o:E os U sq 696 00PT OPP 1EZ EZE9 ELZLPZ ITIS 200913 9909 8 6501 68955 ölL OP O a E C wa 2 A eS Gc 2 ee G91TF Te183se0 :IP31 IR 38 TL6 183935E :9P8T NR PPP ES C8E69T Lö1Z F8Z LIL EzPa zEv86 8 1488 NAJNQ J0MeBs ISUTING VIPOS QIO VIJSJA SALIG. CPöI SCL AP 4d0x0 Nn OR Surmsonn säAjep mYsvuegur I: op JopsugR apruunsIoj Woua3 pelum ISA IXKAN 6 VAA JB 10320fsj2pued SaBION 490 FJÅLIDAS UBIDi mus pom naxgrenofs eÄl3ep CESEULOP 38 SpUur.QIA -10) II 28 NUUS BÅjregjedojejue OIQIS JOp URISLJ Pt å 0LGLL 9PESG PZ6 0981 18 aprIwWegQ fropurg TiRAS 30 KÄLRU INJNIG pow eduv 3 vo feuviq ur pi dreuoq Hd uaduunu-o3Xlqrddens RÄgvär? 430 BIIQJS VIP MO srAGq P9 fopoÅ PI ME 10v2 q3o sow naesjols soya eos Hop RÅ UIAGIRD Op10j TOR ISIO:SRT IPLRQ NI JV JOWI2IP UDUPLUIG 100z0 96ZP 8588Z FIFR 9BPLBI I80E 1819358T v 3 u a utländska fartygs naturalisering; att de af norska re3eripgens departement för det inre utgifne statistiska tabeller utvisa, att norska handelsflottan, som är 1844 bestod af 2693 fartyg om 106,637 kommersläster med 13,284 mans besättning, är 1850 utgjorde 3126 far!yg om 133,989 kommersläster samt 16,440 mans beättning, och att derisland fartyg öfver 100 läster, rån 279 st. om 40,219 lästers drägtighet, som de utgjorde är 1844, är 1850 ökats till 473 st. om 66,519 lästers drägtighet, och att då man härmed jemförde svenska handelsflottans styrka och bemanding vid nämnde tidpunkter, utgörande är 1844, 2044 fartyg om 88,122 läster samt 8424 mans besättning, och är 1850, 2744 fartyg om 112,983 läster samt 9333 mans besättning, så befanns dels ett minus i de svenska förtygens tillökade drägtighet af omkring 4000 svenska läster, dels ock att svenska handeisflottans tillväxt hufvudsakligast ägt rum i mindre fartyg el. ler sådana som tillhöra smärre sjöstäder, köpingar och landtmän, enär hela tillökningen i antal och 1ästetal icke kräft mera än omkring 1000 mans tillösad besättaing; att, enligt hvad ofvan blifvit anfördt, cke ens hälften af det lästetal, som Sveriges utrikes aandel kräfver, tillhör svenska skeppsredare, och att af den andra hälften, som för Sverige gätt förlorad, len större lotten tillfallit brödrarikets invånare, äfvensom att ej mindre antalet än lästetalet af norska fartyg, hvilka behöfvas för skeppningen af svenska produkter och som för sådant ändamä! mäste tidigt om värarne i norska bamnar betingas, under de sedaaste tio ären nära fördubblats; att enligt officiella uppgifter om förhällandet med skeppningen för är 1851 rån Götheborg, der största behofvet af fartyg förefinnes, af de derifrån nämnde är utklarerade fartyg 501 voro svenska om 29,404 läster och de norska älvenledes 501 st. om 27,508 läster, hvarförutan med visshet kunde antagas att ä flera andra exportorter samma proportion emellan svenska och norska fartyg förefiones, för att icke tala om några norrländska bamear, der norska tartygens antal är bestämdt och betydligt i öfvervägande; att enligt Eders K. Möj:ts derom aflätna nädiga proposition, som af sednaste storthing antagits, främmande nationers tartyg kunna af norrmän inköpas och till norska naturaliseras mot en afgift af fem speciedaler per läst för tartyg under 100 komrersläster och af två speciedaler per läst för dem som äro derutötver, hvarförutan till Eders Kongl. Maj:t blifvit öfverlemnpadt att bevilja fribet från all sådan afgift, derest i det främmande landet, hvarifrån inköpet göres, enshanda afgiftsfrihet förunnas ät norska fartyg; att den mer än sannolika följden härat blifver, att norrmännen skola tillöka sin handelsflotta med äldre utländska fartyg, hvilka dock, efter nägon obetydlig reparation, för trävarubefraktning äro användbare, samt med dessa hos oss gå för lägre frakter, än hvarmed de svenska skeppsredarne för sina dyrare tartyg kunna låta sig nöja, och såmedelst mer och mer uttränga svenska fartygen i deras eget hemland; att då, för att sätta de svenska skeppsredarne