hafvet utöfva en elektrisk inverkan på sinnena vid
Östersjön. Liksom religionen vid Dardanellerna bru-
kas i maktens tjenst, sä begagnas, menar man, tve-
tydiga arfspretensioner vid Östersjön, för att bana väg
ät den ryska örnen. Legenden berättar, att då Tur-
karne 1453 stormade Konstantinopel och en skara be-
väpnade Muselmän bröto in i Sofiakyrkan, stod pa-
triarken framför altaret med den invigda hostian i
handen. De vantrogna bekymrade sig icke om kyr-
kans helighet eller prestens okränkbarhet, utan stor-
made med blodiga svärd emot honom. Då sände pa-
triarken en from bön mot himlen och se! kyrkans
gatvel öppnade sig och den helige mannen skred bak-
länges ut genom den öppnade väggen med den heliga
jungfruns bild i handen. Ingen visste i ärhundraden,
hvart han tagit vägen eller hvar den invigda hostian
funnit sin tillflyktsort. Men då Paul Bourgoing för
nägra är sedan var minister i Petersburg, märkte han,
att hvar gäng han kom in i ryska utrikesministers-
hotellet, stod en resvagn på gärden, förespänd med
4 hästar. Vid något tillfälle frågade han ministern
om denna vagns bestämmelse. Han fick till svar, att
i denna vagn var den heliga jungtruns för ärhundra-
den sedan från Sofiakyrkan räddade bild, och i denna
vagn skulle den, när rätta tiden komme, föras till-
baka till Konstantinopel af — Ryssarne.
Vid Öresund ha vi inga legender. Istället för den
heliga ärgtran ha vi blott Holstein-Gottorp, och i
stället för den förspända resvagnen ha vi blott Lon-
dontraktatens andra artikel;
Hvilken storartad tanke, att icke blott herrska öf
ver de ofantliga landsträckorna mellan Hvita och Svarta
Hafven på ena sidan, mellan Norra Polarhafvet och
Östersjön på den andra, utan äfven bemäktiga sig de
två hufvudnycklarne, som betinga passagen mellan
Svarta Hafvet och Medelhafvet, mellan Östersjön och
Nordsjön: — Dardanellerna och Öresund.
Hvad nu Dardanellerna angår, så synas de maho-
medanska spädomarne om Turkarnes fyrahundraäriga
välde i Europa och följaktligen nära förestående för-
trängande derifrån närma sig sin fullbordan. Inre
split, religionssöndringar, dåliga finanser, maklighet
och envist fasthängande vid gamla vanor, ett för-
derfvadt embetsmannaständ, en illa disciplinerad ar-
må och slutligen grekiskt, österrikiskt och ryskt
grannskap har mer och mer undergräft det osmani-
ska kejsardömet. Sedan kriget 1826 och det greki-
ska frihetskriget har Ryssland genom en mängd olika
medel vetat att inblanda sig i Turkiets angelägenhe-
ter, på den religiösa vägen genom patriarken i Kon-
stantinopel, säsom grekiska kyrkans öfverhufvud, hvar-
igenom Czaren kommit att utöfva ett dylikt inflytande
på de turkiska angelägenheterna som det, hvilket päf-
varne utöfvade på de europeiska staterna — politiskt
genom de moldau-wallaehiska och monterfegrinska pro-
tektoratsstridigheterna. — — — Ännu har väl sulta-
nen en skugga af makt öfver sina kristna undersäter,
men då furst Menschikoff får utverkadt det traktat-
mässiga medgifvandet af ett ryskt protektorat öfver
dessa, lågt beräknadt, 10 millioner kristna, så skall
äfven skuggan snart försvinna och de 3 till 4 millio-
ner verkliga Turkar, som finnas i europeiska Turkiet,
måste då antingen draga sig undan eller underkasta
sig, — — —
En annan sak är det med Öresund. Här har Ryss-
land inga religiösa grunder att stödja sig på. Tve-
tydiga och opopulära arfsanspräk besitta icke den kraft
som religion och folktro. Det fordras starkare mak-
ter att göra Danmark och Norden ryska. Detöfriga
Europa skall dessutom svartsjukt vaka öfver sädana
afsigter från czarens sida; derpå blifva bevisen med
hvarje dag talrikare. Emellertid är det visserligen
godt att vi alle vaka och bedja och icke falla i fre-
stelse, och särskildt är det hvarje dansk regerings
skyldighet mot land och folk att med största varsam-
het sky äfven det minsta sken af ryskt protektorat.
Ty det är derigenom som den ryska politiken i vära
dagar, liksom den romerska i forntiden, omspänner
mindre stater med nät, som snart kosta dem deras
sjelfständighet.
FRANKRIKE.
Man har nu förklaring på franska regerin-
gens öfverraskande steg att återlaga förslaget
om nationalbelöningen åt marskalk Neys Enka.
Med anledning af den opposition som inom
lagstiftande kåren försports root förslaget, har
m:me Ney till kejsaren aflåtit en skrifvelse,
deri hon anhåller det han ville återtaga för-
slaget, emedan hon icke kan bevittna de pin-
samma debatter som skulle komma att öpp-
nag öfver hennes makes minne, och icke kan
tillåta att det berömda offrets namn skulle
med anledning af en penningefråga ännu en
gång tjena till föremål för partiernas diskus-
sioner.
Man säger att detta bref endast innefattar
ett förmildradt uttryck af den vredgade mar-
skalkinnans tankar, hvilka hon i början iklädt
en så bitter form, att man måst förmå henne
att förändra den.
Monitören bekräftar den af en provinstid-
ning förut meddelade underrättelsen, att pa-
schan af Egypten äfven till andra nationer ut-
sträckt de för det engelskt-ostindiska ångbåts-
bolaget beviljade nedsättningar i tullen å varor
som gå öfver Suez. Monitören tillägger, att
det är de af franska generalkonsuln i Egypten
gjorda framställningarne man har att tacka för
detta resultat.
ITALIEN.
Äfven sardinska senaten har utan diskus-
sion antagit förslaget om beviljande af 400;000
fr. till understöd åt de lombardiska emigran-
terna.
Från Pavia förmäles att man der hade vid-
tagit utomordentliga försigtighetsmått af fruk-
tan för följderna af den sardinska konstitu-
tionsfesten. En kungörelse från militärbefäl-
hafvaren förbjöd företagandet af resor till Sar-
dinien äfven af personer som voro med or-l
dentliga pass försedda, så framt de icke ut-
verkade sig en särskild tillåtelse af militär-:
myndigheterna. d ;
TURKIET. ;
I afseende på den i gårdagens blad om-l
nämnda ministerförändringen ser man af del
hvarandra motsägande underrättelserna dock :
temligen klart, att den är framkallad genom
Menschikoffs ultimatum. Han fordrade med
bestämdhet att inom åtta dagar erhålla svar,
och hotade att i annat fall genastlemna Kon-
stantinopel. På sådant vis ansatt riktade Por-
ten en bestämd förfrågan till engelska och
franska ministrarne, om den kunde påräkna
någon hjelp. Till följe deraf arbetades till
sent på aftonen i de båda missionerna och
franska -stationsskeppet Chaptal, afsändes vid
midnatten med engelska och franska devegcher