BB FF mög OMP MUSE MMM MJ IP EM OM
kunnige män, som :han sjelf egde utse, samt
af en statskommissarie från kong!. statskonto-
ret, uppgöra förslag dels till ny skolordning och
dels till normalstater för elementar-läroverken.
Vid uppgörandet af dessa förslag — sålydde
uttryckl:gen det kubgliga beslutet, som kort
derpå genom Ecclesiastik-Tidningen offentlig-
gjordes — borde xafseende fästas dels på re-
dan för handen varande ordning och förut gjorda
bestämmelser, dels på Rikets Ständers vid sär-
skilda tillfällen yttrade önskningar och fattade
beslut, och dels ändtligen på flera till K. M:t
inkomna, men ännu ej afgjorda, underdåniga
ansökningar och framställningar. Det är de
förslag, som till följe af detta uppdrag blif-
vit uppgjorda, hvilka i deita ögonblick bere-
das till fördragning för konungen i statsrådet.
Man har ofta hört frågas, hvilka de der
sakkunnige männen, äro, som föredraganden
anlitat till sitt biträde vid uppgörandet af dessa
förslag. . Vi-hafva likväl aldrig fått höra mer
än en uttryckligen uppgifvas, nemligen rektorn
vid Upsala katedralskola hr Annerstedt, hvars
tillkallande i sådan egenskap tidningarna re-
dan för längre tid sedan .omförmält. Öfver
de öfrige hvilar ännu en hemlighetsfull slöja.
Hvilka äro de? Ar ännu någon skolman bland
dem, eller utgöras de öfrige tilläfventyrs ute-
slutande af domproztar, professorer och bi-
skopar? Eiler äro kanske inga andre anlitade?
Förenar hr Annerstedt ensam all sakkunska-
pen i sig?.. Då vi icke äro i tillfälle att med
full kännedom besvara dessa frågor, vilja vi
icke heller här tillåta oss några gissningar, utan
öfverlemna åt framtiden att uppenbara dessa
hemligheter. i
Det kan icke falla oss in, vare sig att för-
tänka departementschefen, att han till sina
rådgifvare och biträden företrädesvis utser de
personer, för hvilkas insigt och förmåga han
hyser mesta förtroende, eller att klandra det
val, : som i-detta fall. träffat. hr Annerstedt,
hvars erfarenhet sågora skolman och ställning
såsom föreståndare för rikets måhända för när-
varande största elementarläroverk väl gjorde
honom förtjent att höras i en sådan fråga.
Men med fullt erkännande häraf, och om äf-
ven hr Ånnerstedts åsigter tillika skulle när-
mare än de flesta andra skolmäns öfverens-
stämma med den nuvarande departements-
chefens egna, måste man likväl anmärka, att
bemälde rektor icke egentligen hör till de
skolmän i vårt land, som nitälskat för en skol-
förbättring uti den riktning, hvarom rikets stän-
der hade vid särskilda tillfällen framställt sina
önskningar och som omsider genom 1849 års
författning äfven blifvit af regeringen beträdd.
Hans kallande- till detta uppdrag, såsom ensam
af skolmän, har derföre bland dessa, måhända
icke så alldeles utan skäl, långt innan man
ännu hade erfarit något om förslagets inne-
håll, allmänneligen redan på förhand ansetts
beteckna en rktning, väsentligen afvikande,
för att icke säga rent af stridande mot den,
som eljest genom det ofvannämnda kungliga
beslutet tycktes hafva blifvit för arbetet med
den nya skolordningen utstakad. Hvad nyli-
gen förljudits om grunderna för det förslag,
som blifvit uti den mystiska konklaven upp-
gjordt och som för närvarande hvilar i de-
partementschefens portfölj, har också inga-
lunda varit egnadt att aflägsna dessa farhågor.
Vi hafva här egentligen velat erinra om de
anledningar, som man uti Kongl. Maj:ts för-
säkringar och beslut vid särkilda tillfällen haft
och har, att. vänta en utveckling af skolfrågan
i öfverensstämmelse med rikets ständers önsk--
ningar och beslut, och förbehålla oss att en
annan gång få påminna om hvad dessa sBed-
nare -hufvudsakligen innebära,
Man har, och vi vilja hoppas med skäl,
uti nämnde försäkringar och beslut velat finns
politiska skäl att nu betvifla möjligheten af en
återgång i denna fråga. Vi skulle önska, att
man på andra sidan äfven måtte anse dem
såsom lika många moraliska, att icke låta detta
tvifvel komma på skam. ,
En enda anmärkning må här ännu tilläggas.
När förslag till nya författningar af den yigt
och omfattning, som en ny skolordning, förr
blifvit i vårt land uppgjorda, så har man icke
gerna underlåtit att öfverlemna dem redan så-
som förslag åt offentligheten, på det de
måtte blifva föremål för en allsi igare gransk-
ning, innan de af regeringen antagits och till
allmän efterrättelse -påbjudits. Om det nu
uppgjorda förslaget endast afsåge verkställig-
het af regeringens och ständernas förut med-
delade beslut och efterkommande af de sed-
nares önskningar, eller om det endast afsåge
ordnandet af en eller annan särskild detalj a!
den stora frågan, så skulle man icke med skäl
kunna klandra ett undantag från denna eljest
välbetänkta .och häfdvunna sed, Men om för-
slaget fastraera innebär väsentliga afvikelser
från förut meddelade, beslut och ständernas
önskningar, och om eller, rättare, då deticke
åsyftar ett blott ordnande af vissa särskilda
förhållanden, utan en alla skolans förhållan-
den på en gång bestämmande ny skolordning,)
måhända ämnad att å nyo för en lång tidl
hämma hvarje friare utveckling inom lärover-
ken och ännu länge beröfva föräldrar tillfälle
att uti dessa erhålla en tidsenligare undervis-
ning för sina barn än hittills beklagligen va-
rit fallet, så torde konungens ansvarige råd-
gifvare. se sig väl före, innan de tillstyrka
konungen att godkänna ett så beskaffadt, il
hemligbet uppgjordt förslag, utan att dettal.
åtminstone förut varit öfverlemnadt åt offent- ;
ligheten och till rikets ständers kännedom.
-— Om kandidaterne till .stjernoroch-band
uppehållits af en lång väntan, : så: har gårda-
gens ordenskapitel derför lemnat ersättning
genom en sällsynt -ymnighet af nådeveder-
mäölen. Tre Serafimerriddare, tre kommendö-
rer med stora korset af Svärdsorden och fem
kommendörer af samma -orden;, fyra kommen-
dörer med stora korset af Nordstjerneorden
och en dito af Wasaordemr samt tio koråmen-
dörer af. den förra och fem af den sedsare orden
utgöra redan i och för sig en ganska vacker tills
ökniog inom ordenshärens generalitet. Dertilll
komma 1-de lägre graderna 53 nya riddare
af Svärdsorden; 57d:oafNordstjernan, bland
hvilka sednare I vnttndeka sak 10 sill: dot