- STOCKHOLM, den 4 Maj.
Ett nytt uppslag i Skolfrågan.
Man läser under denna rubrik uti det sed-
nast hitkomna numret af Vestmanlands Läns
Tidning följande artikel, hvilken torde förtje-
na desto mera uppmärksamhet, som den stad,
der nämnde tidning utgifves, just är en af de
orter, der skolförbättringen under de sednare
åren blifvit utförd i närmare öfverensstäm-
melse med nya elementarskolan i Stockholm
och der man således haft tillfälle att af egen
erfarenhet bedöma verkningarne af både det
gamla och det nya skolsystemet.
Artikeln lyder sålunda:
Hos Lärarestaten här på stället, och, som vi för-
moda, äfven ä andra platser, der skolreformen blifvit
genomförd i enlighet med Kongl. Cirkuläret af den
6 Juli 1849, hafva allvarsamma bekymmer uppstätt,
förorsakade af en uppgift i förliden veckas Aftonblad,
i förening. med åtskilliga obestämda rykten om den
reaktionära riktning, behandlingen af skolfrågan nu-
nera skall hafva tagit. En del af dessa rykten gifva
nemligen anledning att befara, att man inom kort,
genom ett ministeriellt påbud, skall se sig beröfvad
frukterna af alla i och för reformen nedlagda mödor
och ansträngningar, och ifrån det tillstånd af ordning,
:säkerhet oeh frid, hvaruti man nu ett eller anhat är
lefvat, ånyo utkastas på öfvergängarnes, osäkerhetens
och meningsstridernas bana. De uppgifva nemligen,
:att man har att vänta en af Eklesiastikministern och
ihr Annerstedt i Upsala i all tysthet uppgjord skolreg-
ering, enligt hvilken läroverken skola samt och syn-
:nerligen omstöpas efter Upsala kathedralskola, med
dess genast inträdande afsöndring af de särskilda
bildningslinierna, sträng klassindelning, och en ny
:apoteosering af den allena saliggörande latinläsnin-
gen. Enligt andra uppgifter äter, skall visserligen
sett förslag i denna riktning förevarit i statsrädsbered-
ningen; men endast för att först kommuniceras veder-
Ibörande konsistorier och skolkollegier och derefter un-
der sommaren af jen dertill utsedd kommitte vidare
I behandlas. Vi älska att tro, att de sednast omnämnde
uppgifterna komma sanningen närmast, under det de
i förra förefalla oss rent af orimliga; och vi hafva för
denna vår mening många skäl, af hvilka vi vilja an-
föra de hufvudsakligaste. Först och främst stödja vi
c oss vid Kongl. Maj:ts sedan flera decennier kända
:åsigter. Nägot hvar erinrar sig säkerligen ännu med
verklig fröjd huruledes kronprinsen Osear en gäng
var själen i den stora. uppfostrings-kommitten, af
I hvars verksamhet nya elementarskolans inrättande blef
. den omedelbara följden, och som gaf den första an-
: stöten till den reformerande verksamhet, hvarigenom
Idäroverken blifvit uppryckta ur sin iräkade lägervall,
4 trots af den ojemna och planlösa behandling läro-
vverksfrågan rönt genom prelatensiskt motständ och
: andra inspelande biafsigter. Några i saken grundade
:-skäl för en förändring af dessa åsigter hafva icke vi-
:sat sig, ej heller hafva vi någon sädan förändring
:försport. Vi måste-säledes ännu anse dem fortifara,
helst utkomna förtattningar uttala Kongl. Maj:ts med
dessa äsigter öfverensstämmande vilja och önskan, att
i färoverken mätte reorganiseras efter en med den Nya
I Elementarskolan likartad plan. Vidare fästa vi Oss
tyvid Biksens Ständers beslut, som vid beviljande ai
idkade lärarelöner fäster det uttryckliga vilkoret af
-den reala liniens fullständiga utveckling. Detta vil-
i kor blifver åter genom den ifrågavarande anordningen
: omöjligt att uppfylla utan betydligt ökade lärare-
i krafter och deraf följande ökade anslag. Ytterligare,
tehuru ministrars ord i alla tider haft lika stort rykte
1 för osäkerhet, som kungsord ansetts fast och säkert,
så anse vi oss dock kunna och böra fästa särdeles vigt
vid hr doktor Reuterdabls vid det 2:a svenska lärare-
rmötet högtidligen uttalade förklaring, att han, de!
