SSOHLIHIL (1 IVPpERNal, VILI CI UCIGLllAt VI stande i södra Frankrike och Spanien, hvarifrån han dels förut hemsändt, dels nu medfört betydliga botåniska samlingar. Vid jernvägen Flensborg-flusum äro Tförj närvarande 1000 arbetare sätta i verksamhet. I Aabenraa undertecknas en adress tilll konungen mot förbudet för Fadrelandets) och Dagbladets, spridning i Slesvig, FRANKRIKE. Vi ha nu in extenso den i gårdagsbladet efter telegrafunderrättelser omförmälda ärtike! i Monitören. om de åtgärder som regeringen har förafsigt att vidtaga med anledning-af hyrornag stigande i Paris. Man finner deraf, att då detta stigande anses vara en följd af de många nedrifningarne af gamla byggnader samt det starka tillopp af fremlingar och ar-1 betare i Paris, så anser regeringen sig pligtig att göra något för den ifrågavarände olägenhetens afbjelpande; men de premier och öfriga medel, som för detta ändamål skola användas, äro endast att anse såsomstillfälliga åtgärder, då man naturligtvis har anledning att antåga, det spekulationsandan snart skall kasta sig på nya byggnadsföretag och dymedelst återställa jemnvigten.Det försäkras. vara. definitift beslutadt, att Napoleon I:s lik skall förflyttas till grafvarne i St. Denis. i; Äfven vill ett rykte veta, att den nya fran-. ska ambassadören i Wien hr de Bourqueney verkligen erhållit uppdrag att fordra utlemnandet af hertigens af Reichstadt lik. Det berättas att ytterligare tvenne deputerade, hrr dUzes och de Civrac, i likhet medl hr de Montalembert vägrat ati deltaga i kostnaderna för den bal, som lagstiftande kårens medlemmar nyligen gäfvo för kejsaren och kejsarinnan. En af de mest aktade lärårne vid College Charlemagne, ett af de förnämsta lyceerna i Paris, har blifvit afsatt för det hän med allt för mycken frimodighet uttalat sig öfver den af regeringen för nägra dagar sedan stadgadel. förhöjningen i priset för inträde vid dessa läroverk. s — Frågan om upprättandet af en tränsatläntisk åogbätsfart ar på obestämd lid uppskjuten... Mead anledning .af domen i de utländska tidningskorrespondenternas mål samt de ständigt upprepade klagomålen öfver brefs öpp: nande på de franska postkontoren; framdtager Journal des Debate ett cirkulär till prefekterna, utfärdadt under -de.-hundrade -dagarne af dåvarande inrikesministern Carnot,och hvilket på det skarpaste gisslär den princip som den nuvarande regeringen : Helt. öppet hyllar. Carnot yttrar i detta cirkulär: j Till min kunskap här kommit; att i flöra delar af kejsaredömet brefbemligheten blifvit kränkt afstyrelsens agenter. Hvem kön håfva bemyndigat till sådana EtgärderP? Skola de som gjort sig saker härtill, säga att de ment tjena regeringen och förekomma dess önskningar? Ätt i administrationen införa. sådana förtaringssätt är icke att tjena kejsaren, det är att nedsvärta H. M. Han önskar icke, bad tvertöm afvisar sädaba tjenster, söm egnas aäf tillgifvenhet sem stär i strid med lagarne. Näväl, sammanstämma icke sedan 1789 alla våra lägar uti uttälandet at brefhemligbetens okrädkbarhet? Allä vära olyckor vid olika tidpunkter af vår revolution härflyta frän kränkning af principer. Det är tid att upphöra dermed. Ni behagade derför, hr prefekt, med all lagens strängket beifra denna kränkning af en medborgares heligaste rättigheter: En medborgares tanke bör vara fri såsom hans egen person., . Lagstiftande kären har antagit en ny lag rörande marinofficerare, Kr hvilken vieeamiralerna komma att vid 65, och contröamiralerna vid: 62 års ålder iaträda 1i-generalstabens andra sektion, d..v.s. räknas till reserven; En Contre-åmiral skall hädanölfter utnämnas till vice-amiral först.sedan han tvenne är kommenderat till-sjös såsom contre amiral: Man anser allmänt äntednifigen till dessästadganden vara regeringens afsigt att derigenom ur marinen: aflägsna vissa för Joinvillism misstänkta högre officerare. : Mot första instansens utslag i det bekanta g.k. utländska tidningskorrespondenternas mål har såväl de dömde som allmänna åklagaren besvärat Big. Mellan författaren Emile Augier ochfiredak-I tören af tidningen Artiste,, Charlies Mouselet, har en duell på pistoler egt rum. -Anledningen var en artikel.i Artistes. Ingendera af de stridande sårades: HOLLAND: De med sednaste posten ankomna telegrafunderrättelserna -om ministeren Thorbeckes afgäng, sedan den nyss förut i kammaren erhållit ett gynnsamt votum, voro egnade att framkalla någon förändran. Nu har man en något klarare öfversigt af sakernas utveckling. en 18 hade ministeren erhållit ett gynnsamt votum i fråga om den katolska hHierärkien, och den:19 bragte det officiella bladet underrättelse om ministörförändringen. Om orsåken till ministeren Thorbeckes afgång gal krigsministern (hvars afskedsånsökan ännu icke blifvit beviljad) i anledning af en interpellation i andra kammaren åtskilliga upplysningar. Han angaf såsom anledning till ministerens reträtt det svar, som konungen gifvit på en adress från Amsterdam mot den katolska hierarkien och hvari han uttaläde sig på ett sätt, som gaf tillkänna att en meningsskiljaktighet egde rum mellan krenan och kabinettet. Ministrarne hade tillställt konungen en skrifvelse, i hvilken de anhöllo om en lugnande upplysning i afseende på hans yttranden eller att han måtte mottaga deras afskedsansökan. Konungen svarade, att han föredroge det. sednare. . ; .: Följande dagen slöts. kamrarnes. session. Utan tvifvel vill den nya ministåren ända tillv September ha fria händer att ordna frågan om den katolska hierarkien. Hvad konungen angår så känner han sig, i öfverensstämmelse med den allmänna opinionen, icke allenast förnärmad i sin värdighet genom det sävt hvarpå det romerska hofvet uppträdt, utan äfven föga böjd att bekräfts de af romerska hofvet gjorda biskopsutnimningarne. Deri består differensen mejilan. honom och det sista. kabinettet, som: visgerliger ville göra energiska reklamationer i Rom, men betrakta det skedda såsom fait accomplin. ; 4 ENGLAND. TE Det tal hvari skatttarnimarkanslern den 10:TNE SRA ER TRE i Ser me ÖL ÖA KT fs fö RA OD AS aÅ 0 ee -— I l 4 OO CA Na q