STOCKHOLM, den 4 Maj. Ett nytt uppslag i Skolfrågan. Man läser under denna rubrik uti det sednast hitkomna numret af Vestmanlands Läns Tidning följande artikel, hvilken torde förtjena desto mera uppmärksamhet, som den stad, der nämnde tidning utgifves, just är en af de orter, der skolförbättringen under de sednare åren blifvit utförd i närmare öfverensstämmelse med nya elementarskolan i Stockholm och der man således haft tillfälle att af egen erfarenhet bedöma verkningarne af både det gamla och det nya skolsystemet. Artikeln lyder sålunda: Hos Lärarestaten här på stället, och, som vi förmoda, äfven ä andra platser, der skolreformen blifvit genomförd i enlighet med Kongl. Cirkuläret af den 6 Juli 1849, hafva allvarsamma bekymmer uppstätt, förorsakade af en uppgift i förliden veckas Aftonblad, i förening. med åtskilliga obestämda rykten om den reaktionära riktning, behandlingen af skolfrågan nunera skall hafva tagit. En del af dessa rykten gifva nemligen anledning att befara, att man inom kort, genom ett ministeriellt påbud, skall se sig beröfvad frukterna af alla i och för reformen nedlagda mödor och ansträngningar, och ifrån det tillstånd af ordning, :säkerhet oeh frid, hvaruti man nu ett eller anhat är lefvat, ånyo utkastas på öfvergängarnes, osäkerhetens och meningsstridernas bana. De uppgifva nemligen, :att man har att vänta en af Eklesiastikministern och ihr Annerstedt i Upsala i all tysthet uppgjord skolregering, enligt hvilken läroverken skola samt och syn:nerligen omstöpas efter Upsala kathedralskola, med dess genast inträdande afsöndring af de särskilda bildningslinierna, sträng klassindelning, och en ny :apoteosering af den allena saliggörande latinläsningen. Enligt andra uppgifter äter, skall visserligen sett förslag i denna riktning förevarit i statsrädsberedningen; men endast för att först kommuniceras vederIbörande konsistorier och skolkollegier och derefter under sommaren af jen dertill utsedd kommitte vidare I behandlas. Vi älska att tro, att de sednast omnämnde uppgifterna komma sanningen närmast, under det de i förra förefalla oss rent af orimliga; och vi hafva för denna vår mening många skäl, af hvilka vi vilja anföra de hufvudsakligaste. Först och främst stödja vi c oss vid Kongl. Maj:ts sedan flera decennier kända :åsigter. Nägot hvar erinrar sig säkerligen ännu med verklig fröjd huruledes kronprinsen Osear en gäng var själen i den stora. uppfostrings-kommitten, af I hvars verksamhet nya elementarskolans inrättande blef . den omedelbara följden, och som gaf den första an: stöten till den reformerande verksamhet, hvarigenom Idäroverken blifvit uppryckta ur sin iräkade lägervall, 4 trots af den ojemna och planlösa behandling lärovverksfrågan rönt genom prelatensiskt motständ och : andra inspelande biafsigter. Några i saken grundade :-skäl för en förändring af dessa åsigter hafva icke vi:sat sig, ej heller hafva vi någon sädan förändring :försport. Vi måste-säledes ännu anse dem fortifara, helst utkomna förtattningar uttala Kongl. Maj:ts med dessa äsigter öfverensstämmande vilja och önskan, att i färoverken mätte reorganiseras efter en med den Nya I Elementarskolan likartad plan. Vidare fästa vi Oss tyvid Biksens Ständers beslut, som vid beviljande ai idkade lärarelöner fäster det uttryckliga vilkoret af -den reala liniens fullständiga utveckling. Detta vili kor blifver åter genom den ifrågavarande anordningen : omöjligt att uppfylla utan betydligt ökade lärarei krafter och deraf följande ökade anslag. Ytterligare, tehuru ministrars ord i alla tider haft lika stort rykte 1 för osäkerhet, som kungsord ansetts fast och säkert, så anse vi oss dock kunna och böra fästa särdeles vigt vid hr doktor Reuterdabls vid det 2:a svenska lärarermötet högtidligen