såsom revolutionära agitatorer. I en konstitutionell stat är det olidligt att polisen sålunda gifver familjernas namn och heder till pris. Flera af ifrågavarande personer ha protesterar mot beskyllningen och ådagalagt sanningslösheten af flera fakta, som finnas anförda i kungörelsen. En ledamot af Berlins kommunalråd, hvilken är medlem i föreningen och i kungörelsen blifvit. stämplad såsom socialist, har sedan två år varit frånvarande från Berlin, för att i ett mildare klimat återvinna sin helsa. Föreningens läkare tillkännagifva offentligen att oli Feet : mand polisen varit närvarande vid alla föreningens staden Le att Gen bar kännedom om dess SG a om deltagarnes hela verksamhet! I bungt -dana. Andra personer,-eom nämnas : ställa görelsen, tillkännagifva att de ämna anöd: rättegång reot hr Hinkeldey. Med ett 1: kungörelsen har väckt en oerhörd senBation, som ökats genom hvad som passerade 1 andra kammaren den 11, dåsåsom ni redan wet, presidenten i appellationsdomstolen i Ra-! tibor, hr Weatzel, gjorde en kraftig interpellätion . om... dessa tilltag och olagligheter ochl: af inrikesministera erhöll ett undvikande och Aofetsägande svar. 4 De traktater, hysrigenom Zollvereins blifvit återupprättad och förstorad genom StPe er. veremp, ha Db äifvit undertecknade den 7 April. De ha blifvit meddelade i tidningarne och jag anser det 0 syttigt att fullständigare analysera dem, då ni redan känner deras hufvudsakliga bestämme! ser, Hanno ger och Oldenburg utgöra sålunda numera deler af tyska tullföreningen. Oldenburg I jar ersellertid gjort några reservationer emot förhöjningar i tariffen, som skulle kanna 28! atas på nästa tullkonferens. Hannovers UD forskrift erhölls icke utan stor svårighet. ; Ada till sista stunden hade konung Georg V sevarat hoppet att kunna komma ifrån denna kommerciella förbindelse. Slutligsn frarasköt ihan i förtviflan kamrarne, utan avilkas godIkännande han icke ville underskrifva någonting. Men man sade houom, att det vore tillräckligt att inlägga en reservätion i protoskollet med förbehåll om ratifikation af kamsTarne. Tillåt mig att yttra några ord om en sak, :som börjar i hög grad sysselsätta den all;männa uppmärsamheten, jag menar frågan :om Neufchatel.. Ni har redan lagt märke ti den berättelse som de ministeriella bladen i Berlin innehållit rörande en depesch, sorn hr Vv. Me? nteuftel affärdat till preussiska säridebudet ;. Schweiz i arledning af åtskilliga jernVäg sprojekter i Neufchatel och som gick ut P? Vatt den preussiska icke godkände några at se förbindelser som den nuvarande styrelsen I och för jernvägsanläggningar kunde komma att ingå. Å andra sidan har Augsb. Allgemeine Zeitrtung. trott sig från säker källa veta, att det protekoll, som undertecknades i London den :24 Maj 1852 och genom hvilket stormah terna . erkände konungens af Preussen rätt gl fur-) stendömet Neufchatel hade blifvit f.allständiggjordt genom en tilläggsartikel af följande lydelse: denne suverän kan gör?, gina rättigheter .gällande genom alla de medel, som erÅvännas af folkrätten, och ,Ö så behöfves genom militäriska åtgärder, Bladet tillägger, att detta protokoll med set första skulle meddeas schweiziska för .gundsdagen, De halfofficeta tidningarne i Paris ha sedermera fullkomligt förnekat tillvaron af en sådan. tilläggsartikel, — Hvad depeschen om jernvagarne angår, så har den gjort ett obe:hagligt intryck i utlandet, och för att säga sanningen har den icke funnit större bifall hos den upplysta och oberoende opinionen i Tyskland, semvicke char några sympatier för regeringens eröfringsplaner. Men kan förutsätta att sjelfva hufvudfrågan ör någorlunda känd. Den 3 November 1707 öfverdrogg, Nerfchatels ständer suveräniteten öfver fursterdömenat Neufchatel med Valengin åt Fredrik I, Preussens förste konung, såsom arfvinge till huset Nassau-Oraniens länsrättigheter, efter den sista rättsinnehafvarens,; Marie de Longueville, hertiginna af Nemours, död. Denna bestämmelse blef ratificerad och erkänd genom freden i Utrecht mellan Frankrike och Preusgen den 11 April 1713. Det är på den 9 artikeln i detta fredsfördrag, som konungen af Preussen grundar sig; då han reklamerar suveräniteten öfver kantonen. Det är sannt, att konungen af Preussen Fredrik Wilhelm III måste mot gin vilja den 9 Mars 1806 ratificera den konvention, som den 15 Febr. 1806 blifvit i Parisundertecknad af ministern Haugwitz, förrädisk i åminnelse, hvilken bland annat stipulerade furstendömena Anspachs och Neufchatels och hertigdömet Cleves afträdande till Frankrike emot Kurfurstendömet Hannover, af hvilket Preussen emot Englands vilja och makt skulle sätta sig i besittning. Det är vidare sannt, att konungen af Preussen redan den 28 Febr. 1806 hade tillkännagifvit för statsrådet i Neufehatel att bjudande omständigheter förmått honorna att åt fransmännens kejsare öfverlåta omsorgen för landets fråmtida lycka, att general Oudinot den 22 Mars tog landet i besittning för Frankrikes räkning och att ett dekret af Napoleon den 30 Mars 1806 öfverlemnade furstendömet Neufchatel åt marskalk Berthier att af honom besittas med full egendomsrätt och suveränitet, ehuru med förbindelse att aflägga trohetsed ät fransmännens kejsare. Men dermed var saken icke till ända. Uti en tilläggsartikel till fredsfördraget i Paris: d, 30 Maj 1814 mellan Preussen och Frankrike annullerades afträdandet af furstendömet Neuf