såsom revolutionära agitatorer. I en konsti-
tutionell stat är det olidligt att polisen sålunda
gifver familjernas namn och heder till pris.
Flera af ifrågavarande personer ha protesterar
mot beskyllningen och ådagalagt sanningslös-
heten af flera fakta, som finnas anförda i kun-
görelsen.
En ledamot af Berlins kommunalråd, hvil-
ken är medlem i föreningen och i kungörel-
sen blifvit. stämplad såsom socialist, har sedan
två år varit frånvarande från Berlin, för att i
ett mildare klimat återvinna sin helsa. För-
eningens läkare tillkännagifva offentligen att
oli Feet : mand
polisen varit närvarande vid alla föreningens
staden Le att Gen bar kännedom om dess
SG a om deltagarnes hela verksamhet!
I bungt -dana. Andra personer,-eom nämnas :
ställa görelsen, tillkännagifva att de ämna an-
öd: rättegång reot hr Hinkeldey. Med ett
1: kungörelsen har väckt en oerhörd sen-
Bation, som ökats genom hvad som passerade
1 andra kammaren den 11, dåsåsom ni redan
wet, presidenten i appellationsdomstolen i Ra-!
tibor, hr Weatzel, gjorde en kraftig interpel-
lätion . om... dessa tilltag och olagligheter ochl:
af inrikesministera erhöll ett undvikande och
Aofetsägande svar. 4
De traktater, hysrigenom Zollvereins blifvit
återupprättad och förstorad genom StPe er.
veremp, ha Db äifvit undertecknade den 7 April.
De ha blifvit meddelade i tidningarne och jag
anser det 0 syttigt att fullständigare analysera
dem, då ni redan känner deras hufvudsakliga
bestämme! ser,
Hanno ger och Oldenburg utgöra sålunda
numera deler af tyska tullföreningen. Olden-
burg I jar ersellertid gjort några reservationer
emot förhöjningar i tariffen, som skulle kanna
28! atas på nästa tullkonferens. Hannovers
UD forskrift erhölls icke utan stor svårighet.
; Ada till sista stunden hade konung Georg V
sevarat hoppet att kunna komma ifrån denna
kommerciella förbindelse. Slutligsn frarasköt
ihan i förtviflan kamrarne, utan avilkas god-
Ikännande han icke ville underskrifva någon-
ting. Men man sade houom, att det vore
tillräckligt att inlägga en reservätion i proto-
skollet med förbehåll om ratifikation af kam-
sTarne.
Tillåt mig att yttra några ord om en sak,
:som börjar i hög grad sysselsätta den all-
;männa uppmärsamheten, jag menar frågan
:om Neufchatel.. Ni har redan lagt märke ti
den berättelse som de ministeriella bladen i
Berlin innehållit rörande en depesch, sorn hr
Vv. Me? nteuftel affärdat till preussiska säridebu-
det ;. Schweiz i arledning af åtskilliga jern-
Väg sprojekter i Neufchatel och som gick ut
P? Vatt den preussiska icke godkände några at
se förbindelser som den nuvarande styrelsen
I och för jernvägsanläggningar kunde komma
att ingå.
Å andra sidan har Augsb. Allgemeine Zei-
trtung. trott sig från säker källa veta, att det
protekoll, som undertecknades i London den
:24 Maj 1852 och genom hvilket stormah terna
. erkände konungens af Preussen rätt gl fur-)
stendömet Neufchatel hade blifvit f.allständig-
gjordt genom en tilläggsartikel af följande ly-
delse: denne suverän kan gör?, gina rättighe-
ter .gällande genom alla de medel, som er-
Åvännas af folkrätten, och ,Ö så behöfves ge-
nom militäriska åtgärder, Bladet tillägger, att
detta protokoll med set första skulle medde-
as schweiziska för .gundsdagen,
De halfofficeta tidningarne i Paris ha se-
dermera fullkomligt förnekat tillvaron af en
sådan. tilläggsartikel, — Hvad depeschen om
jernvagarne angår, så har den gjort ett obe-
:hagligt intryck i utlandet, och för att säga san-
ningen har den icke funnit större bifall hos
den upplysta och oberoende opinionen i Tysk-
land, semvicke char några sympatier för re-
geringens eröfringsplaner.
Men kan förutsätta att sjelfva hufvudfrågan
ör någorlunda känd. Den 3 November 1707
öfverdrogg, Nerfchatels ständer suveräniteten
öfver fursterdömenat Neufchatel med Valengin
åt Fredrik I, Preussens förste konung, såsom
arfvinge till huset Nassau-Oraniens länsrättig-
heter, efter den sista rättsinnehafvarens,; Ma-
rie de Longueville, hertiginna af Nemours,
död. Denna bestämmelse blef ratificerad och
erkänd genom freden i Utrecht mellan Frank-
rike och Preusgen den 11 April 1713. Det
är på den 9 artikeln i detta fredsfördrag, som
konungen af Preussen grundar sig; då han
reklamerar suveräniteten öfver kantonen.
Det är sannt, att konungen af Preussen
Fredrik Wilhelm III måste mot gin vilja den
9 Mars 1806 ratificera den konvention, som
den 15 Febr. 1806 blifvit i Paris- underteck-
nad af ministern Haugwitz, förrädisk i å-
minnelse, hvilken bland annat stipulera-
de furstendömena Anspachs och Neufcha-
tels och hertigdömet Cleves afträdande till
Frankrike emot Kurfurstendömet Hannover,
af hvilket Preussen emot Englands vilja och
makt skulle sätta sig i besittning. Det är
vidare sannt, att konungen af Preussen redan
den 28 Febr. 1806 hade tillkännagifvit för
statsrådet i Neufehatel att bjudande omstän-
digheter förmått honorna att åt fransmännens
kejsare öfverlåta omsorgen för landets fråm-
tida lycka, att general Oudinot den 22 Mars
tog landet i besittning för Frankrikes räkning
och att ett dekret af Napoleon den 30 Mars
1806 öfverlemnade furstendömet Neufchatel åt
marskalk Berthier att af honom besittas med
full egendomsrätt och suveränitet, ehuru med
förbindelse att aflägga trohetsed ät fransmän-
nens kejsare.
Men dermed var saken icke till ända. Uti
en tilläggsartikel till fredsfördraget i Paris: d,
30 Maj 1814 mellan Preussen och Frankrike
annullerades afträdandet af furstendömet Neuf-