uttalade förklaring, att han, de! mätte gälla. undervisningens forn? eller dess innehåll, : icke tänkte söka ävägabringa enhet genom maktspråk, eller på väldsamt sätt nedrifva hvad som redan blifvi vappbygdt; af hvilka yttranden man trodde sig kunna sluta till bans afsigt att låta de båda skolformerna I bestå jemte hvarandra, och öfverlemna utslaget öf: tyer den enas eller andras företräde ät en län :gra tids erfarenhet, en äsigt hvaruti för öfrigt ; hela läraremötet odeladt instämde. Ett mäktigt :stöd för vär åsigt ligger äfven i Upsala katedral : skolas måvgfaldiga och af de flesta skolmän insedda stora brister. Bland dessa vilja vi såsom de väsendt Tligaste anmärka, först och främst de bäda bildnings i liniernas stränga och ensidiga, samt i alla händelse; s otidiga skilsmessa. Det tjenar till intet, att ännu ex späng upprepa alla de mäktiga pedagogiska skäl, sär :deles med afseende på ynglingarnes psykologiska in JEvtelser på hvarandra, som tala för de bäda linier nås samvaro under samma lärare och på samma rum De hafva, så vidt det gäller den nya skolans mot iständae, redan blifvit predikade för döfva öron. Dess: Iherrar 1 afvå under begreppet Den reala bildnings Hiniens utveckling. icke mäktat förstå någonting bättre än) en ny, Bägon smula förbättråd upplaga af vär ifordna Qvinta.. Aren lät vara att ett dylikt bildnings liniernas afskiltandv nägon gäng vid skolor, med 0 vanligt stort tillovp at lärjungar, kan vara af behof vet påkalladt, dä det inträder på skolans medelsta sdium! Huru vill man , 7äl försvara den tanklösa ät :gärden, att låta demna sk. illnad ega rum så godt son ifrån början; innan ännu någon individualisation in :trädt hos barnen, innan rikt ringen af deras anlag oci ; beskaftenheten af deras förme genheter kan vara till räckligt bestämd, än mindre yänd; och hvarigenon :man utsätter sig för den tydlig aste fara att förfel : undervisningens ändamäl, för hv. XS ernående först vilkoret är, att hvarje lärjunge ermller den plats oci den undervisning, som äro för ham anlag och för rmögenheter lämpligast. Denna plats skulle emel riertid, i enlighet med den af br Annerstedt i Up : sala vidtagna anordning, komma att bestämmas a : yttre omständigheter och icke af inre grunder Anordningen af detta bildningsliniernas förkav lande : emte latinläsningens apotheosering, äro herr Anner stedts enskilda tanke, i fall de förtjena detta namn Det är olyckligt, att de enda originella i en hel or ganisation sä litet skall förråda skolmannen. Der : andra hufvudsakliga bristen ligger i klassläsningen ensidiga utsträckning öfver hela skolan. Denna ä nemligen en undervisningsfovin, som, om än dei lämpligaste för skolans lägre svadium, redan på me . delstadiet blir tryckande och hindersam för ynglin : garnes sjelfverksamhet och studiernas fortgång, oci : som på det högsta stadiet vid en storkare utprägla individualisation är rent af förhatlig, för dem, sor Järt känna något bättre. Vi äberopa för detta vär pästående alla de lärares vittnesbörd, som ned insig och intresse tjenstgjort under båda skolformerae (hvil ket, inom parentes sagdt, icke är händelsen med ber Annerstedt.) Det tredje felet ligger i den felaktig: fördelningen af tiden för hvarje läroämne, hvarigenon : alla öfriga läroämnen, grekiskan måhända undanta gen, blifvit rent af uppoffrade åt latinläsningen, hvil ken, som vi någon gäng förut anmärkt, ensam erhål lit lika mycken tid sig tillslagen, som alla öfriga äm : nen tillsammantagna. Detta för ett ämne orimlig tilltagna tim-antal; detta evinnerliga saggande s former och glosor, hvarmed barnens tid upptages oc borttråkas, är icke blott ett fel ur allmän pedagogis -synpunkt, d. Vv. 5. i uppskattningen af latinet säs0! Yr henmmadel. det är äfven ett fel i metoden fc