upptagas.
Svenska konstnärer i Disseldorf,
Uti M 11 af Deutsches Kunstblatts för ji
år finner man en korrespondensartikel från
Dässeldorf, undertecknad E. T—d, ur hvil-
ken vi meddela följande:
Det är en icke ringa förtjenst hos den dässeldorf.
ska skolan att den utöfvar ett särdeles verksamt in-
flytande på att befrämja och utbreda konsten äfver
i aflägsnare trakter. Så länge skolan bestöätt i sitt
nuvarande skick, ha ständigt fremmande sökt sin konst-
närliga utbildniog i konststaden vid Rhen: Ryssar,
Schweizare, Holländare, Belgier, Engelsmän, Ame-
rikanare, Norrmän och på sednaste tiden äfven Sven-
skar. Tidemand gjorde början för Norrmännen ; sed-
nare följdes han af Gude och andra yngre landsmän.
De svenska konstnärerna fortforo emellertid att följa
den gamla traditionella vägen till Paris och Rom.
Wickenbergs glänsande lycka i Frankrikes hutvudstad,
äfvensom den i Rom lefvande Fogelbergs högt aktade
namn ha väl mycket bidragit dertill. De norska
konstnärernas beröm hade emellertid efter hand ut-
bredt sig till Sverige och gaf sannolikt närmaste an-
ledningen till att flera yngre konstnärer beslöto ati
draga till Disseldorf. Blott Danmark stär ännu bland
de skandinaviska länderna orepresenteradt här. Brist
på behörig kännedom om härvarande skola säväl som
allehanda frän annat häll inhemtade fördomar (ett
eko af de längesedan upphörda ogynnsamma omdömena
om Disseldorf) ha ännu öfverhand hos det i Köpen-
bamn inom konsten herrskande partiet och föranleda,
att de danska konstnärerna i allmänhet städse und-
vika Dässeldorf. Emedlertid saknas icke undantag
på den sednaste tiden. Näågra danska konstnärer,
som på sina resor i utlandet kommit gerom Dissel-
dorf, ha der uppehällit sig länge nog, för att öfver
tyga sig om det ogrundade i de köpenhamnska äsig
terna. Sä tillbragte t. ex. en talentfull dansk konst-
när, hr A. Plum, förra vintern här, och har viss:
icke orsak att förtryta detta; ty en af honom mälad
genrebild gjorde sä väl bland konstnärerna som hos
allmänheten sä stor lycka, att den genast blef afytt
rad, oaktadt koastoären förut allsicke var bekant.
Det torde sälunda icke vara osannolikt, att äfven an-
dra af hans landsmän skola komma att följa det at
deras norska och svenska bröder gifna exemplet.
Om dessa sistnämnda vill jag denna gäng specielt
tala. Deras antal har under de sista ären betydligt
villtagit. Till en stor del äro de visserligen ännu be-
gynnare, hvilkas namn här icke kan anföras; nägra
at dem berättiga emellertid till goda förboppningar.
Men det gifves också nägra, som redan derhemma
visat sig såsom verkliga konstnärer och här söka den
utbildning, som deras fädernesland icke i tillräcklig
srad kan gifva dem. Bland dessa mä det tillätas
mig att med nägra ord omtala hrr Nordenberg, Zoll
och Larsson.
B. Nordenberg, född på landet i Blekinge, är en
af dessa af naturen lyckligt utrustade talenter, son
lugnt och naivt och säsom det synes utan synnerlig
ansträngning behandla sina uppgifter. Ursprungligen
bestämd till kons:hardtverket (säsom dekorationsmä-
lare) kände han, sedan han en tid arbetat i Stockholm
uti detta fack, den lifligaste ätra att blifva en sjelf-
producerande konstnär. Hastigt genomgick ban der
akademiska kursen och väckte icke rivga förhopp-
niog genom flera bilder af det svenska folklitvet.
af hvilka konstföreningen i Stockkolm inköpte flera.
Den dässeldorfska skolan hade emellertid i Sverige
blifvit ett namn af så god klang, att han och nägra
andra yogre konstnärer beslöto att begifva sig bit.
Sålunda hitkom han hösten 1851, blef straxt elev i
den Iildebrandska mäleriklassen, och visade så myc-
ken skicklighet att det efter nägra mänaders förlopp
tilläts honom att utföra sjelfständiga kompositioner.
Hans första bild bär, som utställdes på härvarande
permanenta exposition, och föreställde svenska bond-
barn, lekande blindbocks — röjde sinne för riktig
avordning, betecknande motiver, naiv uppfattning och
isynnerhet en icke obetydlig talent i afseende på to-
taleffekt och färg. Den fann genastafsättniog. Upp-
muntrad härigenom företog han sig derefter avt mäla
en längt större och betydligare bild. Den var med
på förlidet ärs expositioner i Dässeldorf och Köln
och inköptes af konstfö eningen i sistnämnde stad.
Ämnet var husandakt i en blekingsk bondstuga,
uppfattningen allvarlig och värdig. ungefär i karak
teren (im Sinne,) af de Tidemandska tolklifsbilderoa,
dock utan nöägon deciderad eller äsyftad imitation at
nämnde konstnär. I mäleriskt hänseende är uppgif-
ten en solskensbelysning af interieuren, med de derat
betingade, af reflexer upplysta skuggorna; och allt
detta var så vällyckadt, att bilden i detta hänseende
skulle varit en äldre mästare värdig. Med Tidemand
företog han förra sommaren en resa tiil Dalarne och
andra svenska landskaper och ätervände sent på hö-
sten med en lika rik som intressant skörd af studier
och motiver, hvilka han straxt började bearbeta till
kompositioner. Utom flera mindre redan färdiga bil-
der, har han för närvarande under arbete tvenne
större karakteristiska folklitsbilder; den ena, förestäl-
lande en nattvard i en svensk landskyrka, är en rik
komposition, af lycklig uppfinning och harmonisk
ljusfördelning ; den andra, en dans i Dalarne kring
Majstängen, en tafla med skön och lugn anordning
och mängfaldigt omvexlande, karakteristiska moti-
ver. Begge bilderna sakna ännu den sista genom-
arbetningen; jag kommer måhända framdeles att om-
tala dem. Med den utmärkta och gedigna talent,
herr Nordenberg besitter, ställer sig hans konstnär-
liga horoskop mycket gynnsamt, i synnerhet om han
tillegnar sig en större finhet i teckvingen, i det hela
ett mera fulländadt mästerskap, hvilket man, med
anle ning af det allvar, hvsrmed han drifver sin
konst, har all grund att förvänta.
Chr. Zoll, Nordenbergs kamrat vid Akademien i
Stockholm, ankom hit först sistlidne höst och har
änru icke exponerat någon tafla. Han har emeller-
tid medfört ett betydligt antal teckrade studier och
utbist, sä att man deraf är nägorluoda i ständ at:
görs. sig ett begrepp om beskaffenheten af hans ta-
lext och konstnärliga ang. Man ser med hvilken
iprerlig körlek han har siräfvat att sätta sig in i
Sitt folks och. lands egendombga nar. I alk
riktningar bar ban genomkorsat Sverige och under
dessa talrika exkursioner gripit må talande och-
karakteristiska dream af gripit mänga al
AL sa