hafvet utöfva en elektrisk inverkan på sinnena vid Östersjön. Liksom religionen vid Dardanellerna brukas i maktens tjenst, sä begagnas, menar man, tvetydiga arfspretensioner vid Östersjön, för att bana väg ät den ryska örnen. Legenden berättar, att då Turkarne 1453 stormade Konstantinopel och en skara beväpnade Muselmän bröto in i Sofiakyrkan, stod patriarken framför altaret med den invigda hostian i handen. De vantrogna bekymrade sig icke om kyrkans helighet eller prestens okränkbarhet, utan stormade med blodiga svärd emot honom. Då sände patriarken en from bön mot himlen och se! kyrkans gatvel öppnade sig och den helige mannen skred baklänges ut genom den öppnade väggen med den heliga jungfruns bild i handen. Ingen visste i ärhundraden, hvart han tagit vägen eller hvar den invigda hostian funnit sin tillflyktsort. Men då Paul Bourgoing för nägra är sedan var minister i Petersburg, märkte han, att hvar gäng han kom in i ryska utrikesministershotellet, stod en resvagn på gärden, förespänd med 4 hästar. Vid något tillfälle frågade han ministern om denna vagns bestämmelse. Han fick till svar, att i denna vagn var den heliga jungtruns för ärhundraden sedan från Sofiakyrkan räddade bild, och i denna vagn skulle den, när rätta tiden komme, föras tillbaka till Konstantinopel af — Ryssarne. Vid Öresund ha vi inga legender. Istället för den heliga ärgtran ha vi blott Holstein-Gottorp, och i stället för den förspända resvagnen ha vi blott Londontraktatens andra artikel; Hvilken storartad tanke, att icke blott herrska öf ver de ofantliga landsträckorna mellan Hvita och Svarta Hafven på ena sidan, mellan Norra Polarhafvet och Östersjön på den andra, utan äfven bemäktiga sig de två hufvudnycklarne, som betinga passagen mellan Svarta Hafvet och Medelhafvet, mellan Östersjön och Nordsjön: — Dardanellerna och Öresund. Hvad nu Dardanellerna angår, så synas de mahomedanska spädomarne om Turkarnes fyrahundraäriga välde i Europa och följaktligen nära förestående förträngande derifrån närma sig sin fullbordan. Inre split, religionssöndringar, dåliga finanser, maklighet och envist fasthängande vid gamla vanor, ett förderfvadt embetsmannaständ, en illa disciplinerad armå och slutligen grekiskt, österrikiskt och ryskt grannskap har mer och mer undergräft det osmaniska kejsardömet. Sedan kriget 1826 och det grekiska frihetskriget har Ryssland genom en mängd olika medel vetat att inblanda sig i Turkiets angelägenheter, på den religiösa vägen genom patriarken i Konstantinopel, säsom grekiska kyrkans öfverhufvud, hvarigenom Czaren kommit att utöfva ett dylikt inflytande på de turkiska angelägenheterna som det, hvilket päfvarne utöfvade på de europeiska staterna — politiskt genom de moldau-wallaehiska och monterfegrinska protektoratsstridigheterna. — — — Ännu har väl sultanen en skugga af makt öfver sina kristna undersäter, men då furst Menschikoff får utverkadt det traktatmässiga medgifvandet af ett ryskt protektorat öfver dessa, lågt beräknadt, 10 millioner kristna, så skall äfven skuggan snart försvinna och de 3 till 4 millioner verkliga Turkar, som finnas i europeiska Turkiet, måste då antingen draga sig undan eller underkasta sig, — — — En annan sak är det med Öresund. Här har Ryssland inga religiösa grunder att stödja sig på. Tvetydiga och opopulära arfsanspräk besitta icke den kraft som religion och folktro. Det fordras starkare makter att göra Danmark och Norden ryska. Detöfriga Europa skall dessutom svartsjukt vaka öfver sädana afsigter från czarens sida; derpå blifva bevisen med hvarje dag talrikare. Emellertid är det visserligen godt att vi alle vaka och bedja och icke falla i frestelse, och särskildt är det hvarje dansk regerings skyldighet mot land och folk att med största varsamhet sky äfven det minsta sken af ryskt protektorat. Ty det är derigenom som den ryska politiken i vära dagar, liksom den romerska i forntiden, omspänner mindre stater med nät, som snart kosta dem deras sjelfständighet. FRANKRIKE. Man har nu förklaring på franska regeringens öfverraskande steg att återlaga förslaget om nationalbelöningen åt marskalk Neys Enka. Med anledning af den opposition som inom lagstiftande kåren försports root förslaget, har m:me Ney till kejsaren aflåtit en skrifvelse, deri hon anhåller det han ville återtaga förslaget, emedan hon icke kan bevittna de pinsamma debatter som skulle komma att öppnag öfver hennes makes minne, och icke kan tillåta att det berömda offrets namn skulle med anledning af en penningefråga ännu en gång tjena till föremål för partiernas diskussioner. Man säger att detta bref endast innefattar ett förmildradt uttryck af den vredgade marskalkinnans tankar, hvilka hon i början iklädt en så bitter form, att man måst förmå henne att förändra den. Monitören bekräftar den af en provinstidning förut meddelade underrättelsen, att paschan af Egypten äfven till andra nationer utsträckt de för det engelskt-ostindiska ångbåtsbolaget beviljade nedsättningar i tullen å varor som gå öfver Suez. Monitören tillägger, att det är de af franska generalkonsuln i Egypten gjorda framställningarne man har att tacka för detta resultat. ITALIEN. Äfven sardinska senaten har utan diskussion antagit förslaget om beviljande af 400;000 fr. till understöd åt de lombardiska emigranterna. Från Pavia förmäles att man der hade vidtagit utomordentliga försigtighetsmått af fruktan för följderna af den sardinska konstitutionsfesten. En kungörelse från militärbefälhafvaren förbjöd företagandet af resor till Sardinien äfven af personer som voro med or-l dentliga pass försedda, så framt de icke utverkade sig en särskild tillåtelse af militär-: myndigheterna. d ; TURKIET. ; I afseende på den i gårdagens blad om-l nämnda ministerförändringen ser man af del hvarandra motsägande underrättelserna dock : temligen klart, att den är framkallad genom Menschikoffs ultimatum. Han fordrade med bestämdhet att inom åtta dagar erhålla svar, och hotade att i annat fall genastlemna Konstantinopel. På sådant vis ansatt riktade Porten en bestämd förfrågan till engelska och franska ministrarne, om den kunde påräkna någon hjelp. Till följe deraf arbetades till sent på aftonen i de båda missionerna och franska -stationsskeppet Chaptal, afsändes vid midnatten med engelska och franska devegcher