sommaren, hvarigenom mjölkhushållaingen, om nämnde företeelse af erfarenheten bekräftas, bör kunna i betydlig grad förenklas. Den tänkande landtmannen inser lätt vigten af allt detta, och hr G. har den förtjensten att hafva fästat allmänhetens uppmärkJsamhet derpå. — Hr professor Lindblad har hos redakItionen begärt rum för nedanstående beriktiI gande: I I N:o 104 af Svenska Tidningen finnes införd en artikel med öfverskrift: Bör en Filosofie Magister, som ernar undergå hofrätts-examen, vara fritagen från skyldigketen att förskaffa sig de kunskaper, i aritmetik och geometri, som för en domare äro nödvändiga, och som hvarje studerande, hvilken önskar undergå samma examen, måste ådagalägga?, I slutet af denna artikel berättas hvad som blifvit omtaladt för red. af nämnde dtidning, att då magister T. hos professor L. anmälde sig till undergäende af hofrätte-examen, svarade denne honom, att han icke kunde få undergä sin tilltänkta examen förrän han på ett e:ler annat sätt afbjelpt det befintliga bindret i afseende på matematiska kunskaper c. Dä redaktionen af Svenska Tidningen kring hela landet utspridt hvad sälunda blifvit för densamma berättadt, har den utan tvifvel ansett sin sagesman fullt tillförlitlig. Nu är dock denna berättelse icke med sanna förhällandet enlig, och jag bkoppas derföre, att redaktionen af Aftorbladet icke vägrar mig, på hvilken berättelsen uppenbarligen har afseende, att genom denna tidning få meddela de upplysningar, som häraf äro påkallade och hvilka kunna bestyrkas med consistorii academici protokoller, om sä erfordras. Förhållandet är följande: I början af denna termir ingaf magister T. till kanslers-embetet för Upsala universitet en så lydande skrift: Som för mitt tillernade undergäende af hofrättsexamen ett hinder möter deruti, attjazg icke, i öfverensstämmelse med hvad kanslersbrefvet den 10 September 1835 föreskrifver, uti student-examen i Matematiken erhällit vitsordet adprobatur, sä fär jag i underdånighet anhälla, att E. K. H. nädigst täcktes fritaga mig, såsom promoverad Philosophie Magister, från skyldigheten att fullgöra detta i ofvannämnde kanslersbref föreskrifna prestandum, till vinnande at kompetens till hofrätts-examens undergående. Uti den å denna skrift af kanslerssekreteraren tecknade remiss den 15 sistlidae Februari anbefalldes consistorium academicum aått icke allenast inkomma med und. utlätande, utan ock, enär T:s skrift skulle antyda, att det omnämnda hindret redan varit föremäl för consistorii pröfning, det dervid förda protosoll tillika insända. Vid dispence-frågans företagande i consistorium voro meningarne delade: trenne af juris professorerne, och bland dem äfven undertecknad, afstyrkte den sökta dispencen, hutvudsakliger på den grund, att könslersbrefvet den 10 Sept. 1835 föreskrifver säsom ett oeftergifligt vilkor för dem, hvilka vilja undergå examen för inträde i rikets rättegångsverk, att de skola, utan något i författninger medgifvet undantag, i student-examen hafva erhållit minst vitsordet adprobatur i Matematik, hvarjemte af mig lemnades den upplysning, att af de magistrar, som undergätt hofrätts-examen under alla de är jag varit professor, icke en enda underlåtit att ställa sig berörde föreskrift till efterrättelse på det sätt, att de, som icke varit adproberade i matematiken uti student-examen, sedermera förskaftat sig de kunskaper i samma ämne, att de i filosofie-kandidatexamen erhältit ätminstone adprobatur. Nägra consistorii ledamöter tillstyrkte dispence; men de flesta ansägo Jensamma alldeles öfverflödig, på skäl som Svenska Tidningen redan meddelat. Denna s-dnare mening gillade Kanslers embetet genom skrifvelse till Consistorium den 15 sistl. April, under förklarande att ifrögavarande bref den 10 