da -förstudier; hans frasering, visserligen na ej musikaliskt utbildad, tillkännagifvet dock en lycklig naturlig känsla. Det står ati hoppag, att hr D. ej af alltför hopade nya roller skail hindras ifrån fullföljandet af sina musikaliska studier. Båda debutanterna hafvs utgått från hr.Giinthers skola; båda hedra sir lärare samt förtjena all uppmuntran, som också ej uteblef. Enligt öflig plögsed framropades de debuterande efter operettens slut. Före Alphyddan, gafs Intrigen i fönstren, hvars friska och täcka musik vinner med hvarje gång, ehuru ensemblen äfvensom ett och annat solonummer lemnade åtskilligt öfrigt att önska. M:lle Michals sköna romans gjorde äfven nu furore; dock måste man såsom alldeles olämplig beteckna den smaklösa fioritur-apparat, hvarmed andra kupletten blifvit vanställd. Huru denna på en gång odramatiska och mot musikens totalkarakter helt och hållet stridande åtgärd kunnat af kapellets insigtsfulle chef autoriserag, är i sanning oförklarligt. — Pjesen är skrifven för franska komici, och sedan de artister försvunnit, com — med den oöfverträfflige L. Hjortsberg i spetsen — hos 0as representerade denna skola, får man ej alltför högt stegra anspråken på aktionen (ehuru mycket visserligen äfven nu kunnat vara bättre) och isynnerhet icke mäta de nuvsurande skådespelarne efter den måttstock, som användes för några decennier sedan. Om äfven hr Söderberg var en ofullkomlig Satinett, 8å visade sig hr C. Hjortsberg emot såsom fullkomligt oanvändbar i denna roll, och då hr S. hade enskilda lyckliga momenter, så hade hr H. inga sådane — hvarvid vi för öfrigt ingalunda bestrida hr H:s förtjenst i sådane roller, der han är på sin plats. Vi tillstyrka derföre es återgång at detta rollbyte och hoppas för öfrigt att denna operett för den intressanta musikens skull ej måtte försvinna från repertoiren.