är början till kommunernas. administrativa i emancipation undan kyrkan, liksom en för-l!e bättrad Jagstiftnitg emanciperat de enskilde från dess tvång, 1 afseende på deras rent civila förhålladden. FS 5 Men dertill kommer en ännu vigtigare sak.!! Dea bögsta odlingen, det religiösa vetandet, t llhör ej längre ensamt presteståndet. Hvarken vetenskapug eller religiös bildning är längre något slutet skrås tillhörighet. En hvar kan nu utan svårighet tillegna sig fullt ut så mycket vetande i andeliga ting som fordras i sjelfva dimissionsexamen; och i alia de grenar at högre vetenskaplig forskning, som väl icke afhandla de speciella reiigiösa dogmerna men dock omgifva, stödja och förfullständiga den teologiska lärdomen, såsom naturvetenskaper, högre språktorskning, filosofi, historia m. fl., stå prestens insigter ej alltid i jemnhöjd med de bildade medelklassernas. Nu kan nästan hvar och en läsa i bokn och ur sin bibel eller andra töppbyggelseböcker sjelf hemta den näring för sitt dagliga andliga lif han behöfver, uten prestens meliankomst. Den allmänna upplysniogen har utrotat vidskepelsen, och presten behötver ej stå som en fogde vid hvars och ens enskilda andakt, för att se till att han ej missbrukar Guds ord till trolldom, signerier och andra vidskepliga ändamål. Tvertom bjuder regeringsformens 16 S, tillkommen ett och ett fjerdedels ärhundrade sednare än de åberopade stadgandena i kyrkolagen, att Konungen bör ingens samvete tvinga eller tvinga låta, så vidt han derigenom icke störer samhällets lugn eler allmän förargelse åstadkommer. Dessa grundlagens ord upphäfva prestens skyldighet, ja beröfva honom all rätt att tränga sig in ) det enskilda familjelifvets fridlysta område, för att fiskalisera huru familjefäder och mödrar, gampt theras barn och tjänstebjon sins emelIn sig förhållas, föratt kontrollera deras barns Undervisning, hvilket numera tillhör kommunen, eller för att i familjens enskilda umgänge och andaktsöfningar anställa husvitationer efter fritänkeri eller andra religiöst konfiskabla varor. Hvad sistnämnda punkten angår, så veta vi ganska väl att sådana förslager blifvit väckte, att förbudet mot konventiklar visserligen borde borttagas, men att de endast finge hållas i närvaro. af en prest, som borde tillse att dervid icke förekomme något mifrlärigto. Vilyckönska samvetsfriheten i vårt fädernesland: tili utsigten på en sådan tryggande tullbevakning. Vi neka ej att presten kan och bör på enskild väg verka mycket godt bland sina åbörare, om hån i deras hem uppsöker nöden, förtviflan och eländet och, utan att vänta till han ropas, bringar tröst och Kopp och andliga läkemedel till dem som behöfva dem. Men religionens tjenare får ej, tvinga sig, på någon, ochäfven då hans hjelp. tillbakavisas, må han ej banta och harmfullt: vända ryggen till, utan ödmjukt och villigt återvändä i samma ögonblick hans bjelp änyo behöfves och begäres. Religionens tröst skall stå öppen för alla men tvingas på ingen. Kristendomens stiftare befallde sina lärjungar att besöka faderlösa och enkör i deras bedröfvelse, men icke att bryta upp dörrar; gå på spårjagt efter kätteri. och anställa polisförhör. Vi veta mer än väl, att mången prest, och vi ville hoppas flertalet. tager sitt uppdrag på det rätta viset.. Men om deras handlingssätt ej varit i stånd att forma den allmänna opinionen i afseende på det presterliga ståndet, så är detta: dess eget fel, särdeles i dess egenskap af ett riksstånd Såsom sådant sitter det och stormar och bannas öfver den allmänna otron, det öfverHand tagande förderfvet,, och ropar ideligen på tvångsåtgärder not andra, och bevarande af. föräldrade privilegier för sig sjelfva. Det sitter der-och representerar det högsta, mellan skål och vägg, mellan intrigerna i ett utskott. Vi sågo, nyligen en af dessa det högstas representanter, genom sjelfmord sluta ett lit som måhända redan varat-alltför länge. Lät sådana religionslärare på dragande kall och jembetes vägnar, med byråkratisk dryghet infiina sig hos husfädren isin församling för att examinera dem och deras barn i deras kristendomskunskap, för att predika sedlighetens bud för de unga döttrarne, för att i ensligheten af deras enskilda andakt vädra kätteri, eller neologism, eller fritänkeri, för att speja i de fridlystå hemligheterna af makars inbördes förhållande; eller för att öfvervaka sättet Ihvarpå tjenare och husbönder möt lvarandrå uppfylla sina ömsesidiga pligter. Om då nå: gon af dessa husfäder, i förlitande på grundlagens bud, som bjuder att konung skall ingens frid i dess hus störa eller störa låta, leller ledd af den engelska grundsatsen, mitt bus är min borg, stängde sin dörr för dessa objudna lärare och rådgifvare, skulle vi åtminstorie icke vilja på: honom: kasta den första stenen. i — D. M. Drottningen och Enkedrottningep samt D. K. H. Kronprinsessan och Prinsessa Eugenie gjorde i går e. m. kl. 5 ett besök uti: den -af ,Sällskapet för arbetsflitens befrämjande inom den behöfvandeklassens i Ikongl.. operabusets stora vänibg anordnade lexposition af fruntimmers-handarbeten. -Expositionen har i dag: blifvit; öppnad för allmänheten.: Ingången är från sjösidan. — KM. har den 4 dennes, enl. Ps T., Tutbämnt till revisionssekreterare,: assessoren i Svea bofrätt V. Cramer; samt . till rådman i Stockholm, f. d. äldermannen, C.G. Gustatsson. — På ansökning har K. M. den 4 dennes Ibeviljat landshöfdingen i Stora Koppa:bergs län, Pehr ; Daniel Lorichs afsked. i j j j y I TaaansungZa ET TT DODlaroetvand hav hklifent