Sept. 1835 icke vore tillämpligt på sökanden, som vunnit magistergrad, börande han förthy, utan ytterligare förbör i elementerna af geometri och aritbmetik, till hofrättsexamen admitteras. För öfrigt ansäg Kanslersemb2 tet sig icke böra undertrycka den anmärkning, till hvilken ärendets bebandling, enligt de infordrade protokollerna för förlidet är, gifva anledning. Af dessa inhemtas nemligen, att magister T., efter det har zenomgätt nägra tentamina och bland dem äfven en bos mig, redan sist!. hösttermin hoppats blifva färdig ill hofrätts-examen och dertill sig äfven anmält i vanlig ordning hos akademi-sekreteraren på hans embetsrum; men dä T. hade endast admittitur i mathematik, i säväl student-examen som kandidat-examen, anmälde sekreteraren detta förhållande hos sakademiens rektor, som föredrog frägan i Consistorium Academicaom den 13 November. Efer nägon Giskussion och under antagande att admittitur i mathematiken uti kandidat-examen vore jemngodt med oadprobatur i student-examen, ansåg Consistorium enhälligt nägoi hinder i afseende på erforderliga kunskaper i mathematik icke möta för T. att få aflägga hofrättsexamen. Men sedan det, jemlikt protokollet, enda uppgifns skälet för Consistorii berörde beslut förfallit, på sätt Consistorii till Kanslersembetet inskickade protokoll för den 2 December utvisar, afgaf jag till protokollet den 6 i samma mänad, då T. redan funnit sig icke medhinna bofrätts-examen till Julen och dessa examina för höstterminen voro förbi, det yttrande, ati jag, i hvad på mig ankomme, skulle söka upprätt hälla föreskriften i 1835 ärs kanslersbref, mot hvars tydliga innehåll jag icke ansåg mig öga rättighet at: anställa omförmälda juridiska examen med T., förr än han antingen beredt sig dispens frän den gällande lagen elier ock, på sätt ban kunde finna lämpligt, styrkt sig ega de kunskaper i mathematik som oftanaämnde bref fordrade, utan allt uadantag, af alls dem som önskade updergä hofrätts-examen. I anledning af detta mitt yttrande, hvaraf T. genom mig erhöll kännedom påfötjde dag den 7 Dec., har Kanslers-embetet, i omförmälda skrifvelse den 15 April. gjort följande anmärknirg: Då ifrögavarsnde (hofrätts-) exsmen är ställd usder Consistorii iaseende; dä således det ej kan få bero af nägon enskild des vedamots och delegerade examinators enskilda äsigter buruvida en examinand bör ill undergäende af samme xamen emottagas, sedan Consistorium förklarat, att nägon förment brist i nägot af de preliminära förbören deremot icke borde utgöra binder; varande det deremot examinatorns pligt att sig till efterrättelse ställa Consistorii beslut; alltså och då handlingarne ej utvisa, att förnyad tillsägelse om magister T:s admission till examen blifvit prof. Lindblad meddelad. after det han förklarat sig icke ämna efterkomma Consistorii beslut den 13 Nov., finner jag, att lika som prof. dr Lindblad i denna fräga misstagit sig om. sin lagliga befogenhet, magister T. icke saknat skäl för sin i anledning deraf vidtagna ätgärd. Slutligen fär jag upplysa, att icke någon tillsägelse, innu mindre en förnyad, om mag. T:s admission till bofrätts-examen hittills blifvit mig meddelad, af det skäl att han först i dessa dagar absolverat sina tenrtamina för denna examen, hvilken han i nästa vecka kommer att aflägga. Upsala den 14 Maj 1853. . J. OC. Lindblad. beredas onöRsso———ÅAEOE RÄTTEGÅNGSoch POLISSAKER. I dag meddelade Rådstufvurättens 3:e afdelning utslag i ransakningsmälet angöende förre furiren Mo-: dee, pistolsmeden Blomgren och silfverarbetaren Bagge. Förre furiren Modöe ansägs emot sitt bestridande icke lagligen förvunnen att hafva föröfvat eller vari : delaktig hvarken i den stöld af2 st. silfvermstskedar och det försök till inbrott; söm Annandag Påsk der