Konstexpositionen.
. 1.
Ett strängt klassificerande är en vansklig
sak då det gäller konstverk. Nu för tiden är
det icke så lätt att bestämma den egentliga
skillnaden och uppdraga råmärket mellan hi-
storiemålningar, porträtter och genrebilder.
Många taflor med historiskt ämne, t. ex. åt-
skilliga bataljmålningar, förete blott smärre och
alltför litet utförda figurer, att karakter och
andlig individualitet i dem skulle kunna på
ett fullständigare sätt uttala sig; porträtter
kunna vara gå snillrikt utförda och så mä-
sterligt historierade, att man måste betrakta
dem ur en långt högre synpunkt än såsom
blott. och bart konterfejers, och mången bild
ur lifvet vittnar om en så kraftfull och ädel
humor, en i stora, genomförda figurer uttalad
djup uppfattning af menniskolifvet, af tids-
och folkandan, att de väl i viss mening kunna
sögas vara historietaflor. Det verkliga konst-
närssnillet adlar den konstgenre inom hvilken
det arbetar. Visserligen finner den djuptän-
kande målaren mi historiemålningen det stör-
sta och rikesle fält för sin verksamhet; men
de som vinvita Minerva beträda detta fält.
lida här ock ett större skeppsbrott än annor-
stides. Hufvudsaken blir dock att man lyss-
nar till sitt konstnärliga samvetes röst, att
vaan målar hvad man har verklig känsla och
letvande intresse för; det i sig sjef lilia och
.obetydliga kan genom den varma känsla och
innerliga förkärlek, hvarmed det omfattas, bli
poetiskt och skönt, adlag till konst; deremot
kan det rikaste och i formelt hängeende mest
fulländade bli tomt och fattigt, då man ser alt
der sakaasall konstnärlig entusiosm, att konst-
nären med förständig reflexion målat så en-
dast derför stt det behagar mängden och utan
annan bevekelsegrund än modet eller någon
annan yitre makt. .
Expositionen företer, ett icke obetydligt an-
tal figurmålningar; Men bland dessa äro blott
få Nistorietaflor i egentlig mening, och desss
förskrifva sig, med några få undanteg, från
Blommers nu nedlagda pensel
Dessa tatlor af Blommår äro inga fulländade
mästerverk, men de vittna dock derom, hvil-
ken stor, för ögonblicket oersättlig, förlust
sveneka konsten genom hars förtidiga bort
göng lidit, Utur dem taler till oss en bög
och ädel konpstnörsande, en känsla så ren och
innerlig, att den vinner allas hjertan och år
böra på samma gång vittnssbörd om en enei-
isk vilja och allvarliga studier, som utan
tvifvel inom kort skulle bragt hans konstnär-
skap till en hög grad af fulländning.
Man vet att Blommåer med synnerlig för-
kärlek omfatiade våra gamla myter och folk-
sägner; med glädje och beundran har allmän-