sommaren, hvarigenom mjölkhushållaingen,
om nämnde företeelse af erfarenheten bekräf-
tas, bör kunna i betydlig grad förenklas.
Den tänkande landtmannen inser lätt vig-
ten af allt detta, och hr G. har den förtjen-
sten att hafva fästat allmänhetens uppmärk-
Jsamhet derpå.
— Hr professor Lindblad har hos redak-
Itionen begärt rum för nedanstående berikti-
I gande:
I I N:o 104 af Svenska Tidningen finnes införd en
artikel med öfverskrift: Bör en Filosofie Magister,
som ernar undergå hofrätts-examen, vara fritagen från
skyldigketen att förskaffa sig de kunskaper, i aritmetik
och geometri, som för en domare äro nödvändiga, och
som hvarje studerande, hvilken önskar undergå samma
examen, måste ådagalägga?, I slutet af denna artikel
berättas hvad som blifvit omtaladt för red. af nämnde
dtidning, att då magister T. hos professor L. anmälde
sig till undergäende af hofrätte-examen, svarade
denne honom, att han icke kunde få undergä sin
tilltänkta examen förrän han på ett e:ler annat sätt
afbjelpt det befintliga bindret i afseende på mate-
matiska kunskaper c. Dä redaktionen af Svenska
Tidningen kring hela landet utspridt hvad sälunda
blifvit för densamma berättadt, har den utan tvifvel
ansett sin sagesman fullt tillförlitlig. Nu är dock
denna berättelse icke med sanna förhällandet enlig,
och jag bkoppas derföre, att redaktionen af Aftorbla-
det icke vägrar mig, på hvilken berättelsen uppenbar-
ligen har afseende, att genom denna tidning få med-
dela de upplysningar, som häraf äro påkallade och
hvilka kunna bestyrkas med consistorii academici pro-
tokoller, om sä erfordras.
Förhållandet är följande: I början af denna termir
ingaf magister T. till kanslers-embetet för Upsala
universitet en så lydande skrift:
Som för mitt tillernade undergäende af hofrätts-
examen ett hinder möter deruti, attjazg icke, i öfver-
ensstämmelse med hvad kanslersbrefvet den 10 Sep-
tember 1835 föreskrifver, uti student-examen i Mate-
matiken erhällit vitsordet adprobatur, sä fär jag i un-
derdånighet anhälla, att E. K. H. nädigst täcktes
fritaga mig, såsom promoverad Philosophie Magister,
från skyldigheten att fullgöra detta i ofvannämnde
kanslersbref föreskrifna prestandum, till vinnande at
kompetens till hofrätts-examens undergående.
Uti den å denna skrift af kanslerssekreteraren teck-
nade remiss den 15 sistlidae Februari anbefalldes
consistorium academicum aått icke allenast inkomma
med und. utlätande, utan ock, enär T:s skrift skulle
antyda, att det omnämnda hindret redan varit före-
mäl för consistorii pröfning, det dervid förda proto-
soll tillika insända. Vid dispence-frågans företa-
gande i consistorium voro meningarne delade: trenne
af juris professorerne, och bland dem äfven under-
tecknad, afstyrkte den sökta dispencen, hutvudsakliger
på den grund, att könslersbrefvet den 10 Sept. 1835
föreskrifver säsom ett oeftergifligt vilkor för dem,
hvilka vilja undergå examen för inträde i rikets rätte-
gångsverk, att de skola, utan något i författninger
medgifvet undantag, i student-examen hafva erhållit
minst vitsordet adprobatur i Matematik, hvarjemte af
mig lemnades den upplysning, att af de magistrar,
som undergätt hofrätts-examen under alla de är jag
varit professor, icke en enda underlåtit att ställa sig
berörde föreskrift till efterrättelse på det sätt, att
de, som icke varit adproberade i matematiken uti
student-examen, sedermera förskaftat sig de kun-
skaper i samma ämne, att de i filosofie-kandidat-
examen erhältit ätminstone adprobatur. Nägra con-
sistorii ledamöter tillstyrkte dispence; men de flesta
ansägo Jensamma alldeles öfverflödig, på skäl som
Svenska Tidningen redan meddelat. Denna s-dnare
mening gillade Kanslers embetet genom skrifvelse till
Consistorium den 15 sistl. April, under förklarande
att ifrögavarande bref den 10 Sept. 1835 icke vore
tillämpligt på sökanden, som vunnit magistergrad,
börande han förthy, utan ytterligare förbör i ele-
menterna af geometri och aritbmetik, till hofrätts-
examen admitteras. För öfrigt ansäg Kanslersemb2
tet sig icke böra undertrycka den anmärkning, till
hvilken ärendets bebandling, enligt de infordrade pro-
tokollerna för förlidet är, gifva anledning. Af dessa
inhemtas nemligen, att magister T., efter det har
zenomgätt nägra tentamina och bland dem äfven en
bos mig, redan sist!. hösttermin hoppats blifva färdig
ill hofrätts-examen och dertill sig äfven anmält i
vanlig ordning hos akademi-sekreteraren på hans em-
betsrum; men dä T. hade endast admittitur i mathe-
matik, i säväl student-examen som kandidat-examen,
anmälde sekreteraren detta förhållande hos sakademi-
ens rektor, som föredrog frägan i Consistorium Aca-
demicaom den 13 November. Efer nägon Giskussion
och under antagande att admittitur i mathematiken
uti kandidat-examen vore jemngodt med oadprobatur
i student-examen, ansåg Consistorium enhälligt nägoi
hinder i afseende på erforderliga kunskaper i mathe-
matik icke möta för T. att få aflägga hofrättsexamen.
