Article Image
mV n—— —— ber månad, begåfvo sig grefvinnan och hennes gäster på väg till det okända slottet, för att der tillbringa en dag. En skogsväg, somsades vara farbar, skulle förminska resan: till två och en half mil. Vägen befanns öfver all beskrifning dålig; man förirrade sig i skoögen; en vagn. gick sönder; och halfva dagen var nära förfluten då de resande, trötta och föga förtjusta öfver vägens pittoreska skönhet, anlände till slottet Burey; hvars åsyn icke tjenade till att trösta dem öfver resans besvärligheter. ; Det var en stor byggnad med af ålder svärtade murar. Framför trappan låg en illa skött, terrassforrad fruktträdgård, ty slottet, stödt mot en :skogbeväxt kulle, egde inga slätter omkring sig; berg omgåfvo det på alla sidor: de voro steniga, och träden som växte mellan klipporna voro betäckta . af en mörk grönska, som gaf det hela ett dystert utsende. Vanskötseln och oordningen förenade sig för att göra denna natur ännu vildare. Grefvinnan Moncar stannade försagd på tröskeln till siit gamla -slott. ; 3 ; Detta liknar. verkligen bra litet ett partie de plaisir, sade bon, och jag. har verkligen god lust att börja gråta då jag ser detta hemska ställe; hör finnas. likväl vackra träd, höga klippor, en forsande elf; men allt det här är verkligen för allvarligt för migpy tillade hon småleende.; Låtom oss gå in och beskåda slottets inre. : Ja, låtom oss se om kocken, hvilken redan i går afreste, anländt lyckligare hit än vis, svarade: de-hungrande gästerna. Snart fick man den angenäma vissheten att en präktig frukost skulle inom några få minuter blifva serverad, och i förväntan på dei började man att genomströfva slottet. Gamla möbler, -betäckta--med utslitet lärft, fåtölje! hvilka blott egde ttenhe-bens ostadigasbord,

11 maj 1853, sida 2

Thumbnail