,508 läster, hvarförutan med
visshet kunde antagas att ä flera andra exportorter
samma proportion emellan svenska och norska fartyg
förefiones, för att icke tala om några norrländska
bamear, der norska tartygens antal är bestämdt och
betydligt i öfvervägande; att enligt Eders K. Möj:ts
derom aflätna nädiga proposition, som af sednaste
storthing antagits, främmande nationers tartyg kunna
af norrmän inköpas och till norska naturaliseras mot
en afgift af fem speciedaler per läst för tartyg under
100 komrersläster och af två speciedaler per läst
för dem som äro derutötver, hvarförutan till Eders
Kongl. Maj:t blifvit öfverlemnpadt att bevilja fribet
från all sådan afgift, derest i det främmande landet,
hvarifrån inköpet göres, enshanda afgiftsfrihet för-
unnas ät norska fartyg; att den mer än sannolika
följden härat blifver, att norrmännen skola tillöka sin
handelsflotta med äldre utländska fartyg, hvilka dock,
efter nägon obetydlig reparation, för trävarubefrakt-
ning äro användbare, samt med dessa hos oss gå för
lägre frakter, än hvarmed de svenska skeppsredarne
för sina dyrare tartyg kunna låta sig nöja, och så-
medelst mer och mer uttränga svenska fartygen i de-
ras eget hemland; att då, för att sätta de svenska
skeppsredarne i tillfälle att kunna täfla med grannri-
kets, samt för att ät svenska skeppsbyggerinäringen
bereda en större och fördelaktig verksamhet, endast
tvänne uivägar erbjuda sig, den ena att, på sätt Göthe-
borgs skeppsredare uti deras ofvan omnämnda under
däniga ansökning begärt, alla för svenska fartygs ui-
rustning erforderliga inventarier finge tullfritt inkom-
ma, men Eders Kongl. Maj:t af nådig omtanka för
de i Sverige redan anlagde fabriker och inrättningar
för tillverkning af sädana inventarier, förklarat sig
icke dertill vilja lemna nådigt bifall, återstode endast
den andra utvägen, nemligen att, likasom i Norge,
medgifva införsel och naturalisation af utländska far-
tyg antingen tullfntt eller mot nägon efter fartygens
större. eller mindre drägtighet afpassad läg tullsats; att
denna fraroställning kunde synas oväntad från svenska
skeppsrederiers och varfsägares sida, men då en mäng-
ärig erfarenhet öfvertygade derom, att utländska fartyg
mer och mer tillegna sig skeppningen af Sveriges
produkter och att Sveriges skeppsvarf af flera här of-
vannämnda orsaker icke kunna förse landet med dess
behof af fartyg, mäste skeppsrederierna och varfs-
ägarne anse för en väsentlig fördel om svenska han
delsflottan på kortare tid kunde vinna nägon betyd-
ligare tillökning, enär det vore klart, att verksam-
heten ä de svenska skeppsvarfven skulle blifva helt
olika och i samma män lifligare som de till den in-
hemska handelsflottan hörande fartygens antal varder
ökadt, samt att deraf äfven ostridigt följde, att den
inhemska fabrikationen af segelduk, tägvirke med
flere slag af fartygsinventarier skola vinna en ökad
afsättning.
Efter att sålunda hafva anfört de skäl, som frän
skeppsrederiernas och varfsägarnes sida föranledt denna
underdäniga framställning, och med antagande der-
jemte att med rikets bästa i öfrigt vore förenligt,
om största delen af de fartyg, hvarmed landets pro-
lukter utskeppas, äfven tillhörde Sverige och ginge
ander svensk flagg; om bemanningen bestode af sven-
ska undersäter, hvarigenom flere tusen nu med fat-
tigdom sträfvande kustboer kunde vinna bäde en be-
ryggad bergning och duglighet på den dem af na-
uren anvisade verksamhetsbana; och om, på detta
sätt, utväg kunde beredas att skaffa snar och tjenlig
sysselsättning för det frän rikets navigationsskolor är-
igen utgående stora antal examinerade skeppare,
vilka nu äfven i de större sjöstäderna med möda
och ofta först efter läng väntan kunna få anställning, —
hafva sökanderne i underdånighet bemställt, det täck-
es Eders Kongl. Maj:t gilla och besluta den ändring
;ch minskning i nu gällande tullbestämmelse för far-
yg, utländska, med tillbehör, att sädana af svensk
nan inköpta fartyg med tillbehör mä få införtullas
not tio riksdaler per läst, dä fartyget häller etthun-
Ira läster eller derunder, och mot fyra riksdaler per
äst, då fartyget är öfver etthundra lästers drägtig-
et, varande desse afgifter, med tillägg af handels-
och sjöfartsfondsafgift samt tolag, fullt motsvarande
ie belopp, som för dylik införsel äro fastställde i be-
tärmmelserna till norska tulltaxan, särdeles då man
äster afseende på den norska kommerslästens större
Irägtighet än den svenska; och hafva skeppsredarne
och varfsägarne i Hernösand och Sundsvall, uti till
Sders Kongl. Maj:t iogifna särskilda skrifter, med
iberopande af förevarande underdäniga ansökning, i
inderdänighet anhällit att få sig deruti förena.,
Vi skola nästa gång se huru regeringen be-
varat denna ansökan, och hvad inflytande
less beslut kan hafva på den svenska skepps-
artens framtid.
MM
— I Posttidningen läses:
H. M. Enkedrottningen afreste den 8 dennes från
Carlskrona. Vid afresan egde salut och paradering
um, och H. M:t beledsagades till vagnen af Herti-
sen af Östergötbland. Första nattlägret togs på
Wernanäs, bos kapten Mannerskantz; den 9 fortsat-
—M - Mm mm
mm -— RR KR VO AD
Sc
nn om AM mm Ehm AA mm MM Åt AM m KA 0 FA FR NR RR
RR mm - An