i tillfälle att kunna täfla med grannrikets, samt för att ät svenska skeppsbyggerinäringen bereda en större och fördelaktig verksamhet, endast tvänne uivägar erbjuda sig, den ena att, på sätt Götheborgs skeppsredare uti deras ofvan omnämnda under däniga ansökning begärt, alla för svenska fartygs uirustning erforderliga inventarier finge tullfritt inkomma, men Eders Kongl. Maj:t af nådig omtanka för de i Sverige redan anlagde fabriker och inrättningar för tillverkning af sädana inventarier, förklarat sig icke dertill vilja lemna nådigt bifall, återstode endast den andra utvägen, nemligen att, likasom i Norge, medgifva införsel och naturalisation af utländska fartyg antingen tullfntt eller mot nägon efter fartygens större. eller mindre drägtighet afpassad läg tullsats; att denna fraroställning kunde synas oväntad från svenska skeppsrederiers och varfsägares sida, men då en mängärig erfarenhet öfvertygade derom, att utländska fartyg mer och mer tillegna sig skeppningen af Sveriges produkter och att Sveriges skeppsvarf af flera här ofvannämnda orsaker icke kunna förse landet med dess behof af fartyg, mäste skeppsrederierna och varfsägarne anse för en väsentlig fördel om svenska han delsflottan på kortare tid kunde vinna nägon betydligare tillökning, enär det vore klart, att verksamheten ä de svenska skeppsvarfven skulle blifva helt olika och i samma män lifligare som de till den inhemska handelsflottan hörande fartygens antal varder ökadt, samt att deraf äfven ostridigt följde, att den inhemska fabrikationen af segelduk, tägvirke med flere slag af fartygsinventarier skola vinna en ökad afsättning. Efter att sålunda hafva anfört de skäl, som frän skeppsrederiernas och varfsägarnes sida föranledt denna underdäniga framställning, och med antagande derjemte att med rikets bästa i öfrigt vore förenligt, om största delen af de fartyg, hvarmed landets prolukter utskeppas, äfven tillhörde Sverige och ginge ander svensk flagg; om bemanningen bestode af svenska undersäter, hvarigenom flere tusen nu med fattigdom sträfvande kustboer kunde vinna bäde en beryggad bergning och duglighet på den dem af nauren anvisade verksamhetsbana; och om, på detta sätt, utväg kunde beredas att skaffa snar och tjenlig sysselsättning för det frän rikets navigationsskolor ärigen utgående stora antal examinerade skeppare, vilka nu äfven i de större sjöstäderna med möda och ofta först efter läng väntan kunna få anställning, — hafva sökanderne i underdånighet bemställt, det täckes Eders Kongl. Maj:t gilla och besluta den ändring ;ch minskning i nu gällande tullbestämmelse för faryg, utländska, med tillbehör, att sädana af svensk nan inköpta fartyg med tillbehör mä få införtullas not tio riksdaler per läst, dä fartyget häller etthunIra läster eller derunder, och mot fyra riksdaler per äst, då fartyget är öfver etthundra lästers drägtiget, varande desse afgifter, med tillägg af handelsoch sjöfartsfondsafgift samt tolag, fullt motsvarande ie belopp, som för dylik införsel äro fastställde i betärmmelserna till norska tulltaxan, särdeles då man äster afseende på den norska kommerslästens större Irägtighet än den svenska; och hafva skeppsredarne och varfsägarne i Hernösand och Sundsvall, uti till Sders Kongl. Maj:t iogifna särskilda skrifter, med iberopande af förevarande underdäniga ansökning, i inderdänighet anhällit att få sig deruti förena., Vi skola nästa gång se huru regeringen bevarat denna ansökan, och hvad inflytande less beslut kan hafva på den svenska skeppsartens framtid. MM — I Posttidningen läses: H. M. Enkedrottningen afreste den 8 dennes från Carlskrona. Vid afresan egde salut och paradering um, och H. M:t beledsagades till vagnen af Hertisen af Östergötbland. Första nattlägret togs på Wernanäs, bos kapten Mannerskantz; den 9 fortsat—M Mm mm mm -— RR KR VO AD Sc nn om AM mm Ehm AA mm MM Åt AM m KA 0 FA FR NR RR RR mm An