:
Utrikes Horrespondens-artikel.
(Från Aftonbladets korrespondent.)
NewYork den 2 Maj 1853.
Vi hafva ändtligen en ny president och ett
nytt kabinett. Och ehuru jag var i Wasbing-
ton vid den tid då hans inauguration försig-
gick, skall jag icke desto mindre gå förbi!
alla berättelser om denna den mest imposante
af alla våra republikanska ceremonier, då jag
ser att Aftonbladet deröfver redan meddelat en
beskrifning. Jag skal! endast anmärka, att
Franklin Pierces anträdande till sitt embeie
bevittnades af en ofantlig massa menniskor,
som helsade honom med den varmaste en-
tusiasm — emedan de voro alla demokrater
af hans egen trosbekännelse. En omsiändig-
het i denna en fri regerings mest upplyftande
högtid kan jag emellertid icke underlåta att
anmärka, och det var den slående motsats,
hvari detta ceremonie! står tiil de europeiska
regenternas krönibgshögt:dligheter. Folkets
chef prunkade icke uti någon hermelinmantelj
trampade ingen med mattor belagd väg, mar-
gcherade ej mellan väpnade soldatleder och åt-
följdes icke af några grannt klädda skaror af
embetsraän. Bugande ioför de församlade med-
borgarnes msjestät, erkännande i trettiofera
millioner fria reedborgares representanter käl-
lan till sin makt, framträdde den nye presi-
denten heit enkelt klädd som en vanlig med-
borgare, och talade endast för att inför lan-
dets suveräna befolkning framlägga de poli
tiska grundsatser, som skulle leda hans förvalt-
ning. Högtidlighetens majestät lig i sjelfva
dess enkelhet.
Såsom edra läsare hafva sett kunde ingen-
ting vara mera tillfredsställande för det parti,l
som önskar utsträcka vårt lands område, än
presidenten Pierces adress, Han antydde tem-
ligen tydligt på Cubas införlifvande, och han!
är ögonskenligen besluten att verkställa: det
innan han nedstiger från presidentsplåtsen.
Han her såsom minister till Spanien afsändt
senatorn Soulgj fransman till börden, hvilken
ådagalagt det mest brinnande hat mot Spa-
nien, och han bar försökt öfvertala kongressen
till att köpa Cuba. Var säker, att den när-
varande regeringen är besluten att tillegna sig
denna sköha ädelsten i Spaniens krona, äfven
om den skulle störta landet i krig med hen-
nes mest katolska majestät. General Pierce
är äregirig och önskar att utmärka. sit presi-
dentskap genom någon dylik bragd: Det vore
önskligt att vi kunde ega denna sköna tropiska
ö, hvilken mån kallar Mexikanska vikens
nyckels, så vida denna besittning ej gåfve
förökad stytka åt slafintressets- Inbyggarne i
de fria staterna skulle föga tycka om attse
negerslafveriets ohyggliga system — denna
enda fläck på: vår fribets bangr — vinna. en
sådan tillväxt, som införlifvandet af Cuba skulle
tillägga det.
På min hemväg från Washington färdades
jag genom den del af landet, som i fordna
dagar bebyggdes af edra landsmän. och som
före vår revolution var bekant under namnet
Nya Sveriges Med mina varma svenska sym-
patier kan ni lätt föreställa er att jag med
icke ringa intresse skådade nejder, som buro
så många vittnesbörd om sitt fordna bebyg-
gande af svenska män. Jag tillbragte ett par
dagar i Wilmington, i staten Delaware, i hvil-
ken trakt omkring Delaware-bugten de gamle
svenska nybyggena voro grundade, Edralands-
män ingingo fördrag med infödingarne, byggde
kyrkor och byar och egnade sig åt detta det
första och ädlaste af menskliga yrken — åker-
bruket; och en lång tid igenom talade de sina
fäders språk och dyrkade Gud på sina fäders
vis. Men efter någon tid bortdog kännedo-
men om deras melodiska språk, och de enda
minnen som numera finnas qvar efter de nor-
diska nybyggarne äro de kyrkor de byggde,
oålarne3 deromkring spridda grafvar, och här
och der ett svenskt namn på skyltarne öfver
boddörrarne. Men dessa sednare bedröfligt
tillvrängda. ;Bonde, hade blifvit Boon, ;Kals-
berg hade man gjort till Colesbery, Gustafs-
son till Justis, ;Bengtsson till Bankson, Dahl-
bop till Dölbow, Jobnsson till Jones, Johans-
son till Joknson; 0; 8. v: Under dessa och
många andra namh, som förråda sitt svenska.
ursprung, lefva en mängd familjer i staterna
Delaware, Penonsylvanien och NewJersey. Tre
eller fyra af de i koloniens första dagar upp-
byggda kyrkorna finnas ännu i behåll — en
af dem, i Philadelphia, bär en svensk inskrift,
ehuru församlingen sedan dess förgätit hvart-
enda ord af dess: språk. Vandrande bland
dessa gammalmodiga grafstenar på kyrkogår-
den, med templets skugga hvilande öfver dem
lik ett forntidens töcken, hade jag tillfälle att
upplifva minnet af mina svenska dagar, glada
i åminnelse, och ännu en gång fästa erinrin-
gen vid mina fornskandinaviska traditioner.
Marken, hvarpå den stora staden Philadel-
phia nu står, var vid William-Penns ankomst
till Nya England i svenskarnes besittning, och
af dem var det han köpte den. Så ser ni att
denna den broderliga kärlekens stad,, såsom
namnet innebär, grundades af nybyggare från
två länder, England och Sverige, och dessa
tvenne stora afdelningar af den kraftfulla nord-
germaniska stammen — den Anglosaxiska och
den Skandinaviska racen — ännu en gång stötte
tillhopa, och första gången sedan Knuts och
Haralds dagar handlade i politisk förening.
Jag skall vid ett annat tillfälle sändaernå-
gra statistiska underrättelser om de svenska
invånarne i denna Amerikas hufvudstad: Vi
hafva hvarje söndag svensk gudstjenst i en,
stundom i två kyrkor. Men edra landsmän
här känna en plågsam brist på underrättelser
från hemlandet. Svenska konsuln, hr Ha-
on -
STOCKHOLM, den 25 Haj. ;
RR TT TE PA OR a rr rr Pr rå TT re,