Men sedan det, jemlikt protokollet, enda uppgifns
skälet för Consistorii berörde beslut förfallit, på sätt
Consistorii till Kanslers- embetet inskickade protokoll
för den 2 December utvisar, afgaf jag till protokollet
den 6 i samma mänad, då T. redan funnit sig icke
medhinna bofrätts-examen till Julen och dessa exa-
mina för höstterminen voro förbi, det yttrande, ati
jag, i hvad på mig ankomme, skulle söka upprätt
hälla föreskriften i 1835 ärs kanslersbref, mot hvars
tydliga innehåll jag icke ansåg mig öga rättighet at:
anställa omförmälda juridiska examen med T., förr
än han antingen beredt sig dispens frän den gällande
lagen elier ock, på sätt ban kunde finna lämpligt,
styrkt sig ega de kunskaper i mathematik som ofta-
naämnde bref fordrade, utan allt uadantag, af alls
dem som önskade updergä hofrätts-examen. I anled-
ning af detta mitt yttrande, hvaraf T. genom mig
erhöll kännedom påfötjde dag den 7 Dec., har Kans-
lers-embetet, i omförmälda skrifvelse den 15 April.
gjort följande anmärknirg: Då ifrögavarsnde (hof-
rätts-) exsmen är ställd usder Consistorii iaseende;
dä således det ej kan få bero af nägon enskild des
vedamots och delegerade examinators enskilda äsigter
buruvida en examinand bör ill undergäende af samme
xamen emottagas, sedan Consistorium förklarat, att
nägon förment brist i nägot af de preliminära förbö-
ren deremot icke borde utgöra binder; varande det
deremot examinatorns pligt att sig till efterrättelse
ställa Consistorii beslut; alltså och då handlingarne
ej utvisa, att förnyad tillsägelse om magister T:s ad-
mission till examen blifvit prof. Lindblad meddelad.
after det han förklarat sig icke ämna efterkomma
Consistorii beslut den 13 Nov., finner jag, att lika
som prof. dr Lindblad i denna fräga misstagit sig om.
sin lagliga befogenhet, magister T. icke saknat skäl
för sin i anledning deraf vidtagna ätgärd.
Slutligen fär jag upplysa, att icke någon tillsägelse,
innu mindre en förnyad, om mag. T:s admission till
bofrätts-examen hittills blifvit mig meddelad, af det
skäl att han först i dessa dagar absolverat sina tenr-
tamina för denna examen, hvilken han i nästa vecka
kommer att aflägga. Upsala den 14 Maj 1853.
. J. OC. Lindblad.
beredas onöRsso———ÅAEOE
RÄTTEGÅNGS- och POLISSAKER.
I dag meddelade Rådstufvurättens 3:e afdelning
utslag i ransakningsmälet angöende förre furiren Mo-:
dee, pistolsmeden Blomgren och silfverarbetaren Bagge.
Förre furiren Modöe ansägs emot sitt bestridande
icke lagligen förvunnen att hafva föröfvat eller vari :
delaktig hvarken i den stöld af2 st. silfvermstskedar
och det försök till inbrott; söm Annandag Påsk der