SSOHLIHIL (1 IVPpERNal, VILI CI UCIGLllAt VI
stande i södra Frankrike och Spanien, hvar-
ifrån han dels förut hemsändt, dels nu med-
fört betydliga botåniska samlingar.
Vid jernvägen Flensborg-flusum äro Tförj
närvarande 1000 arbetare sätta i verksamhet.
I Aabenraa undertecknas en adress tilll
konungen mot förbudet för Fadrelandets)
och Dagbladets, spridning i Slesvig,
FRANKRIKE.
Vi ha nu in extenso den i gårdagsbladet
efter telegrafunderrättelser omförmälda ärtike!
i Monitören. om de åtgärder som regeringen
har förafsigt att vidtaga med anledning-af
hyrornag stigande i Paris. Man finner deraf,
att då detta stigande anses vara en följd af de
många nedrifningarne af gamla byggnader
samt det starka tillopp af fremlingar och ar-1
betare i Paris, så anser regeringen sig pligtig
att göra något för den ifrågavarände olägen-
hetens afbjelpande; men de premier och öf-
riga medel, som för detta ändamål skola an-
vändas, äro endast att anse såsomstillfälliga
åtgärder, då man naturligtvis har anledning
att antåga, det spekulationsandan snart skall
kasta sig på nya byggnadsföretag och dyme-
delst återställa jemnvigten.-
Det försäkras. vara. definitift beslutadt, att
Napoleon I:s lik skall förflyttas till grafvarne
i St. Denis. i;
Äfven vill ett rykte veta, att den nya fran-.
ska ambassadören i Wien hr de Bourqueney
verkligen erhållit uppdrag att fordra utlemnan-
det af hertigens af Reichstadt lik.
Det berättas att ytterligare tvenne depute-
rade, hrr dUzes och de Civrac, i likhet medl
hr de Montalembert vägrat ati deltaga i kost-
naderna för den bal, som lagstiftande kårens
medlemmar nyligen gäfvo för kejsaren och
kejsarinnan.
En af de mest aktade lärårne vid College
Charlemagne, ett af de förnämsta lyceerna i
Paris, har blifvit afsatt för det hän med allt
för mycken frimodighet uttalat sig öfver den
af regeringen för nägra dagar sedan stadgadel.
förhöjningen i priset för inträde vid dessa
läroverk. s
— Frågan om upprättandet af en tränsatläntisk
åogbätsfart ar på obestämd lid uppskjuten...
Mead anledning .af domen i de utländska
tidningskorrespondenternas mål samt de stän-
digt upprepade klagomålen öfver brefs öpp:
nande på de franska postkontoren; framdtager
Journal des Debate ett cirkulär till prefek-
terna, utfärdadt under -de.-hundrade -dagarne
af dåvarande inrikesministern Carnot,och hvil-
ket på det skarpaste gisslär den princip som
den nuvarande regeringen : Helt. öppet hyllar.
Carnot yttrar i detta cirkulär: j
Till min kunskap här kommit; att i flöra delar af
kejsaredömet brefbemligheten blifvit kränkt afstyrel-
sens agenter. Hvem kön håfva bemyndigat till så-
dana EtgärderP? Skola de som gjort sig saker härtill,
säga att de ment tjena regeringen och förekomma
dess önskningar? Ätt i administrationen införa. så-
dana förtaringssätt är icke att tjena kejsaren, det är
att nedsvärta H. M. Han önskar icke, bad tvertöm
afvisar sädaba tjenster, söm egnas aäf tillgifvenhet
sem stär i strid med lagarne. Näväl, sammanstämma
icke sedan 1789 alla våra lägar uti uttälandet at
brefhemligbetens okrädkbarhet? Allä vära olyckor vid
olika tidpunkter af vår revolution härflyta frän kränk-
ning af principer. Det är tid att upphöra dermed.
Ni behagade derför, hr prefekt, med all lagens sträng-
ket beifra denna kränkning af en medborgares heli-
gaste rättigheter: En medborgares tanke bör vara
fri såsom hans egen person., .
Lagstiftande kären har antagit en ny lag
rörande marinofficerare, Kr hvilken viee-
amiralerna komma att vid 65, och contrö-
amiralerna vid: 62 års ålder iaträda 1i-general-
stabens andra sektion, d..v.s. räknas till re-
serven; En Contre-åmiral skall hädanölfter ut-
nämnas till vice-amiral först.sedan han tvenne
är kommenderat till-sjös såsom contre amiral:
Man anser allmänt äntednifigen till dessästad-
ganden vara regeringens afsigt att derigenom
ur marinen: aflägsna vissa för Joinvillism miss-
tänkta högre officerare. :
Mot första instansens utslag i det bekanta
g.k. utländska tidningskorrespondenternas mål
har såväl de dömde som allmänna åklagaren
besvärat Big.
Mellan författaren Emile Augier ochfiredak-I
tören af tidningen Artiste,, Charlies Mouselet,
har en duell på pistoler egt rum. -Anlednin-
gen var en artikel.i Artistes. Ingendera af
de stridande sårades:
HOLLAND:
De med sednaste posten ankomna telegraf-
underrättelserna -om ministeren Thorbeckes af-
gäng, sedan den nyss förut i kammaren er-
hållit ett gynnsamt votum, voro egnade att
framkalla någon förändran. Nu har man en
något klarare öfversigt af sakernas utveckling.
en 18 hade ministeren erhållit ett gynn-
samt votum i fråga om den katolska hHierär-
kien, och den:19 bragte det officiella bladet
underrättelse om ministörförändringen. - Om
orsåken till ministeren Thorbeckes afgång gal
krigsministern (hvars afskedsånsökan ännu icke
blifvit beviljad) i anledning af en interpella-
tion i andra kammaren åtskilliga upplysnin-
gar. Han angaf såsom anledning till mini-
sterens reträtt det svar, som konungen gifvit
på en adress från Amsterdam mot den katol-
ska hierarkien och hvari han uttaläde sig på
ett sätt, som gaf tillkänna att en menings-
skiljaktighet egde rum mellan krenan och ka-
binettet. Ministrarne hade tillställt konungen
en skrifvelse, i hvilken de anhöllo om en
lugnande upplysning i afseende på hans ytt-
randen eller att han måtte mottaga deras af-
skedsansökan. Konungen svarade, att han
föredroge det. sednare. . ;
.: Följande dagen slöts. kamrarnes. session.
Utan tvifvel vill den nya ministåren ända tillv
September ha fria händer att ordna frågan om
den katolska hierarkien.
Hvad konungen angår så känner han sig,
i öfverensstämmelse med den allmänna opi-
nionen, icke allenast förnärmad i sin värdig-
het genom det sävt hvarpå det romerska hof-
vet uppträdt, utan äfven föga böjd att bekräfts
de af romerska hofvet gjorda biskopsutnim-
ningarne. Deri består differensen mejilan. ho-
nom och det sista. kabinettet, som: visgerliger
ville göra energiska reklamationer i Rom, men
betrakta det skedda såsom fait accomplin. -
; 4 ENGLAND. TE
Det tal hvari skatttarnimarkanslern den 10:-
TNE SRA ER TRE i Ser
me ÖL ÖA KT fs fö - RA OD AS
aÅ 0
ee
-— I l 4 OO
CA Na
q