mätte gälla. undervisningens forn? eller dess innehåll,
: icke tänkte söka ävägabringa enhet genom maktspråk,
eller på väldsamt sätt nedrifva hvad som redan blifvi
vappbygdt; af hvilka yttranden man trodde sig kunna
sluta till bans afsigt att låta de båda skolformerna
I bestå jemte hvarandra, och öfverlemna utslaget öf:
tyer den enas eller andras företräde ät en län
:gra tids erfarenhet, en äsigt hvaruti för öfrigt
; hela läraremötet odeladt instämde. Ett mäktigt
:stöd för vär åsigt ligger äfven i Upsala katedral
: skolas måvgfaldiga och af de flesta skolmän insedda
stora brister. Bland dessa vilja vi såsom de väsendt
Tligaste anmärka, först och främst de bäda bildnings
i liniernas stränga och ensidiga, samt i alla händelse;
s otidiga skilsmessa. Det tjenar till intet, att ännu ex
späng upprepa alla de mäktiga pedagogiska skäl, sär
:deles med afseende på ynglingarnes psykologiska in
JEvtelser på hvarandra, som tala för de bäda linier
nås samvaro under samma lärare och på samma rum
De hafva, så vidt det gäller den nya skolans mot
iständae, redan blifvit predikade för döfva öron. Dess:
Iherrar 1 afvå under begreppet Den reala bildnings
Hiniens utveckling. icke mäktat förstå någonting bättre
än) en ny, Bägon smula förbättråd upplaga af vär
ifordna Qvinta.. Aren lät vara att ett dylikt bildnings
liniernas afskiltandv nägon gäng vid skolor, med 0
vanligt stort tillovp at lärjungar, kan vara af behof
vet påkalladt, dä det inträder på skolans medelsta
sdium! Huru vill man , 7äl försvara den tanklösa ät
:gärden, att låta demna sk. illnad ega rum så godt son
ifrån början; innan ännu någon individualisation in
:trädt hos barnen, innan rikt ringen af deras anlag oci
; beskaftenheten af deras förme genheter kan vara till
räckligt bestämd, än mindre yänd; och hvarigenon
:man utsätter sig för den tydlig aste fara att förfel
: undervisningens ändamäl, för hv. XS ernående först
- vilkoret är, att hvarje lärjunge ermller den plats oci
den undervisning, som äro för ham anlag och för
rmögenheter lämpligast. Denna plats skulle emel
riertid, i enlighet med den af br Annerstedt i Up
: sala vidtagna anordning, komma att bestämmas a
: yttre omständigheter och icke af inre grunder
Anordningen af detta bildningsliniernas förkav lande
: emte latinläsningens apotheosering, äro herr Anner
stedts enskilda tanke, i fall de förtjena detta namn
- Det är olyckligt, att de enda originella i en hel or
ganisation sä litet skall förråda skolmannen. Der
: andra hufvudsakliga bristen ligger i klassläsningen
ensidiga utsträckning öfver hela skolan. Denna ä
nemligen en undervisningsfovin, som, om än dei
lämpligaste för skolans lägre svadium, redan på me
. delstadiet blir tryckande och hindersam för ynglin
: garnes sjelfverksamhet och studiernas fortgång, oci
: som på det högsta stadiet vid en storkare utprägla
- individualisation är rent af förhatlig, för dem, sor
- Järt känna något bättre. Vi äberopa för detta vär
pästående alla de lärares vittnesbörd, som ned insig
och intresse tjenstgjort under båda skolformerae (hvil
ket, inom parentes sagdt, icke är händelsen med ber
- Annerstedt.) Det tredje felet ligger i den felaktig:
- fördelningen af tiden för hvarje läroämne, hvarigenon
: alla öfriga läroämnen, grekiskan måhända undanta
gen, blifvit rent af uppoffrade åt latinläsningen, hvil
- ken, som vi någon gäng förut anmärkt, ensam erhål
lit lika mycken tid sig tillslagen, som alla öfriga äm
: nen tillsammantagna. Detta för ett ämne orimlig
tilltagna tim-antal; detta evinnerliga saggande s
former och glosor, hvarmed barnens tid upptages oc
borttråkas, är icke blott ett fel ur allmän pedagogis
-synpunkt, d. Vv. 5. i uppskattningen af latinet säs0!
Yr henmmadel. det är äfven ett fel i metoden fc